The aim of this study was to compare a public health website with a commercial health website to identify differences in their interfaces. The goal was to explore whether there is a connection between information architecture and credibility. To address this, the research question posed was: Which factors affect the credibility of the interfaces in the public healthcare service “1177” and the private healthcare service “Kry”? Previous research in this field has highlighted that factors such as website structure, content, and usability play a crucial role in enhancing a website’s credibility. In this study, an interface analysis was conducted, and a heuristic evaluation was performed to identify differences. The public healthcare service “1177” achieved a higher score in the heuristic evaluation. However, this study shows that both public and commercial healthcare services achieved good usability results. The study’s theoretical framework is based on the Prominence-Interpretation Theory (PIT) and the Extended Prominence-Interpretation Theory (EPIT). According to these theories, an interface’s credibility increases when its usability is high. The identified differences between the two websites included variations in their structure and language.

I dagens samhälle blir vi ständigt distraherade i vår vardag i form av notiser och dylikt, det är ett fenomen som refereras till som informationsöverflöd. På arbetsplatser blir detta ett problem då överflödet av information distraherar oss från arbetet och därav kan vi inte vara effektiva. Informationsöverflödet belastar då vår mentala kapacitet med irrelavant information, syftet med denna studie var därför hur etablerade designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning vid just inlärning av ett gränssnitt. I denna uppsats undersöks därmed områden som mental belastning, uppmärksamhet, arbetsminne, informationsarkitektur och användbarhet med teorin Cognitive Load Theory som teoretiskt ramverk. Två empiriska datainsamlingar genomfördes i studien för att undersöka valda forskningsområden. Den första empiriska datainsamlingsmetoden var en skissworkshop där målet med denna var att, tillsammans med användarna, diskutera informanternas skisser i relation till mental belastning och uppmärksamhet. Datan från workshopen lade grunden för utveckling av en prototyp över ett gränssnitt. Den senare empiriska datainsamlingen bestod av ett “think aloud” användartest och en SUS-utvärdering av prototypen. Resultatet från denna studie har visat att designprinciper som ämnar att förbättra användbarhet med fördel kan appliceras för att hjälpa användaren att behålla uppmärksamheten vid användning av ett gränssnitt samt minska den irrelevanta mentala belastningen. Enligt Cognitive Load Theory kan en lägre total mental belastning bidra till effektivare bearbetning av information och därmed även till effektivare inlärning.

The aim of this study is to get a deeper understanding about user tests as well as answer the question about if testing for users is necessary at all times. I've done a comparison between what the literature says, and what a company says, about testing. The tests that's been in focus in this study is prototyping and card sorting tests. Prototyping aims to give the developer feedback about the design and check if there are any obvious problems with the design. A card sorting test can be used to get input about how information architecture should be constructed. Information architecture is how the links are related in a navigation system. The company doesn't think that testing is as important as the literature. The company doesn't usually test but for the current situation they did it since the interface is crucial for their clients business. The conclusion of this study is that testing is rather important. For a designer who hasn’t got that much experience, user testing can be a way to get feedback about his designs. A more experienced designer might not need to test as much but he should be aware of testing as a possible design tool.

