No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ”Industriella Hollywoods”.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ”Industriellt Hollywood” – Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?</p><p>Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.</p><p>Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning. Störst kontakt har aktörerna på det sociala planet, tack vare en gemensam bakgrund samt ihärdiga försök från Mjärdevi Science Park AB:s sida att initiera kontakt mellan företagen.</p> / <p>Background: Porter introduced the concept of clusters in the 1990’s, but the phenomenon has been acknowledged since the beginning of the 20th century. In spite of the fact that markets are becoming increasingly more global today, the concept of clusters is still very much alive. Regional agglomerations of companies, commonly referred to as clusters, are exemplified by so- called ”Industrial Hollywoods”, such as Silicon Valley and Sophia-Antipolis. Purpose: We are intrigued by this paradox development of the markets and want to analyse interactions between actors within the local ”Industrial Hollywood” – Mjärdevi Science Park. This in order to find out whether these actors recognise any advantages of being located in a cluster of companies and to what extent agglomeration possibilities are exploited. Research Method: This study is based on interviews with sixteen actors from companies located in Mjärdevi Science Park, and one professor from Linköping University. We have also used secondary sources. Result: The actors recognise advantages to company agglomerations but do not seem to exploit these advantages to a great extent. However, several of the actors are in some way inter-connected, mostly on a social level due to common backgrounds and continuous attempts by Mjärdevi Science Park AB to initiate contact between companies.</p>

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ”Industriella Hollywoods”. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ”Industriellt Hollywood” – Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför? Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet. Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning. Störst kontakt har aktörerna på det sociala planet, tack vare en gemensam bakgrund samt ihärdiga försök från Mjärdevi Science Park AB:s sida att initiera kontakt mellan företagen. / Background: Porter introduced the concept of clusters in the 1990’s, but the phenomenon has been acknowledged since the beginning of the 20th century. In spite of the fact that markets are becoming increasingly more global today, the concept of clusters is still very much alive. Regional agglomerations of companies, commonly referred to as clusters, are exemplified by so- called ”Industrial Hollywoods”, such as Silicon Valley and Sophia-Antipolis. Purpose: We are intrigued by this paradox development of the markets and want to analyse interactions between actors within the local ”Industrial Hollywood” – Mjärdevi Science Park. This in order to find out whether these actors recognise any advantages of being located in a cluster of companies and to what extent agglomeration possibilities are exploited. Research Method: This study is based on interviews with sixteen actors from companies located in Mjärdevi Science Park, and one professor from Linköping University. We have also used secondary sources. Result: The actors recognise advantages to company agglomerations but do not seem to exploit these advantages to a great extent. However, several of the actors are in some way inter-connected, mostly on a social level due to common backgrounds and continuous attempts by Mjärdevi Science Park AB to initiate contact between companies.

The aim of this thesis has been to analyse the textile industry of Prato between the years 1991 and 2001. The district has been examined in terms of population, employment, firms and international trade and we have examined the industry in the region weighted against the whole Italy. Moreover, the Location quotation has been used to measure the degree of specialization. Theories about cluster and industrial districts have been utilized to give a background to agglomeration of firms. The conclusions from our analysis are that Prato consists of a large group of firms acting in similar industry in a specific location. The district is highly dominated by small firms, which are engage in the production of a homogenous product through different stages. In terms of international trade, Prato has been able to increase its exports between the years 1995 to 2001. Furthermore, our examination of Prato shows a reduction of employment and number of firms operating within the textile sector, while the degree of specialization has increased. Our inference is that this contradiction is due to the decrease of the total textile industry in the whole country. / Syftet med denna uppsats har varit att analysera textilindustrin i Prato mellan åren 1991 och 2001. Regionen har analyserats i termer av befolkning, sysselsättning, företag och internationell handel, och vi har undersökt industrin i regionen i jämförelse med hela Italien. Dessutom har en lokaliseringskvot använts för att mäta graden av specialisering. Teorier om kluster och industriella distrikt har använts för att ge en bakgrund till hopsamling av företag. Slutsatsen vi har dragit från vår analys är att Prato består av en stor grupp företag som verkar inom en liknande industri på en specifik plats. Distriktet är till stor del dominerat av små företag vilka är sysselsatta i produktionen av en homogen produkt inom olika steg av produktionen. Gällande den internationella handeln har Prato lyckats öka sin export mellan åren 1995 och 2001. Vår undersökning av Prato har även visat en minskning av sysselsättningen och antalet företag inom industrin, men samtidigt en ökad grad av specialisering. Vår slutsats är att detta något motsägelsefulla beror på en minskning av den totala textilindustrin i hela landet.

