Syfte och problemformulering: Utifrån fallet tobaksfritt snus är syftet med denna studie att undersöka hur LYFT med hjälp av influencer marketing strategiskt positionerar sig mot specifika målgrupper genom skapandet av jaget och gestaltning av livsstilar. Samt syftar studien till att se hur potentiella konsumenterna uppfattar strategin och reklamsamarbetet. Metod och material: I studien användes de kvalitativa metoderna semiotisk bildanalys och fokusgrupper för att undersöka tio bilder på influencer samarbeten med tobaksfria snusföretaget LYFT. Samtliga bilder är publicerade på LYFTs Instagram-konto och influencernas egna konton. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att LYFT marknadsför det tobaksfria snuset genom att anspela på en livsstil av festande. De positionerar snuset genom att skapa associationer till fest och nöje som gör det attraktivt för målgrupper som ser sig själva i dessa miljöer och vill bli identifierade med dem. Snuset marknadsförs som en accessoar som stärker målgruppens identitet och självkänsla. Med hjälp av olika influencers kommunicerar LYFT immateriella tillgångar som gör snuset till en väsentlig produkt för en målgrupp som vill stärka bilden av sig själv och nå självuppfyllelse genom en ökad status och maktposition. Genom influencers marknadsför LYFT snuset till en målgrupp som identifierar sig med fest, kvinnokamp, hög klass och status, likt kändisarnas image.

This essay is written to give more understanding to the use of influencer marketing within government organizations. The focus is primarily on the differences of using traditional marketing and influencer marketing, and what effect using influencer marketing has on the organization at hand.  To study this, the author’s have chosen to compare traditional marketing with influencer marketing within the Swedish military, “Försvarsmakten.” Being one of many government organizations to use influencer marketing to build and promote their brand, Försvarsmakten creates an interest in how and why influencer marketing has become a popular tool to build awareness. By doing this, they have created an interest to study the usage of these different types of marketing methods, as well as how Försvarsmakten chooses to be perceived in both materials.  To answer these questions, and to compare the usage of traditional marketing to influencer marketing, following questions has been studied and analyzed: -       What is the difference between how Försvarsmakten showcases themselves in a traditional commercial versus in a livestream? -       What are the similarities and differences between Försvarsmaktens use of traditional marketing versus influencer marketing? To answer these questions the MCDA method has been used. Creating a step by step comparison of the use of semiotics in one commercial and one livestream, done by Försvarsmakten roughly in the same time period.  With support from theories like ideology and ideology criticism, discourse analysis and strategic communication, the analysis concluded that there are both similarities and differences when comparing the commercial with the livestream. The usage of semiotics is deemed the same, with the ultimate end goal of being perceived in a positive light. The biggest differences being the choice of platform; TV and YouTube, as well as the intended target audience.  The end conclusion being that the goal is the same in both traditional marketing and influencer marketing, and that the choice of which one to use, depends on the target audience and where to find them.

