En systemarkitekts praktik består till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete, oftast med stöd av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjörskonst. Men de problem jag ställs inför som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanmänsklig kommunikation i komplexa situationer. Vad händer om vi fokuserar på denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om språkets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt. Författaren använder sig av metaforer i en gestaltande skönlitterär kontext som kreativ metod för att visualisera och förmedla olika aspekter på systemarkitektens yrkesroll och praktik. På så vis utnyttjar uppsatsen den mer experimentella form som essän erbjuder för att även utforska sina egna uttrycksmöjligheter. Essäns teoretiska material baserar sig på den språkfilosofiska tradition som utvecklats av Ludwig Wittgenstein och Gilbert Ryle. Utifrån dessa båda tänkares verk förs ett resonemang runt språkets och den kontextuella förståelsens betydelse för systemarkitektens praktiska kunskap. Essän väver även in tankegångar från Thomas Kuhn, Peter Naur och Donald Schön i syfte att utforska just metaforens, improvisationens och den kreativa kommunikationens roll som verktyg i systemarkitektens praktik. / The system architect ́s practice is mainly about interpreting, describing and structuring the processes and information of an enterprise in order to create a foundation for change and development, often supported by IT systems. The profession is traditionally regarded as an art of technical engineering. But the problems I face as architect is not exclusively about designing technical systems and communication between machines, but just as much about handling challenges related to inter-subjective communi- cation between human beings in situations of complex interaction. What happens if we focus on this second aspect of the practical knowledge of the architect? This essay is about the role of language and communication in the context of a system development project. The author uses metaphors in fictional context as a creative method to visualize and mediate different aspects on the architect ́s professional role and practice. In that sense the text utilizes the more experimental form offered by the essay in order to explore its own expressive possibilities. The theoretical material of this essay is based on the language philosophical tradition developed by Ludwig Wittgenstein and Gilbert Ryle. Starting out from these two thinkers, the author reasons around the importance language and contextual understanding has for the practical knowledge of the system architect. Further on the essay weaves in thoughts from Thomas Kuhn, Peter Naur and Donald Schön with the purpose of exploring the role of the metaphor, improvisation and creative communication as tools in the practice of the system architect.

De flesta produktionsbranscher i Sverige har haft en positiv teknisk utveckling med digitaliserade verksamheter, och därmed effektivare processer. Byggbranschen är den bransch som det har tagit mycket längre tid för att implementera digitaliserade arbetssätt och metoder, och beskrivs oftast som en konservativ bransch. Denna utveckling har dock accelererat under senare år, och BIM (Buliding Information Modelling) har blivit allt mer känt inom byggindustrin.Syftet med arbetet var att undersöka hur mycket BIM egentligen används i byggbranschen, och vilka de rådande orsakerna är till varför det inte används hos alla aktörer. Metoden som har tillämpats i studien utgörs av en förstudie i form av en enkät, där olika aktörer har beskrivit hur BIM tillämpas i deras verksamhet samt vilka de verkliga problemen är för utvecklingen av BIM. Utifrån enkätsvar har en djupare studie utförts i form av intervjuer av olika aktörer.Resultatet visar att det snarare är okunskap, användarvänlighet och bristfällig samverkan som motverkar utveckling av BIM-processen. För att komma ifrån det konservativa så behöver dessa faktorer angripas, om effektivare processer ska tillföras branschen.Slutsatsen om varför BIM inte används dras av resultaten ovan. Processen används till en viss del, men inte i den utsträckning som det teoretiskt är avsett. Den sträcker sig inte ut över hela byggprocessen, och är mest utvecklad i projekteringsskedet. Processen tillämpas fram till övergången mellan de olika skedena, och beror på bristfälliga kravställningar och samarbeten mellan aktörer och beställare. En lösning är att öka BIM-kunskapen och utveckla en gemensam plattform för alla aktörer i alla skeden, där kravet på BIM ska vara en självklarhet i projekten. Detta genom en framtagen implementeringsmodell anpassad efter de svar och önskemål som förekommit i studien. / Most production sectors in Sweden have had a positive technical development with digitized operations, and thus more efficient processes. The construction industry is the industry that has taken much longer to implement digitized working methods and methods, and is usually described as a conservative industry. However, this development has accelerated in recent years, and BIM (Buliding Information Modeling) has become increasingly known in the construction industry. The purpose of the work was to investigate how much BIM is actually used in the construction industry, and what the prevailing reasons are why it is not used by all actors. The method used in the study consists of a preliminary study in the form of a survey, where different actors have described how BIM is applied in their operations and what the real problems are for the development of BIM. Based on questionnaire responses, a deeper study has been conducted in the form of interviews by different actors. The result shows that it is rather ignorance, user friendliness and inadequate collaboration that counteract the development of the BIM process. To get rid of the conservative, these factors need to be addressed if more efficient processes are to be supplied to the industry.The conclusion about why BIM is not used is deducted from the results above. The process is used to a certain extent, but not to the extent that it is theoretically intended. It does not extend throughout the entire construction process, and is most developed in the design phase. The process is applied to the transition between the different stages, and is due to insufficient demands and cooperation between actors and developer. One solution is to increase BIM knowledge and develop a common platform for all actors at all stages, where the requirement for BIM should be a matter of course in the projects. This through an implemented implementation-model adapted to the responses and wishes that have been found in the study.

