Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

The behaviour of taking out unsecured loans to purchase goods or services is in danger of causing over-indebtedness, especially among young adults. The lending of consumer credits is closely associated with inadequate creditworthiness assessments as well as high interest rates, which implicates that borrowers with narrow margins are granted loans that they are later unable to repay. Consumer information in the form of loan terms and pre-purchase information is not sufficient to give the consumer an understanding of the long-term effects that a consumer credit may have on the personal finance. The aim of this study is to explore how the Swedish Consumer Agency can use cautionary tales to influence young adults’ (18–29 years) attitudes towards consumer credits. The research objective is to present a design proposal for a narrative, as part of a public communication campaign with the Swedish Consumer Agency as messenger. To develop an understanding of possible reasons why young adults take out consumer credits, as well as the consequences for those who cannot repay their loans, quantitative as well as qualitative data was collected from government publications and official statistics. Based on the findings from the data collection, a narrative for a campaign video was created in the format of a screenplay. The narrative's potential impact was then evaluated with the help of prospective users of the campaign video. The results from the user testing show that the narrative activated psychological processes in the participants which are associated with attitudinal impact. Thus, the results suggest that a cautionary tale, which explains potential causes and effects of over-indebtedness that is relatable to young adults, can influence young adults' attitudes towards consumer credits. / Att ta lån utan säkerhet för att köpa varor eller tjänster är ett beteende som särskilt bland unga vuxna riskerar att leda till överskuldsättning. Utlåning av konsumtionskrediter är nära förknippad med bristande kreditprövning så väl som höga räntekostnader, vilket medför att låntagare med små marginaler beviljas lån som de senare inte förmår att betala tillbaka. Konsumentinformation i form av lånevillkor och förköpsinformation är inte tillräckliga för att ge konsumenten en förståelse för vilka effekter konsumtionskrediter kan ha på privatekonomin långsiktigt. Syftet med denna studie är att utforska hur Konsumentverket kan använda varnande berättelser för att påverka unga vuxnas (18–29 år) attityder till konsumtionskrediter. Målet med studien är att utforma ett gestaltningsförslag till ett narrativ, som en del i en offentlig kommunikationskampanj med Konsumentverket som avsändare. För att utveckla en förståelse för varför unga vuxna tar konsumtionskrediter, liksom vilka konsekvenserna blir för dem som inte kan betala sina skulder, samlades kvantitativa så väl som kvalitativa data från statspublikationer och officiell statistik. Med utgångspunkt i fynden från datainsamlingen utformades ett narrativ till en kampanjfilm, gestaltat som ett filmmanus. Narrativets potential till attitydpåverkan utvärderades därefter med hjälp av presumtiva användare av kampanjfilmen. Resultaten från användartesterna visar att narrativet aktiverade psykologiska processer hos testdeltagarna som är associerade med attitydpåverkan. Resultaten föreslår således att en varnande berättelse som redogör för möjliga orsaker till och konsekvenser av överskuldsättning som unga vuxna kan relatera till, kan påverka unga vuxnas attityder till konsumtionskrediter.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap till lärare om hur de kan designa den skriftliga informationen som skickas på en veckobasis till vårdnadshavare, så att chanserna ökar att den blir läst. Arbetet har en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och en observation används som metoder för empiri-insamlingen. Undersökningens metodval baseras på ett människocentrerat designperspektiv där gestaltningsförslaget baseras på teoretiska perspektiv inom kognitionspsykologin och informationsdesign.   Resultatet synliggör en brist på riktlinjer och en enhetlig struktur för veckobrevens utformning och innehåll. Detta är en anledning till att vårdnadshavare ibland inte tar del av informationen. Det finns en riktlinje som arbetet funnit när det kommer till den veckovisa informationen som skickas till vårdnadshavarna. Det är att lärarna har ett ansvar enligt läroplanen för grundskolan, LGR22, att informera om elevernas skolsituation, mående och kunskapsutveckling. Denna riktlinje talar inte om hur lärarna ska kommunicera ut informationen.   