Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen. Svårigheter i vissa skolämnen minskar också intresset för dessa hos vissa elever från årskurs 6. Liknande svårigheter hos elever från årskurs 9 visar att de senare avsiktligt undviker att studera de ”svåra” ämnena i sina vidare studier. Elever i årskurs 9 har varierade behov och är följaktligen i behov av individanpassad undervisning och tror på att en individanpassad undervisning kan förbättra deras betyg. Därför är det viktigt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. Man upplever då skolämnena som lättare vilket i förlängningen leder till en ökad studiemotivation som i sin tur leder till en tryggare framtid.

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gång kunnat se en utveckling hos pedagogerna. Från att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrån gruppen. Pedagogerna känner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, främst pga tidsbrist. Genom att utgå från pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter på individ, grupp och organisationsnivå.

In today’s schools students enter classrooms with different experiences and knowledge level. In order to promote the development and learning of all pupils, teaching should be adapted to each pupil’s circumstances and needs. According to the Swedish school curriculum (Lgr 11) and the Education Act (2010:800) there is an emphasis to have all students reach the same academic goals and standards. However past research indicates that individual adaption tailored for the individual needs of students in English teaching is considered somewhat average. Based on Vinterek’s (2006) individualization types the aim of this study has been to examine whether and if so, in what way teachers individualize English teaching based on the varying circumstances and needs of pupils. This study also aims to identify what factors teachers’ claim affect their work with individual adaption in teaching, based on Lundgren’s (1972) and Stensmo’s (2008) frame factor theory. Based on a qualitative method with both observations and interviews, two questions have been answered: 1. In what way do three teachers work with individualize English teaching, based on the varying circumstances and needs of each pupil? 2. What factors do teachers consider affects their work with individualization in English teaching? From the outcomes of the observations and interviews the results show that the teachers do work with an individual based education tailored for the individual needs of the pupil’s. The result from this study also shows that the teachers face several difficulties with individualization in English teaching. All of the teachers claim that time and the size of the class are factors that most affect the teaching process with individualization in the classroom.

Studiens syfte är att undersöka hur kartläggningsverksamheten av nyanlända elever ser ut i en större kommun och hur överlämnandet av kartläggningen hanteras från den kommunala enheten till de aktuella skolorna i kommunen. Studien syftar även till att undersöka hur några lärare på olika skolor i en större kommun upplever hanteringen av kunskapskartläggning av nyanlända elever utifrån de nya bestämmelserna. Tidigare forskning visar att det finns outforskade områden om hur kartläggningen hanteras i praktiken. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som undersökningsmetod. Sex grundskolelärare och två lärare på den kommunala enheten har deltagit i denna studie och tolkningen av studiens empiri utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att trots att den kommunala enheten genomför en tidig kartläggning behöver den kompletteras med ytterligare tester för att lärarna ska kunna bedriva en individanpassad undervisning. Slutsatsen är således att nyanlända elever blir integrerade i svenska skolan men dock visar verkligheten att hanteringen av kartläggningen inte tillräckligt bidrar till att inkludera nyanlända elever i skolan och således samhället.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.</p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit. Av intervjuerna framkom det att lärarna och rektorerna upplever att Lpo 94 inte tar hänsyn till den verklighet som lärarna arbetar i. I intervjuerna framkom försvårande faktorer för möjligheten att arbeta i enlighet med Lpo 94. Dessa faktorer var till exempel, ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd och ett för stort elevantal i klasserna, i kombination med att lärarna ålagts allt fler arbetsuppgifter. Resultatet visade på att det finns ett behov hos lärarna att få en minskad arbetsbörda. Av resultatet kunde jag se att lärarna behöver känna sig mer delaktiga i författningen av styrdokument och i den organisatoriska planeringen, för att en utveckling av verksamheten i skolan ska vara möjlig.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar. Det visar även att en individualiserad undervisning i skolan har inslag av enskilt arbete med ett tillgodoseende för elevernas varierande behov av arbetstempo. Individualiseringsbegreppet tycks dock vara oproblematiserat.</p>

<p>Syftet med undersökningen är hur åldersblandade klasser i yngre åldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de åldersblandade klasserna så att eleverna kan utgå från sina tidigare kunskaper? För att få svar på frågorna valdes att göra intervjuer med tre lärare och tre elever från ett arbetslag. På den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lärare är knutna till dessa klasser. I ämnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna på deras egen nivå. Åldersblandade klasser har sociala fördelar då eleverna lär sig ta hänsyn gentemot sina kamrater. I behovsgrupperna får eleverna lyckas i och med den individuellt anpassade undervisningen. Lärarna tycker det är en trygghet att vara fyra stycken som kan dela på ansvaret för eleverna. Och eleverna tycker det är positivt att fler vuxna finns till hands när de behöver hjälp. För elever som har svårt med koncentrationen kan systemet med behovsgrupper vara förvirrande.</p>

<p>Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen. För att framställa data använder vi en kvalitativ ansats, där nio stycken lärare i skolår ett, i en kommun i Norrlands inland, intervjuas och observeras. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med ett visst material som grund, dessutom väljer de att ta in material och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov. Samtidigt har de liknande mål med sitt arbetssätt, vilket var att eleverna skulle känna att undervisningen är rolig och lustfylld. I vår diskussion har vi beskrivit och analyserat vårt syfte, hur några lärare bedriver sin läsundervisning i skolor ett.</p>