Bildhantering är idag mer populärt än någonsin. Marknaden erbjuder fler, bättre och enklare kameror vilket resulterar i att allt fler tar bilder för att publicera på olika sätt. Digital bildhantering är mer än bara ett populärt tidsfördriv, det har blivit ett sätt att kommunicera på. Oavsett användningsområde så krävs det mycket av de program och system som hanterar digitala bilder. Det är idag ett stort behov, men också ett krav, i många branscher. Tidigare forskning visar på att det finns en kunskapslucka inom bildhantering ur ett användarcentrerat perspektiv.Denna studie handlar om bildhantering utifrån ett användarcentrerat perspektiv där fokus kommer att ligga på användarupplevelse och informationsarkitektur. För att få en positiv användarupplevelse krävs ett bra användarflöde. Användaren ska inte behöva avbrytas i sitt arbete på grund av en dålig struktur i gränssnittet. Irritation och frustration ska undvikas. Avgränsning i studien har gjorts gällande gränssnitt som hanterar övriga typer av filer samt gränssnitt som ligger på webben och i “molnet”. Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer då användaren strukturerar och hanterar bilder för att bidra till en bättre upplevelse och ett bättre användarflöde. En fallstudie genomfördes för att utvärdera och undersöka gränssnittet för ImageVault, ett digitalt bibliotek för bilder. Uppdragsgivaren i fallstudien var Meriworks AB. Utifrån den teori som studien behandlar har ett antal designprinciper framställts. Dessa designprinciper låg sedan till grund för den heuristiska utvärdering som gjordes för att få en helhetsbild över gränssnittet. För att få ett mer användarcentrerat perspektiv i studien genomförde författarna även 18 intervjuer med befintliga användare av gränssnittet. Intervjufrågor utformades med hjälp av den teori som tagits fram. Baserat på de intervjuer som gjordes har personas och scenarier skapats för att sedan resultera i ett antal mockuper som visar på framtida funktionalitet och struktur över gränssnittet.Studien har fokuserat mycket på att utvärdera ett gränssnitt utifrån användarnas perspektiv, hur uppbyggnaden är gällande ett gränssnitt som hanterar digitala bilder. Författarna strävade efter att ta reda på hur man kan uppfylla användarens behov och mål och samtidigt konstruera ett gränssnitt som hanterar digitala bilder på ett bättre sätt med hjälp av informationsarkitektur och användarflöde. Under studien har författarna identifierat ett antal faktorer som ansetts vara viktiga vid kategorisering och hantering av bilder i digitala bibliotek. Dessa faktorer är ett resultat utifrån studiens teoretiska ramverk och fallstudiens datainsamling tillsammans med de mockuper som skapats. Dessa faktorer kan ligga till grund för att utveckla gränssnitt som behandlar digital bildhantering. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på faktorernas validitet men även för att undersöka om dessa faktorer behöver kompletteras ytterligare. / Today imaging is more popular than ever. More pictures will be published in different ways since the market offers more, better and simpler cameras. Digital imaging is more than just a popular time-killer, it has become a way to communicate. Whatever their intended use, it is required a lot from the programs and systems that handle digital images. There is a great need, but also a requirement in many industries. Previous research shows that there is a gap of knowledge in imaging from a user-centered perspective.This essay is about imaging based on a user-centered approach with a focus on user experience and information architecture in the world of digital photo libraries. A positive user experience requires great user flow. The user shouldn’t have to be interrupted in their work due to a poor structure of the interface. Irritation and frustration should be avoided. Interfaces that manage other types of files and interfaces located on the Web and in "the cloud" have been delimited in this essay. The purpose of this essay is to identify important factors when categorizing and managing images for contributing to a better experience and a better user flow. The company Meriworks AB has given the authors the task of evaluating and investigating the interface for ImageVault, a digital library of images. A number of design principles have been created based on the theories that the essay contains. These design principles formed the basis for the heuristic evaluation that was done to give the authors an overview of the interface. To get a more user-centered perspective, 18 interviews with existing users of the interface were carried out. Based on the theories of the essay interview questions were designed. Based on the interviews personas and scenarios were created, to the result in a number of mockups showing future functionality and structure of the interface.The study has focused very much on evaluating an interface based on user perspective and how the structure is built in an interface that manages digital images. The authors aimed to determine how to meet the user's needs and goals and designing an interface that manages digital photos in a better way with the help of information architecture and user flow. During the study, a number of factors have been identified which are considered important for the categorization and management of images in digital photo libraries. These factors are the result, based on the theoretical framework of the essay and the data collection of the case study together with the mockups created. These factors may be the basis for developing interfaces that deal with digital imaging. Further research is needed to find out the validity of the factors, but also to examine whether these factors need to be supplemented further.