Arbetet visar att genom att ha en tydlig rubrik för veckobrevet, upplever vårdnadshavare att det är enklare att kunna förstå brevets relevans. Genom att varje veckobrev skrivs utifrån en mall, där brevets innehåll får en tydlig hierarkisk uppbyggnad med fasta rubriker skapade utifrån vårdnadshavarnas behov, kan vårdnadshavarna skapa sig en mental bild av veckobrev. Något som skapar trygghet och möjliggör att vårdnadshavarna enkelt kan orientera sig i brevet och snabbt hitta informationen som är relevant för dem. Utifrån resultaten gestaltas en mall som ska fungera som en standardiserad informationstyp för veckobreven. Vid utprovning av mallen fick en vårdnadshavare studera mallen och komma med synpunkter. Konceptet var passande för vårdnadshavarna och designen upplevdes som tydlig och lättläst, däremot kunde vissa delar möjligen innebära dubbelarbete för lärarna.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

Studien undersöker betydelsen av god användarupplevelse inom streamingtjänster. För att utforska detta område ytterligare kommer syftet med studien att fokusera på hur designprinciper kan förbättra användarupplevelsen för streamingtjänster samt vilka av dessa designprinciper som bör beaktas för att förbättra användarupplevelsen bland streamingtjänster. För att samla in data genomfördes användbarhetstester på två olika streamingtjänster, där 8 olika personer fick utföra olika uppgifter på de utvalda streamingtjänsterna. Efter att testerna slutfördes ställdes några uppföljningsfrågor för att utforska vissa uppgifter ytterligare, beroende på resultatet. Alla tester spelades in med samtycke från personen som utförde testet. Resultatet av testerna noterades och analyserades senare. Data som insamlades ledde till slutsatsen att de designprinciper som utmärkte sig mest och hade störst inverkan på testpersonernas användarupplevelse var navigationsdesign, konsistens och feedback samt synlighet. Studien vänder sig till personer som arbetar inom områden såsom användargränssnittsdesign och interaktionsdesign men även till systemvetare, UX-designers, och till och med webbdesigners. Andra användare som är intresserade av användarupplevelse och användbarhet i gränssnitt, till exempel de som arbetar inom gränssnittsutveckling eller liknande områden. Denna studie initierades med att sammanställa olika teorier om varför Netflix har en sådan fördel gentemot andra streamingtjänster och varför många föredrar Netflix framför andra streamingtjänster. Vi har använt en kvalitativ metod för att samla in vår information där vi har analyserat teorin med den empiriska data vi har fått. / The study explores the importance of user experience within streaming services. To explore this area even further the purpose of the study will focus on how design principles can improve the user experience for streaming services and which of these design principles should be considered to improve the user experience among streaming services. To gather data, usability testing on two different streaming services was conducted on 8 different people where they did different tasks on the chosen streaming services. After the tests were done some follow up questions were made to explore some tasks even further, depending on the result. All the tests were recorded with the consent of the person who did the test. The result of the tests was later noted and analyzed. The data led to the conclusion that the design principles that stood out the most and had the biggest impact on the tester’s user experience was navigation design, consistency, and feedback as well as visibility. The study is aimed at people who work in the areas that are being studied by us for example, User interface designers, system scientists, UX designers and interaction designers. Also, other users that are interested in user experience and usability in interfaces, for example those who work in interface development or similar areas. This study began by compiling various theories as to why Netflix has such an advantage over other streaming services and why many people prefer Netflix over other streaming services. We have used a qualitative method for collecting our information where we have analyzed the theory with the empirical data we have received.