Die vorliegende Bachelorarbeit beschäftigt sich mit Bloggern als Marketinginstrument in Jugendbuchverlagen. Im Fokus des Forschungsinteresses gilt es dabei die Frage zu klären, was die Erfolgsfaktoren des Blogger-Marketings im Jugendbuchsegment sind. Zuvor werden zum Verständnis des Lesers die theoretischen Grundlagen des Bloggings im Kontext der Digitalisierung erläutert. Außerdem wird das Blogger-Marketing und dessen Relevanz zunächst innerhalb der allgemeinen Kommunikationspolitik von Verlagen und anschließend spezifisch im Verlagsmarketing von Jugendbuchverlagen eingeordnet. Die darauffolgenden empirischen Untersuchungen umfassen ein Experteninterview mit Ute Nöth, Marketing-Managerin im Bereich Blogger Relations beim Carlsen Verlag, sowie eine kriteriengeleitete Analyse von Fallbeispielen aus dem Bereich Blogger-Marketing anhand der drei Jugendbuchverlage Carlsen, ONE und Thienemann-Esslinger. Im Ergebnis der Arbeit sollen anhand der aus der Literaturarbeit, dem Interview und den Fallbeispielen gewonnenen Erkenntnisse sowohl die konkreten Erfolgsfaktoren des Blogger-Marketings im Jugendbuchverlag dargestellt als auch Handlungsempfehlungen für Jugendbuchverlage in diesem Bereich ausgesprochen werden.:1.Einleitung 1.1 Hinführung zur Thematik 1.2 Zielsetzung 1.3 Methodik und Aufbau der Arbeit 2. Begriffsklärung und Typologie des Bloggings 2.1 Digitalisierung und das Social Web als Grundlage für das Blogging 2.2 Charakteristika und Typologie von Blogs 2.3 Definitorische Einordnung des Blogger-Begriffs 3. Blogger als Instrument des Verlagsmarketings 3.1 Der Marketingmix im Buchverlag 3.2 Kommunikationspolitische Instrumente im Buchverlag 3.3 Einbindung von Bloggern in das Verlagsmarketing 3.4 Blogger Relations als Bestandteil des Blogger-Marketings 3.5 Erfolgsmessung 4. Blogger-Marketing im Jugendbuchverlag 4.1 Kinder- und Jugendbuchverlage 4.2 Analyse der Zielgruppe im Jugendbuchverlag 4.3 Plattformen 4.4 Content-Erstellung und Formate im Jugendbuchsegment 5. Empirische Untersuchungen zum Blogger-Marketing in Jugendbuchverlagen 5.1 Zielsetzung und Methodik der Untersuchungen 5.2 Erkenntnisse des Interviews 5.3 Kriteriengeleitete Analyse der Fallbeispiele 5.4 Fazit der empirischen Untersuchungen 6. Fazit 6.1 Zusammenfassende Erkenntnisse und Handlungsempfehlungen 6.2 Ausblick 7. Literaturverzeichnis 8. Selbstständigkeitserklärung

The telecommunication industry in Ghana forms one of the mainline business industries that play a key role in the country’s economic stability. At the heart of this industry are two giant brands; MTN and Vodafone, who hold sway on the market share. But in recent years, there have been some outbursts on social media about their services and products which slows businesses and communication in general. Central to this online outburst are influencers and followers. And there are some opinions that due to the increased number of influencer marketers among the Ghanaian community online, some of these influencers are the ones shaping the perceptions of active users which directly or indirectly has impacted the telecommunication brands. This study collects and analyzes quantitative data focused on followers of influencer marketers with the aim to explore the impact of influencers and their followers on Ghanaian telecom brands. Surprisingly, the data analyzed in this study contrasts the opinion that influencers are part of the factors that contribute to user’s perception of the brands.

I takt med att internet växer sig större och större blir influencers en del av vardagen för många unga och de inriktar sig på många olika områden. Syftet med denna studie var att undersöka hur Gen Z upplever att deras investeringsbeslut kan bli påverkade av finansiella influencers, även kallat finfluencers. Gen Z valdes specifikt eftersom tidigare forskning visade att generationen har vissa specifika karaktärsdrag som påverkar deras beteende på sociala medier och som konsumenter. Med utgång i the Theory of Planned Behavior (TPB) utfördes semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter som tillhörde Gen Z och hade en disponibel inkomst. Intervjusvaren analyserades sedan genom tematisk analys för att skapa en helhetssyn över hur beteendet kan påverkas. Resultaten från studien visar hur finfluencers kan påverka individer ur Gen Z på olika sätt. Exempelvis kan trovärdigheten hos en finfluencers budskap förstärkas genom att denne har akademisk bakgrund inom ekonomi eller kan presentera tidigare positiva resultat på aktiemarknaden. Det fanns delade meningar om huruvida individer skulle interagera med en finfluencer av sociala skäl men det framgick att individer som saknar kunskaper gällande investeringar löper större risk att bli påverkade av finfluencers. / With the internet growing and growing, influencers have become part of everyday life for youths and they focus on many different areas. The purpose of this study was to examine how Gen Z experiences the influence financial influencers, also known as finfluencers, could have on their investment decisions. Gen Z was chosen because previous research suggests that the generation has certain characteristics that affect their behavior on social media and as consumers. Using the Theory of Planned Behavior (TPB) as a framework, semi structured interviews were held with 12 respondents from Gen Z who also had a disposable income. The answers were analyzed using thematic analysis to create a holistic view of how the behavior can be affected. The results show that finfluencers can affect individuals belonging to Gen Z in different ways. Credibility of influencers can be improved by having an academic degree or being able to present positive results from earlier investment activities. There were differing opinions regarding whether individuals would interact with a finfluencer for social reasons. However, the interviews showed that individuals without relevant knowledge are more at risk of being influenced.