Legimus är ett online bibliotek som tillhör Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier arbetar för att ge männi-skor med olika förutsättningar tillgång till litteratur och samhällsin-formation. Legimus är ett verktyg som används för att ge människor med läsnedsättningar tillgång till litteratur. Legimus har en webbplats som användare kan få tillgången att läsa litteratur på. Som ett viktigt koncept i inom interaktionen mellan människan och da-torn påverkar användbarheten och webbplatsens användarvänlighet besökarens upplevelse. På grund av detta fokuserar detta arbete på an-vändarvänligheten på Legimus webbplats. Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie kring vad som gör Legi-mus användarvänlig samt att fokusera på vald målgrupp för att ta reda på svårigheter och vad de förväntar sig av användningen av den valda webbplatsen. Den valda frågeställningen är följande: Har Legimus lyck-ats attrahera sin prioriterade målgrupp hos studenterna på Högskolan Dalarna med webbsidans design och användarvänlighet. För att utföra detta arbete har en kvalitativ metod valts där studenter på Högskolan Dalarna intervjuas, därefter analyseras resultaten med hjälp av fyra teman som intervjufrågorna är uppdelade i. Resultatet visar att respondenterna hade olika uppfattningar kring an-vändarvänligheten. En del respondenter ansåg webbplatsen vara otydlig till en början, men med tiden lärt sig använda webbplatsen. Majoriteten av respondenterna ansåg webbsidan vara enkel samt tydlig. Responden-terna fick möjligheten att ta fram deras egna synpunkter angående webbplatsen. Där hade majoriteten av respondenterna förslag på för-bättringar av webbsidans design. Den slutsats som dragit är inte att respondenterna upplevt webbsidans design lockande. Respondenterna ansåg att de hade använts sig av webbplatsen även om designen var sämre med tanke på behovet av Le-gimus verktyg. Majoriteten av användarna ansåg att webbplatsen var användarvänlig men för att säkerställa min slutsats avslutades intervjun med frågan om respondenterna ansåg webbplatsen vara användarvän-lig. Samtliga respondenterna ansåg den vara användarvänlig, vilket stär-ker min slutsats. / Legimus is an online library owned by the Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier provides people with dif-ferent circumstances the access to public literature and information. Legimus is a tool that enables people with reading difficulties to access literature. Legimus has a website where users can read the literature. As an important concept in the interaction between man and computer, the usability and user-friendliness of the website affects the visitor's ex-perience. Because of this, this work focuses on the user-friendliness of the Legimus website. The purpose of this work is to do a case study on what makes Legimus user-friendly and to focus on the selected target group to find out diffi-culties and what they expect from the use of the selected website. The chosen question is as follows: Has Legimus succeeded in attracting its priority target group of the students at Dalarna University with the web-site's design and user-friendliness. To carry out this work, a qualitative method has been chosen where stu-dents at Dalarna University are interviewed, after which the results are analysed with the help of four themes into which the interview ques-tions are divided. The results show that the respondents had different views on user-friendliness. Some respondents considered the website to be unclear at first, but over time learned to use the website. Most of the respondents considered the website to be simple and clear. The respondents were given the opportunity to express their own views regarding the website. There, most respondents had suggestions for improvements to the de-sign of the website. The conclusion drawn is not that the respondents found the website's design attractive. The respondents considered that they had used the website even if the design was worse given the need for Legimus webpage. Most of the users considered the website to be user-friendly, but to ensure my conclusion, the interview ended with the question of whether the respondents considered the website to be user-friendly. All the respondents considered it to be user-friendly, which strengthens my conclusion.

The aim of this bachelor thesis is to examine which adaptions Swedish e-commerce businesses have done to prepare for the new General Data Protection Regulation (GDPR). Using a qualitative method this study investigates how these companies have prepared themselves and what they have done to get their digital platforms such as websites, email and social media in order to be GDPR proof. The method which is used is semi structured interviews. The result of the study shows that the companies have been missing concrete guidelines on how the adaptions should be done from the Swedish government. The majority of the adaptions are therefor built on the businesses own adaptions of the new regulation. The conclusion reached in this thesis is that it has been hard for the companies to convert the law’s requirements into practical technical solutions.

