Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet

Persona through persona – to interest non-inducted for film history is a thesis in information design with a focus on spatial design. The work has been done in collaboration with the Bergmancenter at Fårö, which wanted a design proposal for the renewal of its basic exhibition about Ingmar Bergman and Fårö. The current base exhibition is based on the perspectives of Fårö inhabitants, which makes it difficult for other target groups to find the red thread. The theme of the exhibition is unclear. The exhibition shows large amounts of text and photographs. Movie clips appear on TV-screens. Other ways of disseminating information are lacking, which limits the target group for the exhibition. Bergmancenter wants to reach a broader target group, that Ingmar Bergman is highlighted as a person and artist, that Bergman's films recorded on Fårö come out more clearly while preserving Bergman's connection to Fårö and the Fårö inhabitants. The wishes of the client were among other things to get suggestions for designs that highlight the interesting stories that do not appear in today's exhibition. The work has focused on one of these stories, behind the camera on the filming of the movie Persona. The purpose of this thesis is to develop information design solutions that can be used in spatial design of stories in small-scale exhibition environments. This to create interest in people without knowledge of a subject and to stimulate memorable experiences. The persona method was used to create an image of the intended target group. By using affordance in the creation of spatial storytelling, a design proposal was created for part of the basic exhibition. The result was a design proposal created in the form of a spatial story containing several small stories, which highlights the film Persona, innovative film technology, Bergman as a person and the Fårö inhabitant’s participation in the film. / Persona genom persona – att intressera oinsatta för filmhistoria är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har skett i samverkan med Bergmancenter på Fårö som önskade ett gestaltningsförslag för förnyelse av sin basutställning om Ingmar Bergman och Fårö. Nuvarande basutställning utgår från Fåröbornas perspektiv, vilket gör det svårt för andra målgrupper att finna den röda tråden. Tematiken i utställningen är otydlig. I utställningen visas stora mängder text och fotografier. Filmklipp visas på tv-skärmar. Andra sätt att förmedla information saknas, vilket gör att målgruppen för utställningen begränsas. Bergmancenter vill nå en bredare målgrupp, att Ingmar Bergman lyfts fram som person och konstnär, att Bergmans filmer inspelade på Fårö kommer fram mer tydligt samtidigt som Bergmans koppling till Fårö och fåröborna bevaras. Önskemål från uppdragsgivaren var bl.a. att få förslag på gestaltning som lyfter de intressanta berättelser som inte kommer fram i dagens utställning. Arbetet har fokuserat på en av dessa berättelser, bakom kameran på inspelningen av filmen Persona. Syftet med arbetet har varit att finna informationsdesignslösningar som lämpar sig vid spatial gestaltning av berättelser i småskaliga utställningsmiljöer. Detta för att skapa intresse hos människor utan förkunskap om ett ämne samt för att stimulera till minnesvärda upplevelser. Metoden persona användes för att skapa en bild av den tilltänkta målgruppen. Genom användning av affordance i skapandet av spatial storytelling skapades ett gestaltningsförslag för en del av basutställningen. Resultatet blev ett gestaltningsförslag skapat i form av en spatial berättelse innehållande flera små berättelser, som lyfter filmen Persona, innovativ filmteknik, Bergman som person och Fåröbornas medverkan i filmen.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Åkerskolan i Strängnäs kommun och med stöd från Tekniska museet i Stockholm. Eleverna som har deltagit i studien går i årskurserna 1-4. Kvalitativa intervjuer och observationer har gjorts med eleverna på skogsutflykter med skolan och fritids för att samla data om deras förhållande till skogen och djur i skogen. Studien är en fenomenologisk studie som lutar sig mot begreppet affordance, en term inom informationsdesign som beskriver relationen mellan ett fysiskt objekt och en person och de möjliga interaktionerna mellan en person och miljön omkring. Studien tar upp teorier om  människors relation till skogen och djurs relation till skogen för att visa ett perspektiv på skogen som ett hem. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag i form av ett undervisningskoncept som ska kunna användas av lärare till årskurs 1-4 att använda till sina klasser i undervisningen, det är lekfullt och lärorikt för eleverna och kommer ändra deras sätt att se på sin närliggande skog och att tänka innan de agerar nästa gång. / This study was made with the elementary school Åkerskolan in Strängnäs county and with some support from the Museum of Technology, Tekniska Museet, in Stockholm county. The students that participated in the case were in first to fourth grade. Qualitative interviews and observations have been done with the students in a forest during school trips. This was to collect data about their relation to the forests and animals in the forest. The study is a phenomenological study that focuses on affordance, which is a concept within information design that describes the relation between a physical object and a person and the possible interactions between a person and its environment. The study also brings up theories about the human relation and distance to the forest and animals' relation to the forest, to give a perspective of the forest as a home. The work has resulted in a design as a concept for teachers in first to fourth grade to do with their students in school. It could be both playful and educational for the students and it will change their way to look at their nearby forests and they will think before they act next time.