No description available.

Studien undersöker de effekter som dold produktplacering på Youtube har på unga tittare. För att kunna studera de eventuella effekterna har studien genomförts som en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har ägt rum med personer mellan 12 - 15 år samt med deras föräldrar. Intervjuerna genomfördes för att få information och förståelse kring hur unga personer upplever den dolda produktplaceringen på Youtube. Studiens vill ta reda på attityder kring produktplacering och hur de identifierar produktplacering på Youtube. Den dolda produktplaceringen påverkar barns köpbeteende samt köpbeslut. Eftersom den största delen av besökarna på Youtube är unga personer påverkas de av den produktplacering de ser. För att kunna besvara studiens frågeställningar har studien granskat teorier kring köpbeteende, köpbeslut, produktplacering samt produktplaceringens påverkan på barn. Teorierna har sedan jämförts och analyserats med resultaten från de semistrukturerade intervjuerna. Resultaten visade att barn har svårt att identifiera produktplacering på Youtube och därmed får sitt köpbeteende påverkat. Unga personer köper det de ser på Youtube och kan därmed känna sig lurade om de förhoppningar som produktplaceringen har gett dem inte upplevs som uppnådda. Slutsatserna som studien drar är att barn som inte kan identifiera reklam på Youtube får sina köpbeslut och köplust påverkat av olika faktorer. De vill efterlikna sina idoler, köpa produkterna som visas på Youtube för att vara med i det sociala sammanhanget de tillhör. Detta gör dem utan att tänka på konsekvenserna av sina köp. / This rapport is studying the effects on the young group of viewers that are exposed to hidden product placement on Youtube. The study is conducted as a qualitative study where four children in the ages 12 - 15 and their parents was interviewed in a semi structured interview to learn about their internet habits and effects that they experienced. The purpose of the study is to gain information about how the hidden product placement on Youtube affects children and young viewers, what kind of different product placement the young person’s come across on the platform and what effects that they can see. The study also wants to show how the hidden product placement changes the young crowds buying behavior. To answer the study's questions about the hidden product placements effects has the study compared the results from the different interviews with theories about consumer behavior, effects of product placements in general and effects on children. The results showed that the participants of the study have a difficulty in identify the different hidden product placements in the videos that they are watching on Youtube and that the product placement is causing an effect into their buying behavior. The young viewers on Youtube are buying the products that they see in the videos that they are watching without needing the product or wanting the product on their own.