<p>The aim of this thesis has been to analyse the textile industry of Prato between the years 1991 and 2001. The district has been examined in terms of population, employment, firms and international trade and we have examined the industry in the region weighted against the whole Italy. Moreover, the Location quotation has been used to measure the degree of specialization. Theories about cluster and industrial districts have been utilized to give a background to agglomeration of firms. The conclusions from our analysis are that Prato consists of a large group of firms acting in similar industry in a specific location. The district is highly dominated by small firms, which are engage in the production of a homogenous product through different stages. In terms of international trade, Prato has been able to increase its exports between the years 1995 to 2001. Furthermore, our examination of Prato shows a reduction of employment and number of firms operating within the textile sector, while the degree of specialization has increased. Our inference is that this contradiction is due to the decrease of the total textile industry in the whole country.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att analysera textilindustrin i Prato mellan åren 1991 och 2001. Regionen har analyserats i termer av befolkning, sysselsättning, företag och internationell handel, och vi har undersökt industrin i regionen i jämförelse med hela Italien. Dessutom har en lokaliseringskvot använts för att mäta graden av specialisering. Teorier om kluster och industriella distrikt har använts för att ge en bakgrund till hopsamling av företag. Slutsatsen vi har dragit från vår analys är att Prato består av en stor grupp företag som verkar inom en liknande industri på en specifik plats. Distriktet är till stor del dominerat av små företag vilka är sysselsatta i produktionen av en homogen produkt inom olika steg av produktionen. Gällande den internationella handeln har Prato lyckats öka sin export mellan åren 1995 och 2001. Vår undersökning av Prato har även visat en minskning av sysselsättningen och antalet företag inom industrin, men samtidigt en ökad grad av specialisering. Vår slutsats är att detta något motsägelsefulla beror på en minskning av den totala textilindustrin i hela landet.</p>

The main aim of this licentiate thesis is to examine how local actors in a medium-sized Swedish municipality, Värnamo, in their role as decision-makers at the local arena, describe and explain the preconditions and strategies for local economic and social development. The analysis uses semi-structured interviews to reveal the connections between the local actors representations of social and economic structures and their representations of central and future strategic choices. The local actors are represented by a) firm owners or central firm managers, b) local politicians in the municipal executive board, c) civil servants in central positions and d) key actors connected to local and regional organizations. The methodological approach is based on discourse analysis. The overall aim of the study is to understand how local discourses are constructed and communicated. The analysis is deepened by relating the local discourses to relevant theoretical models in contemporary economic geography. The economic-geographical theoretical models used in the analysis focus on industrial districts, clusters and innovation systems. Path-dependency, social embeddedness and creative class are other concepts of importance to understand the formation of the local discourse. The analysis shows how local discourses are affected by the perceived globalization process while being at the same time linked to a) specific historical and environmental factors leading to predominant behavioral norms and values stating that you should be hard working, economical, cooperative and trustworthy and b) the relative location, which is conceived to be central regarding communications and regional service functions. This is combined with an image of a creative and innovative local/regional production system, based on traditions in manufacturing and trade. The foundations in manufacturing and trade are however challenged by new sectors like logistics, design, and higher education in cooperation with universities in the region.