The study examines the differences between women’s and men’s perception of visual aesthetics on Pinterest. Therefore, we have chosen to examine the visual aesthetics through the lens of simplicity, diversity, colour and craftmanship. The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the perception of visual aspects between men and women on the social media platform Pinterest. As society grows and develops on a variety of levels, we humans must increasingly adapt to a higher pace of life. A higher pace of life can mean that we as humans are forced to have a greater focus on where we spend our time and what we choose to focus our attention on. This indicates that people in today's society and in their everyday lives must decide which social media they choose to pay attention to. We ask ourselves the question: How do people do when they must distribute time and attention over social media? What factors drive these decisions? Are men and women attracted to different factors? After studying the results, we were able to conclude that female participants valued Pinterest as less aesthetically pleasing than the male participants did. Finally, we would like to point out that even though the majority of users are women on Pinterest, our study shows that men value the visual aesthetics higher than women.

Trots nationella lagar baserade på internationella tillgänglighetsriktlinjer visar rapporter att myndigheters webbplatser inte är tillgängliga för användare med funktionsnedsättning. Riktlinjerna för webbtillgänglighet i Sverige bygger på internationella standarden WCAG 2.0, nivå AA samt uppfyllnad av punkterna; ”Språket är enkelt och begripligt” och ”Navigeringen har en tydlig och överskådlig struktur”. Utifrån studier som har identifierat problem som inte kan kopplas till riktlinjer i den internationella standarden för webbtillgänglighet(WCAG 2.0) argumenteras för att tillgänglighetsarbetet behöver inkluderas redan under utvecklingsprocesserna. Arbete kring utformningen av en webbplats navigation och sitestruktur faller under metoder och principer inom informationsarkitekturen. I denna uppsats redogörs för en studie vilken undersökt hur synskadade användares definition av användbara navigationsstrukturer förhåller sig till metoder och principer inom informationsstrukturen. Under studien skapades fördjupad kunskap kring användargruppens beteende, användning av strategier samt preferenser för navigationens utformning. Data samlades in genom en användarstudie baserad på metoderna för deltagande observation och kvalitativ intervju. Det insamlade materialet från studien analyserades genom kvalitativa analyser och utfördes i två delar. Den första analysen behandlade användarnas beteenden och upplevelser och sammanfattades i ett antal teman vilka representerar användarnas upplevelser, preferenser samt användning av strategier. I ett andra steg analyserades hur användarnas förhållningssätt överensstämmer med metoder och principer inom informationsarkitekturen.Resultatet visar på ett antal aspekter vilka bör beaktas vid tillämpning av metoder och principer för utveckling av webbplatsers navigation och informationsarkitektur. Benämningar på rubriker och länkar är viktiga för att skapa översikt och navigera. Transformation av länklistor samt listornas placering i förhållande till övriga element har betydelse för navigeringens upplevda effektivitet. Användarna förlitar sig vidare på konventionellaplaceringar av navigationselement. De föredrar att söka (searching) framför att leta (browsing). En stor mängd information och/eller grafiska element samt användarens mentala modell påverkar informationssökningens upplevda effektivitet. Ovan nämna aspekter har analyserats i förhållande till metoder och principer inom informationsarkitekturen och har identifierats påverka följande. Vilka element som ska ses som ett navigationssystem bör utvidgas och navigationssystemens komponenter bör fungera utanför sin kontext. Namngivning och benämningar har visat sig ha extra stor påverkan på interaktionen och bör formas för att stödja auditiv scanning. En ökad mental belastning påverkar formen på användarens mentala modell och arbetsminnet kapacitet. Söksystemen används ofta och i stor utsträckning för att snabba upp informationssökningen. Studien visar även att navigationsstresstestet inte är en tillförlitlig metod för att utvärdera synskadade användares upplevelser, preferenser och användning av strategier. / Despite national laws based on the international standards for accessibility reports shows that government websites aren’t accessible for disabled users. Guidelines for web accessibility in Sweden are based on the international standard WCAG 2.0, level AA of conformance which includes simple and understandable language and clear and easy overview of the navigation. Based on previous studies that identified problems thatcan’t be extracted from guidelines from the international standard (WCAG 2.0) argues that the web accessibility needs to be included earlier during the development process. The work behind the websites navigation and site structure falls under the methods and principles of information architecture. In this thesis, a study regarding how visually impaired user’s definition of usable navigation structures relate to methods and principles of information architecture will be presented. The study deepened the knowledge of the user groups behavior, use of strategies and preferences for navigations design. Data was collected during a user study based on participation observations and qualitative interview. The collected material from the study was compiled during qualitative analysis and was divided in two parts. The first analysis was focused on the user’s experiences and preferences and was summarized as a collection of themes. During the next stage the themes were analyzed in connection with the methods and principles of information architecture.The result indicates aspects that should be considered when practice methods and principles during the development of websites navigation and information architecture. Labels on heading and links are important to overview and navigate. Transformation of list of links and the placement of the lists in regard to other elements have impact on the experience of the navigation. The users follow conventions when searching for navigation elements. They prefer searching before browsing. Large amount of information, graphical elements and the mental model have an impact on information seeking as well as the effectiveness. The previous findings have been analyzed in connection with the methods and principles of information architecture and the following are considered important. Navigation systems should be expanded and designed to work outside it’s context. Names and labels have a great impact on the interaction and should be design to support scanning with the ears. Increased mental load affect the shape of the mental model and the capacity of theworking memory. Search systems are used often and are used to speed up the information seeking process. Lastly, the result indicated that the navigation stress test is not reliable as an evaluation method for visually impaired users and should not be used to evaluate the use of strategies, the user experience and user’s preferences.