Syftet med denna studie var att analysera Caia Cosmetics och Jaclyn Cosmetics krishantering under deras respektive kriser med inriktning på hur dessa influencers personliga varumärke och deras företags varumärke relaterar till varandra och särskiljer sig i krissituationer. Materialet som analyserades var två texter per krissituation innefattande Instagram-inlägg, Instagram-händelser, ett uttalande i Aftonbladet samt två videos analyserades. Dessa var en Youtube-video som publicerats på Jaclyn Hills kanal samt en video som Bianca Ingrosso publicerat via sin Instagram-händelse. Samtliga av dessa texter och videor nämnde eller innefattade de kriser som studien avser att studera. Metoden som användes var en komparativ fallstudie, med tre teorier till hjälp för att jämföra resultatet av analysen mot varandra. För attanalysera texterna användes en kvalitativ språklig analys. I denna del användes analysvariabeln värdeladdade ord. Videoklippen av Jaclyn och Bianca transkriberades ochsedan gjordes en semiotisk och retorisk analys av rörlig bild. Resultatet visar att de två krissituationerna har liknande tendenser, men i olika grad. Resultatet visar därmed att Bianca Ingrosso och Caia Cosmetics använde sig av krisstrategier som skiljde sig något från varandra samt att Jaclyn Hill och Jaclyn Cosmetics visade på en mycket stor skillnad mellan sitt personliga varumärkes krishantering och företagets krishantering. Slutsatsen av denna studie är därmed att företaget och influencern, i dessa fall,tenderar att använda sig av olika strategier för att bemöta kritik på sina olika plattformar. Genom att göra detta så särskiljer sig den personliga presentationen och varumärketspresentation, samt deras budskap och attityd.

Studien är en fallstudie av Matilda Djerf och Djerf Avenue´s marknadskommunikativa strategier på Instagram. Syftet med studien är att undersöka vilka kommunikativa strategier Matilda och Djerf Avenue använder sig av för att bygga upp Djerf Avenue’s varumärke på Instagram. Studien syftar även till att se om det finns några skillnader i vilka strategier som används på respektive konto samt om det finns förändringar i vilka strategier de använder över tid, från att varumärket lanserades oktober 2019 till mars 2022. För att stärka forskningen inom området marknadskommunikation med fokus på ‘influencermarketing’ ämnar undersökningen titta på hur influencers använder sig av sina kanaler för att bygga upp ett nytt varumärke. Metoden som användes var multimodal analys av instagraminlägg hos Matilda och Djerf Avenue´s instagramkonton. För att analysera materialet togs en frågemall fram med utgångspunkt i marknadskommunikativa strategier. Resultatet visade att samtliga strategier används och att de strategier som Matilda använder sig av inte skiljer sig så mycket över tid, till skillnad från Djerf Avenue´s konto där de skiljer sig. Mellan kontona skiljer det sig en del, men över lag använder de båda mest interaktiva budskapsstrategier. Däremot fokuserar Matilda på influencer marketing och Djerf Avenue har ett fokus på konsumentrelationer. Agenda setting och inlägg om varumärkesresonans används på ungefär samma sätt hos båda kontona. Till skillnad från tidigare studier inom influencermarketing visar resultaten på hur en influencer arbetar med ett varumärke som ägs av denne själv.

It is a fact that the phenomenon of Influencer Marketing and sponsored posts on Instagram is one of the most effective marketing methods today (Tafesse and Wood 2021). What has contributed to this, among other things, is the great impact that these influencers have on consumers' buying behavior (ibid.). This study examines the factors that contribute to influencing consumers' buying behavior and whether such factors exist at all. This study consists of a triangulation, it is a combination of a quantitative and a qualitative research method. The quantitative method was applied in the form of a questionnaire survey and the qualitative method applied was semi-structured interviews. In addition to these research methods, other credible sources were also applied, such as expert-reviewed scientific articles and literature. The four theories applied are Influencer Marketing, electronic Word-of-Mouth, the Purchase Decision Process and The Two Step Flow of Communication. The main conclusions presented are that consumers believe that trust and genuineness towards influencers is a major factor in influencing. It also showed that sponsored posts are considered by consumers to be less credible than a recommendation from another consumer, due to the fact that influencers receive compensation. It also appears that consumers adapt the purchase decision process to the various purchases they make. Furthermore, the survey showed that one third of all participants have made a purchase via a sponsored post without a need as a basis. Based on the conclusions presented, a model has been constructed in order to describe the relationship between consumers' buying behavior and its impact by influencers’ sponsored posts.