Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns. Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation. Det vi väljer att fokusera är individuella utvecklingsplaner (IUP). Våra forskningsfrågor är; Hur beskriver lärare sitt arbete med att individanpassa undervisningen? Hur anser lärare att en individuell utvecklingsplan ska se ut? Har lärare som arbetar med äldre barn en annan syn på IUP än de som arbetar med de yngre? Vi har genomfört sex intervjuer med lärare som arbetar med barn i olika åldrar i grundskolan. De har berättat om sina tankar om IUP, vilka redskap som används idag och hur de kan se en möjlig förändring av undervisning och arbetssätt för att kunna arbeta med IUP som ett fungerande verktyg i skolan. Vår undersökning visar på att flera faktorer påverkar och blir påverkade vid införandet av IUP. Utvecklingssamtalen kommer att genomgå en förändring eftersom en individuell utvecklingsplan ska upprättas vid de tillfällena. Åtgärdsprogrammen fortsätter vara ett verktyg som ska hjälpa de elever som inte når upp till målen. De största förändringarna kan komma att bli i undervisningssituationer eftersom i och med att IUP införs understryks vikten av att undervisningen individanpassas.

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur skolan organiserar kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, hur dessa kartläggningar ligger till grund för den individanpassade undervisningen samt att ta reda på hur lärare arbetar för att undervisningen i klassrummet ska vara individanpassad. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på hur arbetet i klassrummet organiseras och utförs. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer, där sex stycken lärare i Uppsala, Sandviken och Norrtälje kommun har intervjuats, med fokus på hur deras skolor organiserar arbetet kring nyanlända elevers individanpassade undervisning. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av någon form av kartläggning samt att de upplever att de har tillräckligt med resurser vad gäller språkstöd som modersmålslärare, studiehandledning på modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk. Studiens resultat påvisar dock att lärarna önskar mer tid och kompetens för att kunna individanpassa undervisningen i klassrummet.

Denna studie är en deskriptiv analys av inkludering som äger rum inom svenskundervisning. Att alla elever skall få ut så mycket som möjligt av sin skolgång är inte bara en självklarhet, utan också något som står i de svenska styrdokumenten för skolan. Studien har undersökt just hur svensklärare går till väga för att alla elever, trots sina unika behov, skall få ta del avundervisningen på bästa möjliga sätt. Vidare undersöks också hur elever med olika behov inkluderas i klassrummet. För insamlandet av data till studien användes metoderna intervju och skriftliga intervjuer. Lärarna som deltog i studien fick själva välja om de ville boka upp tid för en intervju eller om de ville styra över sitt deltagande ytterligare och genomföra en skriftlig intervju där de skriver ner sina svar. Tre av fyra valde då skriftlig intervju, medan en valde att genomföra en intervju. Studiens resultat visar att lärarna är mycket måna om att anpassa sin undervisning, så att allaelever skall kunna genomföra sin utbildning i ordinarie klass och att en sista utväg är att låta eleverna få ta del av undervisning på annat vis. Det finns ett visst inkluderingstänk, men det behöver från skolan utvecklas ett arbete kring inkludering och hur detta skall ske. Lärarna hardelade åsikter kring stöd och resurser från resten av skolan. Några har fått resurser, medan andra menar att stödet de fått som hjälp till sitt arbete är klart bristfälligt. Det som skiljer sig mest från tidigare studier kring ämnet inkludering och individanpassad undervisning är begreppet samundervisning och arbetet kring detta.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka didaktiska faktorer som är viktiga i undervisandet av heterogena grupper i musik. Heterogena grupper avser i detta sammanhang grupper där den individuella instrumenttekniska förmågan skiljer sig elever emellan. Studien tar inspiration från aktionsforskning och använder sig av ett cykliskt arbetssätt bestående av fyra steg: planering, aktion, observation och reflektion. Materialet som ligger till grund för resultatet i studien består av videoinspelningar av fyra ensemblerepetitioner samt fokusgruppsamtal och skriftliga reflektioner i samband med repetitionerna. Resultatet bekräftar tidigare forskning om vikten av lärarens förmågor inom individanpassning och att vara väl införstådd med elevers förkunskaper. Utöver det visar även resultatet att formangivelser är en viktig faktor för att underlätta för denna typ av ensemblespel och att en roterande ensemblekonstellation kan bidra till att elever känner sig mindre obekväma att spela ett nytt instrument. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och eventuella bidrag till den pedagogiska praktiken i stort.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska målkonflikten/dilemmat mellan en likvärdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsättningar får i lärares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte är att jämföra hur lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt är studien kvalitativ, bestående av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrån tre självvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och målförskjutning från det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och påverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare (två stycken respondenter i varje målgrupp) för att sedan diskuteras i ett framväxande resultat. Resultaten visar att dilemmat mellan likvärdig utbildning och individanpassad utbildning faktiskt är ett problem och det upplevs på ungefär samma sätt, vare sig man är lärarstudent, nyexaminerad lärare eller har varit verksam som lärare under en längre period. Resultaten ger istället för skillnader upphov till konsensus angående frågeställningen. Sammanfattat handlar det mer om att göra rätt avvägningar än om att göra rätt på grund av läraryrkets inneboende konflikter.

Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen. Svårigheter i vissa skolämnen minskar också intresset för dessa hos vissa elever från årskurs 6. Liknande svårigheter hos elever från årskurs 9 visar att de senare avsiktligt undviker att studera de ”svåra” ämnena i sina vidare studier. Elever i årskurs 9 har varierade behov och är följaktligen i behov av individanpassad undervisning och tror på att en individanpassad undervisning kan förbättra deras betyg. Därför är det viktigt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. Man upplever då skolämnena som lättare vilket i förlängningen leder till en ökad studiemotivation som i sin tur leder till en tryggare framtid.

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå.

<p>Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats. Då studien syfte är att få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar. Fem idrottslärare har intervjuats om sina tankar kring individanpassad undervisning och elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar som varit aktuella är: Vilka möjligheter och svårigheter anser idrottslärarna det finns för individanpassad undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärarna krävs av dem själva för att individanpassa undervisningen? Vilka förutsättningar anser idrottslärarna att det finns i ämnet idrott och hälsa för att stödja elever i behov av särskilt stöd? Hur tänker idrottslärarna kring elever i behov av särskilt stöd? De slutsatser som gjorts av studien är att idrottslärarna anser att ämnet har goda möjligheter att stödja elever i behov av särskilt stöd på grund utav att ämnet bygger på rörelse. Idrottslärarna anser att möjligheter finns för individanpassad undervisning men det finns många svårigheter med det. Stora grupper, dåliga resurser och bristande kunskaper är svårigheter idrottslärarna pekar på när det gäller individanpassad idrott. Idrottslärarna själva understryker att det som krävs av dem är att kunna se elevernas förutsättningar och behov. Samt att lyssna på och ha god kännedom om sina elever för att kunna lyckas med individualiseringen av undervisningen.</p>

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats. Då studien syfte är att få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar. Fem idrottslärare har intervjuats om sina tankar kring individanpassad undervisning och elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar som varit aktuella är: Vilka möjligheter och svårigheter anser idrottslärarna det finns för individanpassad undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärarna krävs av dem själva för att individanpassa undervisningen? Vilka förutsättningar anser idrottslärarna att det finns i ämnet idrott och hälsa för att stödja elever i behov av särskilt stöd? Hur tänker idrottslärarna kring elever i behov av särskilt stöd? De slutsatser som gjorts av studien är att idrottslärarna anser att ämnet har goda möjligheter att stödja elever i behov av särskilt stöd på grund utav att ämnet bygger på rörelse. Idrottslärarna anser att möjligheter finns för individanpassad undervisning men det finns många svårigheter med det. Stora grupper, dåliga resurser och bristande kunskaper är svårigheter idrottslärarna pekar på när det gäller individanpassad idrott. Idrottslärarna själva understryker att det som krävs av dem är att kunna se elevernas förutsättningar och behov. Samt att lyssna på och ha god kännedom om sina elever för att kunna lyckas med individualiseringen av undervisningen.

In today's society it is necessary to have good literacy to even manage in life. When it comes to school, reading is important for success in all subjects and to acquire new knowledge. It is therefore of great importance that reading education works well in school and that student’s literacy development stimulates. The purpose of this study is to examine individualized reading education based on how three teachers in grade 2 describe their activity. The study also aims to examine the importance of formative assessment of students' reading skills before individualized reading education.   Through qualitative studies consisting interviews and observations with the teachers have three research questions been answered. The questions of the study are; how do the teachers say that they individualize reading education? How do teachers relate to individualized education? Which formative assessments are made by teachers before individualizing reading education and how do they reflect on them?   Based on, among other things, Vintereks individualization types and Sandler's theory of formative assessment, the results have shown that the teachers adapt their individual students' reading education based on their needs and circumstances. The result also shows that teachers are positive to individualize education for the students, but they believe it may be difficult when students have different needs appearing on different times as well as the time spent on the administration of the work instead of on the students. This means that circumstances in the classroom and the school's structural conditions put obstacles for teachers to individualize the education for the students completely. The teachers believe that it is important to do formative assessments of students to know where they are in their reading development and how to move forward to achieve their goals.