• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 78
  • Tagged with
  • 78
  • 78
  • 29
  • 29
  • 24
  • 19
  • 17
  • 17
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

”Det som funkar på den ena funkar inte på den andre…” : lärares erfarenheter av individanpassad undervisning

Olsson, Linda, Vikingsson, Camilla January 2009 (has links)
<p>Bakgrund</p><p>Som lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.</p><p>Syfte</p><p>Syfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för studien har vi blivit inspirerade av fenomenologin där tid, rum och intersubjektivitet är viktiga utgångspunkter. Vi har därför valt att fokusera på hur den enskilde läraren organiserar sin undervisning med avseende på tid, lokaler och arbetssätt.</p><p>Metod</p><p>Då vi är intresserade av hur informanterna upplever det egna arbetet valde vi en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Detta gav oss möjlighet att få personliga och omfattande svar, vilket är viktigt då vi utgår från fenomenologiska tankar.</p><p>Resultat:</p><p>I vår studie uppgav flertalet av informanterna att de upplevde en viss svårighet i att bedriva en individanpassad undervisning. Flera av informanterna uppger att en liten klass underlättar individanpassningen och att relationen till eleverna spelar in. Några av våra informanter påpekar att de elever som behöver mer tid, stöd och vägledning prioriteras, de är dock medvetna om att även de starka skulle behöva mer uppmärksamhet. Flertalet av våra informanter använder sig av nivågruppering när de anpassar undervisningen och då framförallt i matematik. Lokalernas utformning är viktiga för våra informanters undervisning och ett närliggande grupprum underlättar för dem som har tillgång till detta. Samtliga av lärarna uppger kollegorna som ett ovärderligt stöd i arbetet för att få tips och idéer till hur man kan organisera den egna undervisningen utifrån den enskilde elevens behov. Vi uppfattar att lärarna accepterar de förutsättningar de arbetar utifrån även om det finns tankar och önskemål om att vissa saker behöver förändras.</p>
12

Pedagogers syn på individualisering i två skolor

Holm, Josefina, Holm, Rebecka January 2008 (has links)
Individualisering är ett idag mycket omdiskuterat ämne som finns reglerat i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Utifrån denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsättningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlägga och analysera läraruppfattningar om individualisering vid två skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa läraruppfattningar. För att finna material och få svar på våra frågeställningar har vi genomfört två kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar på de två skolor där dessa pedagoger är yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanställt, bearbetat och analyserat genom att använda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen är att individen är en social och aktiv person som lär i samspelet tillsammans med andra individer. Till det interaktionistiska synsättet har vi kopplat tidigare forskning gjord av bl. a. John Dewey och Lev Vygotskij som även de förespråkar individen som en social varelse. Vi har i studien funnit resultat som visar på både mer och mindre framträdande likheter och skillnader hos de informanter som deltagit, både i de kvalitativa intervjuerna och i enkätundersökningarna.
13

”Det som funkar på den ena funkar inte på den andre…” : lärares erfarenheter av individanpassad undervisning

Olsson, Linda, Vikingsson, Camilla January 2009 (has links)
Bakgrund Som lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen. Syfte Syfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för studien har vi blivit inspirerade av fenomenologin där tid, rum och intersubjektivitet är viktiga utgångspunkter. Vi har därför valt att fokusera på hur den enskilde läraren organiserar sin undervisning med avseende på tid, lokaler och arbetssätt. Metod Då vi är intresserade av hur informanterna upplever det egna arbetet valde vi en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Detta gav oss möjlighet att få personliga och omfattande svar, vilket är viktigt då vi utgår från fenomenologiska tankar. Resultat: I vår studie uppgav flertalet av informanterna att de upplevde en viss svårighet i att bedriva en individanpassad undervisning. Flera av informanterna uppger att en liten klass underlättar individanpassningen och att relationen till eleverna spelar in. Några av våra informanter påpekar att de elever som behöver mer tid, stöd och vägledning prioriteras, de är dock medvetna om att även de starka skulle behöva mer uppmärksamhet. Flertalet av våra informanter använder sig av nivågruppering när de anpassar undervisningen och då framförallt i matematik. Lokalernas utformning är viktiga för våra informanters undervisning och ett närliggande grupprum underlättar för dem som har tillgång till detta. Samtliga av lärarna uppger kollegorna som ett ovärderligt stöd i arbetet för att få tips och idéer till hur man kan organisera den egna undervisningen utifrån den enskilde elevens behov. Vi uppfattar att lärarna accepterar de förutsättningar de arbetar utifrån även om det finns tankar och önskemål om att vissa saker behöver förändras.
14

Matematiksvårigheter : Anpassad undervisning

Andersson, Margareta, Svedling, Madeleine January 2006 (has links)
Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.
15

Matematiksvårigheter : Anpassad undervisning

Andersson, Margareta, Svedling, Madeleine January 2006 (has links)
<p>Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare. Lärarna dokumenterade eleverna genom egna anteckningar och former av checklistor, portfolio, IUP (Individuella Utvecklings Planer) och i utvecklingssamtalen, där behov av särskilt stöd till eleven uppkom även utmynnade i åtgärdsprogram.</p>
16

Inför individuella utvecklingsplaner : - en studie om undervisning och dokumentation

