No description available.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till.

Det kan klargöras att ingen elev är den andra lik i ett klassrum, både sett till förkunskaper och inlärningsstilar. Därför syftar denna studie till att undersöka hur lärare planerar genomgångar och anpassar arbetssätt för att tillgodose alla elevers individuella behov inom undervisningen av de fyra räknesätten. En metodkombination i form av observationer och intervjuer har används för att undersöka fyra yrkesverksamma lärares arbete kring detta, tre som arbetar i årskurs tre och en i årskurs ett. Studiens resultat vittnar om att lärarnas undervisning utgår från ett läromedel som ligger till grund för planeringen av lektioner. Vidare framgår det att det finns en viss utmaning med att strukturera genomgångar som är tilltalande för alla elever i ett klassrum, där förtydligande av frågor och följdfrågor kan vara ett sätt att möta flera elever. Det klargörs även vikten av att utgå från de fyra räknesättens grunder för att sedan möta det innehåll som undervisningen tar avstamp i, just för att få med så många elever som möjligt. Trots att läromedel används i samtliga klassrum tydliggörs det ändå att eleverna inte arbetar utifrån samma matematikbok, lärarna nivåanpassar istället dessa utifrån högre och lägre årskurser. Kopieringsunderlag, laborativa inslag och kontinuerlig stöttning kan även det ses som ett sätt att tillmötesgå elevernas individuella behov för att utvecklas. Det resultat som framställts har i sin tur analyserats utifrån tre nyckelbegrepp från det sociokulturella perspektivet – proximala utvecklingszonen, mediering och stöttning. Vad som kan konstateras utifrån den här studien är att lärare ska besitta en medvetenhet om elevernas kunskaper för att kunna möta och utmana deras individuella nivå. Det innebär att läraren ska utgå från elevernas förkunskaper och strukturera en undervisning som är anpassade utifrån allas behov.

<p>Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer. Till det interaktionistiska synsättet har vi kopplat tidigare forskning gjord av bl. a. John Dewey och Lev Vygotskij som även de förespråkar individen som en social varelse. Vi har i studien funnit resultat som visar på både mer och mindre framträdande likheter och skillnader hos de informanter som deltagit, både i de kvalitativa intervjuerna och i enkätundersökningarna.</p>

<p>Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.</p><p>Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation. Det vi väljer att fokusera är individuella utvecklingsplaner (IUP). Våra forskningsfrågor är; Hur beskriver lärare sitt arbete med att individanpassa undervisningen? Hur anser lärare att en individuell utvecklingsplan ska se ut? Har lärare som arbetar med äldre barn en annan syn på IUP än de som arbetar med de yngre?</p><p>Vi har genomfört sex intervjuer med lärare som arbetar med barn i olika åldrar i grundskolan. De har berättat om sina tankar om IUP, vilka redskap som används idag och hur de kan se en möjlig förändring av undervisning och arbetssätt för att kunna arbeta med IUP som ett fungerande verktyg i skolan.</p><p>Vår undersökning visar på att flera faktorer påverkar och blir påverkade vid införandet av IUP. Utvecklingssamtalen kommer att genomgå en förändring eftersom en individuell utvecklingsplan ska upprättas vid de tillfällena. Åtgärdsprogrammen fortsätter vara ett verktyg som ska hjälpa de elever som inte når upp till målen. De största förändringarna kan komma att bli i undervisningssituationer eftersom i och med att IUP införs understryks vikten av att undervisningen individanpassas.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Som lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.</p><p>Syfte</p><p>Syfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för studien har vi blivit inspirerade av fenomenologin där tid, rum och intersubjektivitet är viktiga utgångspunkter. Vi har därför valt att fokusera på hur den enskilde läraren organiserar sin undervisning med avseende på tid, lokaler och arbetssätt.</p><p>Metod</p><p>Då vi är intresserade av hur informanterna upplever det egna arbetet valde vi en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Detta gav oss möjlighet att få personliga och omfattande svar, vilket är viktigt då vi utgår från fenomenologiska tankar.</p><p>Resultat:</p><p>I vår studie uppgav flertalet av informanterna att de upplevde en viss svårighet i att bedriva en individanpassad undervisning. Flera av informanterna uppger att en liten klass underlättar individanpassningen och att relationen till eleverna spelar in. Några av våra informanter påpekar att de elever som behöver mer tid, stöd och vägledning prioriteras, de är dock medvetna om att även de starka skulle behöva mer uppmärksamhet. Flertalet av våra informanter använder sig av nivågruppering när de anpassar undervisningen och då framförallt i matematik. Lokalernas utformning är viktiga för våra informanters undervisning och ett närliggande grupprum underlättar för dem som har tillgång till detta. Samtliga av lärarna uppger kollegorna som ett ovärderligt stöd i arbetet för att få tips och idéer till hur man kan organisera den egna undervisningen utifrån den enskilde elevens behov. Vi uppfattar att lärarna accepterar de förutsättningar de arbetar utifrån även om det finns tankar och önskemål om att vissa saker behöver förändras.</p>

Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer. Till det interaktionistiska synsättet har vi kopplat tidigare forskning gjord av bl. a. John Dewey och Lev Vygotskij som även de förespråkar individen som en social varelse. Vi har i studien funnit resultat som visar på både mer och mindre framträdande likheter och skillnader hos de informanter som deltagit, både i de kvalitativa intervjuerna och i enkätundersökningarna.

Bakgrund Som lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen. Syfte Syfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för studien har vi blivit inspirerade av fenomenologin där tid, rum och intersubjektivitet är viktiga utgångspunkter. Vi har därför valt att fokusera på hur den enskilde läraren organiserar sin undervisning med avseende på tid, lokaler och arbetssätt. Metod Då vi är intresserade av hur informanterna upplever det egna arbetet valde vi en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Detta gav oss möjlighet att få personliga och omfattande svar, vilket är viktigt då vi utgår från fenomenologiska tankar. Resultat: I vår studie uppgav flertalet av informanterna att de upplevde en viss svårighet i att bedriva en individanpassad undervisning. Flera av informanterna uppger att en liten klass underlättar individanpassningen och att relationen till eleverna spelar in. Några av våra informanter påpekar att de elever som behöver mer tid, stöd och vägledning prioriteras, de är dock medvetna om att även de starka skulle behöva mer uppmärksamhet. Flertalet av våra informanter använder sig av nivågruppering när de anpassar undervisningen och då framförallt i matematik. Lokalernas utformning är viktiga för våra informanters undervisning och ett närliggande grupprum underlättar för dem som har tillgång till detta. Samtliga av lärarna uppger kollegorna som ett ovärderligt stöd i arbetet för att få tips och idéer till hur man kan organisera den egna undervisningen utifrån den enskilde elevens behov. Vi uppfattar att lärarna accepterar de förutsättningar de arbetar utifrån även om det finns tankar och önskemål om att vissa saker behöver förändras.

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.

<p>Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.</p>