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning på textdesign. Syftet är att undersöka sätt att använda text för att förstärka och förtydliga den bildbaserade kommunikationen på Instagram. Svenskt barnbildarkiv (SBBA) är ett unikt och växande arkiv som arbetar enbart med teckningar och andra bilder gjorda av barn mellan 0–20 år. Arkivet är viktigt för bevarande av barns kulturarv. Det utgör också en värdefull ursprungskälla för forskare av alla slag, och kan också användas till exempel för undervisning i skolan. Om bara de möjliga användarna visste om arkivet och dess möjligheter. Därav designproblemet: Hur ska SBBA kommunicera för att nå och intressera nya användare?  Denna studie är begränsad till användningen av Instagram, som är en av de digitala kommunikationskanalerna som används av SBBA. Deras befintliga konto på Instagram har få följare och låg interaktion med användare. I studien används teorier inom semiotik, kommunikationsteori, visuell perception och forskning om relationen mellan text och bild för att designa nya, alternativa sätt för SBBA att kommunicera effektivt. Fokus är att fånga målgruppernas uppmärksamhet och intresse via Instagram. Metoderna som använts för att skapa prototyper är intervjuer, deltagande design, omvärldsanalys och prototyptestning. Designförslaget för kommunikation på Instagram består av bilder med text i samspel med barnteckningar. Det inkluderar även kontextuella detaljer och det fysiska arkivets miljö för att fånga målgruppernas intresse. Resultaten visar att obekanta och överraskande bilder är effektiva för att fånga användarnas blick, och att text är till hjälp för att lägga till nödvändig information för att behålla och engagera en intresserad användare. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design. It aims to investigate ways of using text to enhance and clarify the picture-based communication on Instagram. Svenskt barnbildarkiv (SBBA) is a unique and ever growing achive exclusively for drawings and other pictures made by children aged 0–20 years. The archive is important for the preservation of children’s cultural heritage. It does also make up a valuable primary source for researchers of any kind, and can be used for purposes like primary school education. If only the possible users would know of the archive and its possibilities. Hence the design problem: How do SBBA communicate to reach and interest new users?  This study is limited to the use of Instagram, which is one of the digital communication channels used by SBBA. Their existing account on Instagramhas few followers and low interaction with users. This study uses theories within semiotics, communication theory, visual perception and research on the relation between text and images to design new, alternative ways for SBBA to communicate efficiently. The focus is to catch the attention and interest of the target groups via Instagram. The methods used to design the final prototype are interviews, participatory design, external analysis and prototype testing. The design proposal uses textual language in pictures in interplay with photos of children’s drawings. It also includes contextual details and the physical archive’s environment to catch the interest of the target groups. The results shows that unfamiliar and surprising pictures are effective in catching the user’s eye, and that text helps to add necessary information to retain and engage an interested user.

Detta examensarbete inom ämnet informationsdesign, inriktning text fokuserar på hur motiverande instruktioner och grafisk form kan bidra till effektivare användning på ett nytt intranät. Undersökningen har genomförts i samarbete med Katrineholms kommun och syftet är att skapa en gestaltning som bidrar till användarvänligheten för användarna i samband med ny lansering av intranät. Studien tog form i utprovningar och intervjuer gällande nuvarande intranät, utprovning av gestaltningsförslaget med hjälp av kommunikationsavdelningen på kommunen samt fokusgrupp. Tidigare undersökning som kommunen gjort har också varit en del av ett givande material jag tagit del av. Slutsatser av undersökningen visar att användarbehoven i en stor organisation är breda. Användarens vilja att faktiskt vilja ta till sig information spelar roll. Self-efficacy är också betydande för hur man förstår och kan navigera på ett intranät. Med hjälp av manualer som stöttar och visar användaren kan flera ta del av smarta tips och råd för att göra intranätet användbart för dem.

