Gustav Vasa-föreningen planerar att bygga en utställning för att främja kulturlivet och öka lärandet kring Gustav Vasas ledning på 1500-talet. Förhoppningen är att genom utställningen kunna agera som en förlängd arm till skolorna i Strängnäs kommun i form av studiebesök. I utställningen vill föreningen informera om Gustav Vasas utnämning till kung den 6 juni 1523 på ett intresseväckande och informativt sätt, för att kunna nå ut till en yngre målgrupp, lågstadieelever. Genom ett samarbete med föreningen har detta examensarbete undersökt hur sinnen som modaliteter kan tillämpas i en utställningsmiljö i lärande syfte. I rapporten har Selanders teorier om multimodalt lärande tillsammans med McKenna-cress & Kaminens och Velvets riktlinjer kring utställningsmiljöer tillämpats. Teorierna har tillsammans med en etnografisk undersökning i form av en observation lagt grund för det designförslag som fastställts. Designförslaget redogör för hur utnämnandet av Gustav Vasa som kung kan kommuniceras i utställningsmiljö, för att bidra till lärande med hjälp av sinnen som modaliteter. / The Gustav Vasa Association plans to build an exhibition to promote cultural life and increase learning about Gustav Vasa's leadership in the 16th century. The ambition is that through the exhibition will act as an extended arm for the schools in Strängnäs municipality in the form of study visits. In the exhibition, the association wants to inform about Gustav Vasa's coronation as king on June 6, 1523 in an interesting and informative way, in order to reach a younger target group in the form of primary school pupils. Through a collaboration with the association, this degree project has examined how the senses as modalities can be applied in an exhibition environment for learning purposes. In the report, Selander's theories on multimodal learning together with McKenna-cress & Kaminens and Velvet's guidelines on exhibition environments have been applied. Together with an ethnographic survey in the form of an observation, the theories have laid the foundation for the design proposal that has been established. The proposal describes how the appointment of Gustav Vasa as king can be communicated in an exhibition environment, in order to contribute to learning with the help of the senses as modalities.

Gustav Vasa association, among other things, works to inform the public about Strängnäs interesting background about Swedish history and cultural heritage. Their purpose is to promote Strängnäs as an interesting travel destination to visit and teach visitors about Swedish history during the 15th to 17th century specifically. Their objective is to promote and deliver this information through interactive and innovative platforms in order to attract a younger target group, but also to engage the user’s interaction. This research contains the strategies and methods needed in order to create a digitally interactive and cultural map of Strängnäs, that would achieve both visual engaging and guiding purposes. Under this research, multiple methodologies were performed in order to get a more in-depth knowledge about the Swedish domestic traveller needs, preferences, motivations and behaviours before and while leisure traveling. In addition to that, theories from emotional design, rhetorical, storytelling and cartographic visual techniques among others, are presented to give this thesis a base to visually engage and guide the users. The data collection methods used in this research has been both as observations, interviews with Gustav Vasa association, tourist centres in Eskilstuna, Västerås and Strängnäs and with the target group, with the purpose of gather data relevant as this research´s basis. Along with these, user testing methods such as A/B testing, think aloud and usability testing were conducted as to evaluate the resulting design concepts from the data collection methods. This thesis resulted in that a combination of both emotional and rhetorical theories, and both flat and skeuomorphic design styles, created an engaging and persuading visual content. This concluding in making users want to interact with the map´s visual and textual context within the map´s digital interaction. The use of visual concepts that could be associated by a both visceral and reflective level of design (Norman, 2005) concluded in a stronger engaging response from the users, as well as, the use of visual rhetorical theories within the map´s visual content. Finally, the use of storytelling techniques both in visual and textual context lured the user to interact with the information provided by the design.