Skrivandet av rapporter är en väldigt viktig del i många samhällssektorer. Detta genomförs för det mesta manuellt idag. Att kunna automatisera rapportgenereringen har länge varit ett mål då utvecklandet av en sådan lösning skulle spara mycket tid och resurser. Frågan om hur en infrastruktur för automatiserad rapportgenerering kan se ut är väldigt aktuell både förforskning och för organisationer. Försvarsmakten är inget undantag, idag skriver de rapporter manuellt när de använder sig av ett simuleringssystem för fiktiva strider som de senare använder sig av för träning av personal. För att undersöka hur en infrastruktur för automatiserad rapportgenerering kan se ut har vi samarbetat med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Det vi presenterar i uppsatsen är en informationsinfrastrukturmodell. Modellen är framtagen ur ett designperspektiv och behandlar en informationsinfrastruktur som är till stöd för ett simuleringssystem. Modellen är utvecklad på så sätt att den tar hänsyn till både den praktiska- och forskningsrelaterade synvinkeln. Med hjälp av krav som samlades in via intervjuer och samtal med FOI, Försvarsmakten och en expert inom området informationsinfrastruktur så tog vi de praktiska aspekterna vid utvecklandet av modellen i beaktande. De forskningsrelaterade aspekterna för utvecklandet av modellen beaktas genom tidigare studier och metoder för att ge modellen en akademisk grund. / Writing reports is very important in many functions of society and is mostly done manually today. To be able to automate the generation of reports has for a long time been a challenge, and a solution would save time and resources. The question of how an infrastructure of an automated report generator could be designed is very relevant for both research and practice. The Swedish Armed Forces is no exception, currently they write reports manually when they use their simulation system for fictional battles which they later on use for training of personnel. We have cooperated with the Swedish Defence Research Agency (FOI) to study this question. In this study, we present an information infrastructure model. The model is based upon a design perspective and concerns an information infrastructure that supports a simulation system. The model takes into account both practical and research related perspectives. With the help of requirements that were gathered via interviews and discussions with FOI, Swedish Armed Forces and an expert within the field of information infrastructure, we took into account practical related aspects in the development of the model. The research related aspects are taken into account by using other studies and methods.

Forskning visar på att dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och byggbranschens organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation inom byggbranschen. Framgångsrik implementering av innovativ teknik har visats bero av fler faktorer än teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, användarens kompetens och hur den upplevs av användaren. Forskning visar att organisatoriska förändringar och anpassningar är nödvändiga för att tillgå teknikens fördelar. Byggbranschens organisatoriska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av teknisk innovation. En fallstudie har genomförts på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av modellbaserade leveranser och hur den nya teknologin har tagits emot och påverkat entreprenören. Fallstudien utfördes på en utförandeentreprenad varpå implementeringen av modellbaserade leveranser var beslutad av beställaren. Studien genomförde 14 semistrukturerade intervjuer med entreprenörens personal i projektet för att samla information om upplevelser av arbetet med modellbaserade leveranser. Intervjuerna analyserades för att kartlägga och identifiera entreprenörens uppfattningar av modellbaserade leveranser. En viktig utgångspunkt i analysen av modellbaserade leveranser är att handlingarnas informationsbärare tillsammans bildar en komplett bygghandling. Undersökningen visar att implementeringen av modellbaserade leveranser påverkar produktionen i anläggningsprojektet och organisatoriska förändringar hos entreprenören. Resultatet förser insikter om organisatoriska och produktionsmässiga omställningar entreprenörer kan ställas inför vid implementering av modellbaserade leveranser. Entreprenören har digitaliserat produktionsmetoder och anpassat organisationen på grund av implementeringen. Modellbaserade leveranser har också inneburit en digitalisering för entreprenören med digitala verktyg och mjukvaror. Entreprenören har tillfört upportfunktioner i organisationen för omställningen till den modellbaserade informationsleveransen. Nya tjänster har skapats för att stödja och utbilda projektorganisationen, centrala roller har påverkats med förändrade arbetsrutiner och ansvarsområden och kompetens har behövt tillföras i projektet. Förändringar har varit utmanande för entreprenören som upplever en kontinuerlig utveckling i arbetet med modellbaserade leveranser. Informationshanteringen av handlingarna har varit den största hindret medan 3D-modellers visuella egenskaper ansågs som största möjligheten för entreprenören. / Research shows that poor integration of the building process stages, collaboration problems and organizational characteristics restricts the development of technological innovation in the construction industry. Successful implementation of technology has previously been shown to depend on more factors than just the technology's properties, for example the implementation of technology is influenced by the environment of the technology, the users competence, for whom it is developed and adapted by and how it is perceived by the user. Research also shown that organizational changes and adaptations may be necessary to access the benefits of technology. The characteristics of the construction industry are essential for studying the implementation of technology innovation. The study has therefore carried out a case study on a construction project and examined the implementation of model-based deliveries and how the technology has been adapted and influenced the contractor. The case study was carried out on a project with design-bid-build contract, whereupon the implementation of model-based deliveries was decided by the client. Fourteen semi-structured interviews were carried out with the contractor's staff in the project to gather information about model-based deliveries. Interview results were analyzed to identify the respondent’s perception of model-based deliveries. An important starting point in the analysis of model-based deliveries is that the information together makes complete building documents for the project. The study shows that the implementation of model-based deliveries affects production in the construction project and require organizational changes at the contractor. The results provide insights on organizational and construction production-related changes contractors can face when implementing model-based deliveries. The contractor has digitized production methods and adapted the organization because of the implementation. Model-based deliveries have meant a digitalization for the contractor with new tools and software. The organization has added support functions in the organization for the transition to the model-based information delivery. New positions have been created to support and train the project organization, key positions have been affected with changed work routines and responsibilities and competence has to be added to staff in the project. The changes have been challenging for the contractor who is experiencing continuous development in the work with model-based deliveries. Information management has been the major obstacle and the visual properties of 3D models were considered the greatest opportunity for the contractor.