Denna studie är en kandidatuppsats inom området Informationsdesign med fokus på rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur man kan underlätta den självständiga navigeringen i vår offentliga miljö för personer med synnedsättning. Hur man kan skapa en tryggare miljö genom informationsdesign i form av taktil wayshowing och färgkodning.  Att självständigt förflytta och röra oss i vår offentliga miljö ser de flesta som en självklarhet. Att sätta sig på tåget, tunnelbanan, eller bussen på väg till jobbet eller skolan, till vänner eller familj, eller bara göra en spontan resa dit du aldrig tidigare åkt inte är något hinder. Denna frihet skapar en gemenskap och tillhörighet i samhället som vi inte reflekterar nämnvärt över. Det finns dock personer som inte känner samma inkludering och trygghet i att göra samma typer av resor som du och jag – bland annat personer med synnedsättning. I dagsläget uppnår denna målgrupp ca 1% av Sveriges befolkning. Här finns dock ett mörkertal, men det är ungefär 100 000 personer som är inskrivna på syncentralen i dagsläget.Urbaniseringen och de växande städerna runt om i världen bidrar till den ekonomiska tillväxten, men även till sociala klyftor. Enligt FN:s hållbarhetsmål nr 11 - Hållbara städer och samhällen, så strävar man efter hållbar stadsutveckling för att skapa en trygg och inkluderande miljö – även för personer med funktionsnedsättningar. I Sverige har vi en arkitekturpolicy, som regeringen tagit fram. Den säger att vår offentliga miljö skall vara anpassad och utformad efter våra behov oavsett funktionsnedsättning och kognitiva förmåga. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how to facilitate the independent navigation in our public environment for people with visual impairment. How to create a safer environment through information design in the form of tactile way showing and color coding.Most people take it for granted to move and move independently in our public environment. Getting on the train, subway, or bus on the way to work or school, to friends or family, or just making a spontaneous trip where you have never travel before is no obstacle. This freedom creates a community and belonging in society that we do not reflect significantly on. However, there are people who do not feel the same inclusion and security in making the same types of trips as you and me – people with visual impairment. At present, this target group reaches about 1% of Sweden's population. However, there is a dark figure here, but there are approximately 100,000 people who are currently registered at the vision center. Urbanization and the growing cities around the world contribute to economic growth, but also to social gaps. According to UN Sustainability Goal No. 11 – Sustainable cities and communities, sustainable urban development is strived to create a safe and inclusive environment – even for people with disabilities. In Sweden, we have an architecture policy that the government has developed. It says that our public environment must be adapted and designed according to our needs, regardless of disability and cognitive ability.

Sveriges klimatpåverkan domineras av förbränningen av fossila bränslen, där transport står för en tredjedel av det totala utsläpp av växthusgaser i landet (Naturvårdsverket 2023). För att minska koldioxidutsläpp arbetar Eskilstuna kommun för att minimera bilbehovet och öka resor till fots, med cykel och kollektivtrafik (Stadsbyggnadsförvaltningen 2019). För att uppmuntra till hållbara resesätt delar Eskilstuna kommun ut busskort till alla skolelever i kommunen. Statistik från 2021 visar att 10% av alla gymnasieelever inte använder busskortet för att transportera sig till och från skolan. Det betyder att en del av gymnasieeleverna transporterar sig på andra sätt, däribland genom ohållbara transporter. I och med Eskilstuna kommuns arbete för att minska koldioxidutsläpp finns ett behov av att motivera gymnasieelever i kommunen att transportera sig mer miljövänligt för att på sikt skapa hållbara vanor.  Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap till Eskilstuna kommun om hur de kan designa information i text och bild för att motivera gymnasieelever att välja hållbara resesätt när de transporterar sig till och från skolan. För att besvara arbetets forskningsfrågor har en funktionell textanalys, semistrukturerade intervjuer och enkäter använts. Resultaten från de empiriska undersökningarna visar att målgruppen vill ha information om miljö- och hälsofördelar, ekonomiska fördelar och chansen att vinna eller få något för att de väljer hållbara transporter. Resultaten visar också att målgruppen föredrar information som är kort, tydlig och sammanfattande och kommer från skolan, sociala medier och/eller finns i kollektivtrafikens applikation. Baserat på resultaten från de empiriska undersökningarna, tidigare forskning och teorier om nudging, retorik och text och bild i samverkan, har ett gestaltningsförslag utformats i text och bild för att motivera gymnasieelever att välja hållbara transportsätt när de transporterar sig till och från skolan. / Sweden's climate impact is dominated by the burning of fossil fuels, where transport accounts for a third of the total emissions of greenhouse gasses in the country (Naturvårdsverket 2023). To reduce carbon dioxide emissions, Eskilstuna is working towards minimizing car usage, and increasing transportation by foot, bicycle and public transport (Stadsbyggnadsförvaltningen 2019). To encourage sustainable travel, Eskilstuna distributes free bus cards to all school students in the city. However, statistics from 2021 indicate that around 10% of all high school students in the city do not utilize the bus card. This indicates that a portion of high school students commute in other ways, including through unsustainable transportation. Given Eskilstuna’s efforts to reduce carbon dioxide emissions, there is a need to motivate high school students in the city to transport themselves more environmentally friendly in order to create sustainable habits in the long term.    The aim of this thesis is to provide Eskilstuna kommun with knowledge on how to design information using text and images (i.e dual coding) to motivate high school students to choose sustainable transportation options for their commutes to and from school. To answer the research questions, methods such as functional text analysis, semi-structured interviews, and questionnaires have been used. The results from the empirical research indicate that the target group prefers information about environmental and health benefits, financial advantages, and rewards for choosing sustainable transport.  The findings reveal that the target group prefers information that is short, clear, and concise, and that the information should be distributed through the school, social media, and/or the public transport application.

