Tio personer deltog i ett experiment där 2 olika ljud läggningar av spelet Counter Strike: Global Offensive studerades. Version A var en beta version från 2013 och Version B var den senaste uppdateringen av spelet vid datumet 2023-02-10. Deltagarna spelade 5 rundor som terrorister och 5 rundor som anti-terrorister på kartan Dust II. Deltagarna spelade mot datorstyrda motståndare med en enkel svårighetsgrad. Efter speltestet svarade deltagarna på en enkät som sedan följdes upp av en semi-strukturerad intervju. Syftet med experimentet var att ta reda på vilka element av skott och fotstegs ljuden som påverkade deltagarnas inlevelse mellan versionerna. Syftet var även att förstå varför och hur dessa ljud påverkar spelarens inlevelse mellan versionerna. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna föredrog version B’s ljudläggning på grund av att skott- och fotstegsljuden var “mjukare”, mer detaljerade och enklare att urskilja från varandra. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

The purpose of this thesis was to, in a selected municipality, examine the position of bibliotherapy in reading groups in public libraries. To attain the purpose of the thesis the following questions were asked; What opinions does the librarians in the existing reading groups have on bibliotherapy? What kind of bibliotherapeutic elements exist in the investigated reading groups? Can the reading groups have bibliotherapeutic elements regardless if they were planned for such purposes? Could bibliotherapy be relevant to the public libraries work with the target group mental disabilities in accordance to library law? As a method seven semi-structured qualitative scientific interviews were conducted alongside one web survey. Six of the interviews were implemented with librarians in public libraries and one with two trained bibliotherapists at a hospital library. The theory used was Elizabeth Brewster’s development of Caroline Shrode’s three phases identification, catharsis and insight, where bibliotherapy is divided into four overlapping kinds of bibliotherapy: emotive bibliotherapy, informative bibliotherapy, social bibliotherapy and escapist bibliotherapy. The results show that there are distinct observations of Shrodes three phases in one of the reading groups that fit the description of Brewsters emotive bibliotherapy. In the librarians’ description of the rest of the reading groups, several elements of social, informative and escapist bibliotherapy can also be found. However, in those groups a clear identification of Shrodes theoretical phases are much more elusive, even if there are some similarities. The reading groups’ content of bibliotherapeutic elements appears to be, to some extent, independent of the librarians’ knowledge of bibliotherapeutic terms and denominations. Bibliotherapeutic work seems to be close to unknowingly performed by the librarians in the reading groups, which none the less does not seem to affect its efficiency. Further knowledge about bibliotherapy is assessed to be beneficial to the reading groups in public libraries, which in turn would contribute to the fulfilling of the goals in library law.

I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.

En alltmer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi har de senaste decennierna krävt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har uppmärksammat hur förändringarna påverkar anställdas attityder och välbefinnande i olika sektorer. Anställningsotrygghet, det vill säga oron över att förlora arbetet eller att arbetssituationen ska försämras, är ett väldokumenterat fenomen som visat sig ha negativ påverkan på psykisk hälsa. Få studier har dock undersökt anställningsotrygghet inom vård och omsorg. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka relationen mellan trygghet och otrygghet i anställningen, organisatorisk rättvisa samt copingstrategier för vård- och omsorgspersonal. Anställda inom kommunal vård och omsorg i Västerbotten (n = 205) besvarade en enkät om deras nuvarande anställning, arbetssituation och hur de hanterar problem kopplade till arbetet. Svarsfrekvensen uppskattades vara 12 %. Regressionsanalyserna visade att anställningstid minskar kvantitativ men inte kvalitativ anställningsotrygghet i vår data. Därtill fann vi ett negativt samband mellan anställningsotrygghet och organisatorisk rättvisa samt ett positivt samband mellan anställningsotrygghet och undvikande coping. Tvärtemot tidigare forskning fann studien inget samband mellan anställningstrygghet och problemlösande eller emotionsfokuserad coping. Sammantaget stödjer delar av resultatet tidigare forskning och belyser vikten av att studera anställningsotrygghet för yrkesgrupper med olika arbetsvillkor. / The labor market has changed dramatically during the last decades due to increased globalization and competition, and thus consequently increased the demands of flexibility. Thus, previous studies have examined the effects on employees’ attitudes and well-being in different sectors of the labor market. The negative impact of job insecurity – i.e worrying about potential job loss or loss of valued job features – on mental health is well established in the academic field of psychology. The purpose of the present thesis was therefore to investigate the relationship between job insecurity, organizational justice and coping mechanisms for health care workers in the public sector by using a cross-sectional study design. Municipality workers in Västerbotten (n = 205) answered a questionnaire concerning their current employment, work environment and how they cope with problems at work. The estimated response rate was 12 %. The regression analysis showed a statistically significant decrease of quantitative but not qualitative job insecurity in relation to job tenure. Furthermore, the results showed a negative correlation between job insecurity and organizational justice, and a positive correlation between job insecurity and avoidant coping. However, contrary to our hypothesis and previous studies no relationship was detected between job insecurity and problem-solving or emotion-focused coping. The results of this study partly supports the findings of previous research. Nevertheless it highlights the importance of research on job insecurity for employeesin different sectors with varying conditions.