This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Det här examensarbetet handlar om hur man med hjälp av ett skyltsystem på tre nivåskillnader, i ögonhöjd, på marknivå och på en förhöjd nivå kan underlätta navigeringen till parkeringsautomater i Stockholms innerstad. Denna studie är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Förstagångsbesökares svårighet med att hitta till parkeringsautomater är det praktiska problem som legat till grund för detta arbete. De metoder som använts i denna studie är rumslig analys, innefattande observation samt platsanalys. Även benchmarking, kundresa, intervju, surveyundersökning samt användartest har använts för empirisk datainsamling. Studien har resulterat i ett designförslag som har i syfte att underlätta besökarnas navigering från det att de har parkerat sitt fordon till att de nått parkeringsautomaten. Detta ska medföra att färre kommer bli försenade eller missa sådant som de planerat och på så sätt kommer det även minska stressnivån för samtliga. Stressen som uppstår när en känner sig vilse ska alltså minimeras med hjälp av mitt skyltsystem. / This thesis is about how a three-level sign system; at eye level, at ground level and at an elevated level, can facilitate navigation to parking meters in Stockholm's inner city. This study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. The first-time visitor’s difficulty in finding parking meters is the practical problem that underlies this work. The methods used are spatial analysis, including observation as well as site analysis. Benchmarking, customer experience audit, interview, survey and user tests have also been used for empirical data collection. The study has resulted in a design proposal aimed at facilitating visitor’s navigation from the time they have parked their car until they have reached the parking meter. Stress that occurs when one feels lost in a city environment should be minimized with the help of my design proposal. This will result in fewer missed plans for the visitors and an overall better experience of paying for your parking in Stockholm’s inner city.

This is an examination paper in information design specializing in spatial design. This work is searching for more understanding of what joy and co-creation in interaction with a 3D-model can bring to the process of communicating possibilities to live flexibly within a small space in a modular house, focusing on the digital oriented ‘generation Z’. We live in a time where climate threats are more real than ever but in Sweden we consume and expand more than is sustainable within our planet’s bio-capacity. Since Sweden is a rural country, Swedes are used to having a generous amount of personal space. This may be one reason why we don’t realize or understand that, or even how, we can live in smaller space, making our biological footprint shallower. Even though Sweden could be seen as a highly democratic country we still need to strive to make our building processes more democratic. Many of our built environments are designed without participation of the users, in the area of housing or domestic construction this can lead to an experience of alienation in shaping one’s life, due to the strong connection between the home and the resident’s identity. This examination paper is based on theories within Information Design, Human Centered-Design, Human-Computer Interaction and on theories concerning spatial perception and how shapes and form can be used to influence it in order to make smaller living-spaces appear more attractive. The methods are mostly based on literary study which has been supplemented with user dialog and cocreation in real-time, making every user a part of the process and therefore even a co-creator of their own design proposal. This with the intention of demonstrating how a modular house can be an alternative for living smaller but still living according to every user’s own personal needs and values.