Detta är en studie på kandidatnivå inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen av zoner på ett befintligt aktivitetsbaserat kontor kan stärkas genom användarinvolverande designmetoder. Metoderna ligger till grund för både förståelsen för användarnas behov men även till förståelsen för den befintliga miljön, dess styrkor och utmaningar. Även tidigare forskning och teorier inom informationsdesign och rumslig gestaltning används som en del i att utveckla zonernas kommunikation med särskilt fokus på hur rummets struktur, färg, form och möblering påverkar förståelsen av zonindelningar och dess tänkta aktivitet.     Studien har ett stort fokus på hur användarinvolverande metoder påverkar kontorsmiljöns utformning där platsanalys, semistrukturerade intervjuer samt workshop används med syfte att undersöka användarnas förståelse för den befintliga miljön samt hur rumsliga element så som färg och möbler kan användas för att utveckla kommunikationen av zoner och dess tänkta aktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor.   Baserat på tidigare forskning och teorier samt den insamlade data har ett designförslag tagits fram i syfte att ge exempel på hur färg och möbler kan användas för att stärka kommunikationen av zoner och aktiviteter. Tidigare forskning visar att tydligare zonindelningar på ett aktivitetsbaserat kontor kan skapa bättre förutsättningar till att användarna ska förstå och kunna navigera sig i miljön, samt få en förståelse för de olika zonernas tänka aktivitet, något som i denna studie även undersökts genom användarinvolverande metoder, som i sin tur ligger till grund för designförslaget.   Studien resulterar i att användarinvolvering är en viktig aspekt för att kunna utforma ett aktivitetsbaserat kontor som fungerar i praktiken. Tydliga zonindelningar och en ökad kommunikation av zoner och dess tänkta aktivitet kan stärkas genom att inkludera användarna i processen och regelbundet följa upp utformningen av kontoret. Då medarbetarna är de som använder kontoret dagligen är deras synpunkter och erfarenheter av nytta att ta del av för att kunna utveckla kommunikationen av zoner, något som tydliggörs i denna studie. / This is a bachelor´s study in Information Design with a specialization in Spatial Design. The purpose of the study is to investigate how the communication of zones within an existing activity-based office can be enhanced through user-centered design methods. These methods are fundamental for the understanding of both the users' needs and the current environment, including its strengths and challenges. The study also includes previous research and theories in information design and spatial design as a part to develop the communication of zones, focusing particularly on how color, form, and furnishings influence the comprehension of zone divisions and their intended activities.   The study emphasizes the impact of user-centered methods on office environment design, employing site analysis, semi-structured interviews, and workshops to assess users' understanding of the existing environment and how spatial elements such as color and furnishings can be used to improve the communication of zones and their intended activities in an activity-based office.   Based on previous research and theories, as well as the collected data, a design proposal has been developed to exemplify how the room's structure, color, and furnishings can be employed to enhance the communication of zones and activities. Previous research indicates that clearer zone divisions in an activity-based office can create better conditions for users to understand and navigate the environment, as well as comprehend the intended activities of different zones. This study investigates these aspects through user-centered methods, which form the basis for the design proposal.   The study concludes that user involvement is a crucial aspect of designing a functional activity-based office. Clear zone divisions and improved communication of zones and their intended activities can be achieved by incorporating user feedback into the design process and regularly evaluating the office layout. Given that employees are the primary users of the office, their insights and experiences are valuable for developing effective zone communication, a point underscored by this study.