In Sweden there are about 385,000 children and adolescents living with one or two parents who abuse alcohol. All over the country there is several organizations and operations that work to provide these children with a place where they can speak out, regain trust in adults and grow as people. But due to the fact that the target audience lives in an exposed situation, it is difficult to reach out with information about these operations to them. This has the operation “Huven” in Eskilstuna experienced. Therefore, they want a material that aims to reach the target audience in the best possible way and provide them with information that is easy to understand. There are few studies on how to write to reach children and adolescents in vulnerable environments, and even fewer studies on how to use rhetorical and narrative techniques to succeed. Therefore, this study aims at testing rhetorical and narrative techniques on the target audience to find out if it can and what could be used to create a material that can successfully reach the target audience. The result of this research shows that four storytechnical features in combination with pathos and its three emotional motives can be used in Huven's material to create an understanding of the operations of an exposed target group. The four narrative techniques that can be used are sociolectic, message, redundancy and unambiguous tendency, and the emotional motives are essence, subject and stimuli. / I Sverige finns det ungefär 385 000 barn och ungdomar som lever med en eller två föräldrar som missbrukar alkohol. Landet över finns det flera organisationer och verksamheter som jobbar med att förse dessa barn med en plats där de kan prata ut, återfå tilliten till vuxna och växa som människor. Men på grund av att målgruppen lever i en utsatt situation är det svårt att nå ut med information om dessa verksamheter till dem, vilket den kommunala verksamheten Huven i Eskilstuna har upplevt. Därför önskar de ett material som syftar till att nå ut till målgruppen på bästa sätt och förse dem med information som är lätt att ta till sig och förstå. Det finns få studier om hur man bör skriva för att nå ut till barn och ungdomar i utsatta miljöer, och om hur man kan använda retoriska och berättartekniska grepp för att lyckas med detta. Därför syftar denna studie till att testa retoriska och berättartekniska grepp för att ta reda på om och vilka som kan användas för att skapa ett material som på ett lyckat sätt kan nå ut till målgruppen. Resultatet i denna forskning visar att fyra berättartekniska grepp i kombination med pathos och dess tre känslotopiker kan användas i Huvens material för att skapa förståelse för verksamheten hos en utsatt målgrupp. De fyra berättartekniska greppen som kan användas är sociolekt, budskap, redundans och entydig tendens och känslotopikerna är essens, subjekt och stimuli.

<p>Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".</p><p>Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001.</p><p>För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok.</p><p>Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.</p>

<p>Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar.</p><p>Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual.</p><p>Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign.</p><p>Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår.</p><p>Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem.</p><p>Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.</p>

<p>The aim with this independent degree project of master thesis is to find what the user opinions of the intranet in a county council is. The paper seeks how the question about how the culture in the organisation was affected by the use of the intranet. An important part is to explore the expectations and acceptance of the intranet and get a picture of which functions and services support day-to-day work with good quality. One goal is to find out how the intranet users feel that the communication, information and usability can be developed.</p><p>The focus group interview is a qualitative method that has been applied for gathering data from the respondents, who participate in the investigation from the county council. The used method is unstructured focus groups containing the three dominating categories of staff in the county council. Totally five focus groups have been interviewed.</p><p>In the result and the following analysis of data from the focus group interviews have a few main categories been chosen for the survey. One of the categories is the information- and communication flows in the intranet, which include how it works today and could be improved. Other parts in the analysis are usability, organisation culture and the potential for the intranet as a tool for the organisation.</p><p>A number of conclusions are drawn from the survey and the analysis. One conclusion is that the intranet is a well-accepted channel for information, but underestimated as a communication channel. Another conclusion is that the respondents considered that an intranet has to be fun, exciting, and contain interesting material; which will lead to that the intranet will be used more. The content has to be updated and suited for the needs of the organisation.</p>

Det här examensarbetet är gjort på uppdrag av Scania CV AB. Det har lett fram till ett förslag som visar hur Scania på ett bättre sätt kan utforma informationen i sin förarhandbok. Förarhandboken är en manual som innehåller information om hur lastbilsförare på ett säkert och riktigt sätt ska använda Scanias lastbilar. Rapportens syfte är att beskriva hur jag med hjälp av principer för informationsdesign kan förbättra layout, innehåll, text och bild i en manual. Min arbetsgång följer Zetterlunds TI-pyramid (Zetterlund, 1997, s. 62) men jag har även hämtat inspiration från Ottersten och Berndtssons modell för användbarhet (Ottersten och Berndtsson, 2002). Mitt förslag bygger på resultat från en målgruppsanalys, flera användningstester och rekommendationer från litteratur inom informationsdesign. Resultatet är en jämförelse mellan mitt förslag och förarhandboken och ger en motivering till de förändringar som jag föreslår. Rapportens slutsats är att layout, innehåll, text och bild är beroende av varandra. För att förbättra en manual bör skribenten därför utgå från dessa områden och rätta till de brister som han/hon hittar inom varje område samt i samspelet mellan dem. Den viktigaste åtgärden som Scania kan göra för att förbättra sin förarhandbok är att arbeta fram riktlinjer för förarhandboken för att skapa en mer konsekvent utformning av texter och bilder. Mitt förslag kan användas som underlag för det arbetet. Jag föreslår också att Scania lägger text och bild bredvid varandra för att utnyttja utrymmet i förarhandboken effektivare.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion. / Denna rapport handlar om dagens utomhusmiljö i bostadsområdet Brunnsbacken i Eskilstuna. I rapporten granskas de olika faktorer i utomhusmiljön som kan påverka äldres fysiska och psykiska välmående genom tillgänglighet och inkludering. De forskningsmetoder som berörs är kvalitativa och har använts i syfte att ge insikt och kunskap om de äldres syn på utomhusvistelsen i sin närmiljö, men också genom analys kunna ta fram ett välgrundat gestaltningsförslag.