Stenholm, Victoria, Liljedahl, Maria January 2006 (has links)
Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns. Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation. Det vi väljer att fokusera är individuella utvecklingsplaner (IUP). Våra forskningsfrågor är; Hur beskriver lärare sitt arbete med att individanpassa undervisningen? Hur anser lärare att en individuell utvecklingsplan ska se ut? Har lärare som arbetar med äldre barn en annan syn på IUP än de som arbetar med de yngre? Vi har genomfört sex intervjuer med lärare som arbetar med barn i olika åldrar i grundskolan. De har berättat om sina tankar om IUP, vilka redskap som används idag och hur de kan se en möjlig förändring av undervisning och arbetssätt för att kunna arbeta med IUP som ett fungerande verktyg i skolan. Vår undersökning visar på att flera faktorer påverkar och blir påverkade vid införandet av IUP. Utvecklingssamtalen kommer att genomgå en förändring eftersom en individuell utvecklingsplan ska upprättas vid de tillfällena. Åtgärdsprogrammen fortsätter vara ett verktyg som ska hjälpa de elever som inte når upp till målen. De största förändringarna kan komma att bli i undervisningssituationer eftersom i och med att IUP införs understryks vikten av att undervisningen individanpassas.
17

"Ska alla få lyckas?" : En kvalitativ studie om individanpassad undervisning för nyanlända elever.

Olsson, Petra, Prytz, Emma January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om och hur skolan organiserar kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, hur dessa kartläggningar ligger till grund för den individanpassade undervisningen samt att ta reda på hur lärare arbetar för att undervisningen i klassrummet ska vara individanpassad. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på hur arbetet i klassrummet organiseras och utförs. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer, där sex stycken lärare i Uppsala, Sandviken och Norrtälje kommun har intervjuats, med fokus på hur deras skolor organiserar arbetet kring nyanlända elevers individanpassade undervisning. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av någon form av kartläggning samt att de upplever att de har tillräckligt med resurser vad gäller språkstöd som modersmålslärare, studiehandledning på modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk. Studiens resultat påvisar dock att lärarna önskar mer tid och kompetens för att kunna individanpassa undervisningen i klassrummet.
18

Individuellt anpassad undervisning och inkludering i svenskundervisningen på högstadiet. / Individualized education and inclusion in Swedish teaching at secondary school level.

Johansson, Jennifer January 2018 (has links)
Denna studie är en deskriptiv analys av inkludering som äger rum inom svenskundervisning. Att alla elever skall få ut så mycket som möjligt av sin skolgång är inte bara en självklarhet, utan också något som står i de svenska styrdokumenten för skolan. Studien har undersökt just hur svensklärare går till väga för att alla elever, trots sina unika behov, skall få ta del avundervisningen på bästa möjliga sätt. Vidare undersöks också hur elever med olika behov inkluderas i klassrummet. För insamlandet av data till studien användes metoderna intervju och skriftliga intervjuer. Lärarna som deltog i studien fick själva välja om de ville boka upp tid för en intervju eller om de ville styra över sitt deltagande ytterligare och genomföra en skriftlig intervju där de skriver ner sina svar. Tre av fyra valde då skriftlig intervju, medan en valde att genomföra en intervju. Studiens resultat visar att lärarna är mycket måna om att anpassa sin undervisning, så att allaelever skall kunna genomföra sin utbildning i ordinarie klass och att en sista utväg är att låta eleverna få ta del av undervisning på annat vis. Det finns ett visst inkluderingstänk, men det behöver från skolan utvecklas ett arbete kring inkludering och hur detta skall ske. Lärarna hardelade åsikter kring stöd och resurser från resten av skolan. Några har fått resurser, medan andra menar att stödet de fått som hjälp till sitt arbete är klart bristfälligt. Det som skiljer sig mest från tidigare studier kring ämnet inkludering och individanpassad undervisning är begreppet samundervisning och arbetet kring detta.
19

Heterogena grupper i musikundervisning

Möllerström, Jakob January 2023 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka didaktiska faktorer som är viktiga i undervisandet av heterogena grupper i musik. Heterogena grupper avser i detta sammanhang grupper där den individuella instrumenttekniska förmågan skiljer sig elever emellan. Studien tar inspiration från aktionsforskning och använder sig av ett cykliskt arbetssätt bestående av fyra steg: planering, aktion, observation och reflektion. Materialet som ligger till grund för resultatet i studien består av videoinspelningar av fyra ensemblerepetitioner samt fokusgruppsamtal och skriftliga reflektioner i samband med repetitionerna. Resultatet bekräftar tidigare forskning om vikten av lärarens förmågor inom individanpassning och att vara väl införstådd med elevers förkunskaper. Utöver det visar även resultatet att formangivelser är en viktig faktor för att underlätta för denna typ av ensemblespel och att en roterande ensemblekonstellation kan bidra till att elever känner sig mindre obekväma att spela ett nytt instrument. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och eventuella bidrag till den pedagogiska praktiken i stort.
20

Individanpassad undervisning

Gustafsson, Yvonne January 2012 (has links)
I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev.Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet. Även stödresurser i form av specialpedagog och kurator anser mina respondenter påverkar resultatet. För att elev och pedagog ska veta vad som är rätt undervisningsmetod och arbetsmiljö för den enskilda eleven måste denna testa sig fram. Den individuella lärstilen måste därför upptäckas. Den individuella lärstilen är inte oföränderlig och det kan därför vara nyttigt att testa på olika typer av metoder under skolåren för att utvecklas i sin kunskapsinhämtning.

Page generated in 0.1152 seconds