In my study regarding gynecological examination, it turned out that women generally have a positive attitude to being examined gynecologically, but the experience is not the same as the situation can be experienced as omission. It also emerged that they experienced the feeling of stress and anxiety of exposing the sex. The solution to the women's experience in this problem only highlighted the gynecologist's approach or product design. Something that is increasing worldwide is the knowledge of the importance of the physical aspects of the environment for the patient in a care environment. Design and architecture are increasingly used in the design of care environments. What has emerged in many researches is that the patient's health has found well-being when the room has been designed according to the user's needs. This is a degree project in information design with a focus on spatial design. The purpose of the work has been to investigate, together with users, the gynecologist's experience, challenges and potential solutions together with theories, methods and previous research. Subsequently, a design proposal in the form of a concept has emerged, which can improve the room experience for the patient, which gynecologists can take part in when designing gynecological rooms. / I min studie gällande gynekologundersökning visade det sig att kvinnor generellt har en positiv attityd till att bli undersökt gynekologiskt men upplevelsen är inte detsamma då situationen kan upplevas utelämnande. Det framkom även att de upplevde känslan av stress och ångest av att blotta könet. Lösningen till kvinnornas upplevelse i detta problem lyfte endast gynekologens bemötande eller produktdesign. Något som ökar världen över är kunskapen om miljöns fysiska aspekters betydelse för patienten i en vårdmiljö. Design och arkitektur används allt mer vid utformning av vårdmiljöer. Det som framkommit i många forskningar är att patientens hälsa funnit välbefinnande när rummet har utformats utefter användarens behov. Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetets syfte har varit att tillsammans med användare undersöka gynekologrummets upplevelse, utmaningar och potentiella lösningar tillsammans med teorier, metoder och tidigare forskning. Därefter har ett gestaltningsförslag i form av ett koncept växt fram vilket kan förbättrad rumsupplevelsen för patienten som gynekologer kan ta del av vid utformning av gynekologrum.

The understanding and use of instructions with a technical nature has proved to be problematic for many users and it is not uncommon for a negative attitude towards technical instructions to arise. In order for a work task to be performed correctly, it is important that the user has thorough understanding of the instruction provided by the employer. This study, on behalf of the Swedish Transport Administration Trafikverket, investigated the problem of using instructions related to preventive maintenance of the Swedish Transport Administration’s weather information, VViS. The study conducted a number of observation sessions where service technicians working with VViS were observed during the implementation of a preventive maintenance, after each observation session a semi-structured interview was conducted where the current service technician were interviewed. Two in-depth interviews were conducted with consultants from the Swedish Transport Administration and a group interview with two service technicians and a construction manager. Thematic analysis was used to analyze the results. From the thematic analysis, six main themes emerged and then three personas could be designed. The result identified the main problems with the current instruction and highlighted why the service technicians do not use the instruction to the extent preferred by the Swedish Transport Administration. With the help of the results shown by the study, guidelines for future instructions regarding preventive maintenance of VViS stations could be designed. / Förståelsen och användningen av instruktioner av teknisk karaktär har visat sig vara problematisk för många användare och det är inte ovanligt att det uppstår en negativ attityd gentemot instruktioner. För att en arbetsuppgift ska utföras korrekt är det av betydelse att användaren har en grundlig förståelse för den instruktion som tillhandahålls av arbetsgivaren. Den här studien undersökte på uppdrag av Trafikverket problematiken kring användning av instruktioner relaterat till förbyggande underhåll av Trafikverkets väderinformation, VViS. Studien genomförde ett antal observationstillfällen där servicetekniker som arbetar med VViS observerades under genomförandet av ett förebyggande underhåll, efter varje observationstillfälle genomfördes även en semistrukturerad intervju där de aktuella serviceserviceteknikerna intervjuades. Det genomfördes även två djupintervjuer med konsulter från Trafikverket och en gruppintervju med två servicetekniker samt en byggledare. För att analysera resultatet användes tematisk analys. Ur den tematiska analysen framkom sex huvudteman och därefter kunde tre personas utformas. Resultatet identifierade den huvudsakliga problematiken med nuvarande instruktion och belyste varför serviceserviceteknikerna inte använder instruktionen i den utsträckning som prefereras av Trafikverket. Med hjälp av de resultat som studien visade kunde riktlinjer för framtida instruktioner kring förebyggande underhåll av VViS-stationer utformas.

The fear of suffering dementia may lead to people signing an Advance Euthanasia Directive to make provision for health care decisions in the event that he/she becomes unable to make those decisions. However, Advance Euthanasia Directives are rarely adhered to in the case of dementia because the symptoms of dementia conflict with the due care criteria; a person requesting euthanasia must be able to confirm this request at time of death and must be undergoing unbearable and hopeless suffering. Once dementia has progressed, the euthanasia ‘wish’ can no longer be confirmed, and assessing suffering in a person with dementia is nearly impossible. This means that for a euthanasia request to be successful you have to perform the euthanasia early enough, while the patient is still cognitively competent. The risk in doing so is that the patient may lose years of their life that could have been full of quality. Postponing euthanasia in dementia could result in euthanasia not being possible and the person with dementia living a life that they did not want. This paper addresses how to decide what ‘on time’ is when it comes to dying with dementia through literature review, information visualisation and public debate.