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents’ wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents’ chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used. Observations of the two dementia wards were carried out as a starting point, and as a means to compare the different design of the two wards. The observations were complimented by two informant interviews, with people linked to the nursing home, the head of unite and the occupational therapist. The result show that staff, in most cases, guides the residents between the common room and the residents own apartments. In addition, the residents ask for help when they need to visit the toilet and often remain seated in the same place throughout the day, with the exception of those who exhibit wandering behavior. The results clearly state that people suffering from dementia are dependent on the spatial design in order to orient themselves independently. The results also show the benefit of an open floor plan with almost immediate visual access to main destinations. The major weakness, of the wards current design, concerns the ability of the residents to independently find their way from the common room back to their own apartment. Mainly because the doors do not distinguish themselves from each other. This would suggest that the most important design feature, for a person suffering from dementia, is transparency. In the meaning direct view of the destination. Complimented by clear and distinct landmarks. The design proposal therefore supports aiming as a wayfinding strategy. As a result it contains a color-coding system, that distinguish the residents doors, and additional landmarks that facilitate wayfinding from one decision point to the next, when the doors are not directly visible. Also included in the design proposal is a concept that can help minimize wandering. / Avsikten med studien har varit att undersöka hur utformningen av avdelningarna, på Björnkulla äldre- och demensboende, påverkar de boendes orienterbarhet och självständighet. Därmed har syftet varit att finna ett gestaltningsförslag som via färg och form kan ge de boende större möjligheter till självständig rörlighet. Eftersom studien syftar till att utreda hur miljön påverkar och kan stödja personer med demens, har kvalitativa metoder använts. Som utgångspunkt utfördes observationer på boendets två demensavdelningar, eftersom dessa skiljer sig åt i sin utformning. Observationerna lade grunden för informantintervjuer med två personer som är knutna till boendet; enhetschefen och arbetsterapeuten. Resultatet visar att personalen i de flesta fall följer med de boende mellan de gemensamma utrymmena och den egna lägenheten. Dessutom ber de boende om hjälp när de ska till toaletten och blir ofta sittande på ett och samma ställe i de gemensamma utrymmena. Undantaget är de personer som uppvisar vandringsbeteende. Resultaten påvisar tydligt att de dementa är beroende av miljöns utformning för att kunna orientera sig självständigt. De visar också styrkan i den öppna planlösningen och en nästan omedelbar visuell tillgången till avgörande platser. Bristerna, i de befintliga avdelningarnas utformning, finns framförallt när de boende ska ta sig tillbaka till de egna lägenheterna eftersom dörrarna inte särskiljer sig från varandra. Det talar för att de viktigaste aspekterna för att stödja en dement person att orientera sig och hitta självständigt på en avdelning, är visuell transparens och tydliga, distinkta landmärken. Gestaltningsförslaget stödjer på grund av detta wayfinding strategin aming. Det innehåller därför ett färgkodningssystem, som särskiljer de boendes dörrar. Färgkodningssystemet kompletteras också med ytterligare landmärken som kan stödja orientering från beslutspunkt till beslutspunkt, när dörrarna inte är direkt synliga. Dessutom ingår, i gestaltningsförslaget, ett koncept som kan hjälpa till att stimulera till mindre vandringsbeteende.

This is a thesis on information design with a focus on text design. The purpose of this study is to gather knowledge about how information on the Easy-to-Read website, of the police, should be composed so that immigrants more easily will be able to read and understand the content. The goal of the study is to present a design proposal based on the knowledge that has been found through principles for readability, theoretical perspectives and literature, together with methods; readability analysis and interviews. The interviews were performed individually with the coordinator at polisen.se as well as four students from SFI (Swedish for immigrants).   The study showed that the content on the website of the police is not adequately adapted to the needs of the target group. It also exhibited that the website's disposition is unclear, and that complicated terms are not explained. This makes the understandability worse for immigrants as their difficulties with reading mostly have to do with vocabulary, background knowledge and textual proficiency is culturally limited. / Detta är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur information på polisens lättlästa webbplats ska utformas för att nyanlända svenskar lättare ska kunna läsa och förstå innehållet. Målet med studien är att presentera ett gestaltningsförslag grundat på den kunskap som framkommit genom principer för lättläst, teoretiska perspektiv och litteratur, samt metoder; läsbarhetsanalys och intervjuer. Intervjuerna skedde individuellt och genomfördes med samordnaren på polisen.se samt fyra elever från sfi.   Det framgick i studien att innehållet, på polisens lättlästa webbplats, inte är anpassat efter målgruppens behov. Det framkom bland annat att webbplatsens disposition är otydlig, och att komplicerade begrepp inte förklaras. Detta försvårar förståelsen för nyanlända svenskar då deras lässvårigheter framförallt har att göra med att deras ordförråd, bakgrundskunskaper och textkompetens, är kulturellt begränsade.