The aim of this study was to explore to what extent consumers are aware of the negative forms of digital nudging in e-commerce contexts and to explore consumers’ opinions regarding the ethical dilemmas that this kind of design may cause. This aim resulted in two research questions. The first research question aimed to find out how consumers view nudging as a phenomenon in the context of e-commerce. The other research question aimed to find out what possible risks the participants see for their own and other consumers self-determination associated to nudging techniques on e-commerce websites. The theoretical framework in this study consisted of theories about organized immaturity and autonomy. To answer the research questions semi-structured interviews were conducted with six participants. The semi-structured interviews consisted of three parts, one part for background, one part for RQ1 and one part for RQ2. The interviews were later analysed using thematic analysis. The result of this study shows that the participants both see negatively and positively on nudging in an e-commerce context. They do not like when nudging is aggressive, but when it is not aggressive, they believe it can be helpful. The ethical dilemmas that the participants associate with nudging is that it can be manipulative and exploit the weakest in the society. In conclusion it is stated that the participants are more worried about others than themselves. Future research could compare nudging on different e-commerce platforms to observe how participants are affected by nudging.

Den här studien har tittat närmare på vilka informationskvalitativa faktorer som påverkar användarens upplevelse av informationskvalité i en e-handelskontext. Studien bygger på vetenskapliga artiklar och litteratur inom områdena informationskvalité och e-handel. Det gjordes även en egen datainsamling där sex informanter deltog. Dessa fick svara på intervjufrågor och genomföra ett användartest på en befintlig e-handelswebbplats. Uppgifterna i användartesterna presenterades i form av scenarios där informanten fick genomföra olika handlingar som är vanliga vid e-handel. Svaren från den egna datainsamlingen mappades sedan för att kunna identifiera vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av informationskvalité. Dessa jämfördes sedan med de faktorer som identifierats i tidigare studier. Resultatet från den egna datainsamlingen visar på att Förtroende, Informationsarkitektur, Information och Användbarhet är viktiga informationskvalitativa faktorer. Ett resultat som går i linje med tidigare forskning. / This study has looked into which information quality factors that affect the users’ experience in the context of e-commerce. The study is based on scientific articles and literature within the areas of information quality and e-commerce. There were also a separate data collection where six informants participated. These were asked to answer interview questions and carry out a user test on an existing e-commerce website. The tasks in the user test were presented in the form of scenarios were the informant had to carry out various actions that are common within e-commerce. The answers from the own data collection was then mapped to be able to identify which factors that affect the user's experience of information quality. These were then compared to the factors identified in previous studies. The result of the data collection in question shows that Trust, Informations architecture, Information and Usability are important information quality factors. A result that is in line with previous research.