The education act (SFS 2010:800) states that only those who have a teacher identity card are authorized to conduct teaching. The preschool curriculum (2018), on the other hand, states that everyone in the work team has a joint responsibility to conduct teaching and at the same time emphasizes the importance of division of work in teaching. According to this, there is a tension and contradiction in the curriculum as it emphasizes both the importance of division of labor and teamwork. Therefore, the objective of this essay aims to investigate how nursery attendants in preschool perceive their role as a teaching educator. The study method is semi-structured interviews. The results of the study showed that the work with teaching was everyone's responsibility, but there was an underlying unspoken uncertainty about the roles and what belongs to each professional role. The study's conclusion shows that the perceived role as a teaching educator is positive and this is mainly due to the fact that nursery attendants feel involved in the work with the teaching. The work with teaching is distributed equally and in this way the differences between nursery attendants and preschool teachers are blurred. / Skollagen (SFS 2010:800) menar att endast de med lärarlegitimation har behörighet att bedriva undervisning. I förskolans läroplan (2018) står det däremot att alla i arbetslaget har ett gemensamt ansvar att bedriva undervisning, samtidigt som vikten av arbetsfördelning betonas gällande undervisningen. Enligt detta ovansagda finns det en spänning och motsägelse i läroplanen då den både betonar vikten av arbetsfördelning och lagarbete. Denna studie har därför i syfte att studera hur barnskötare på förskolan uppfattar sin roll som undervisande pedagog. Empiriinsamlingen har i denna studie således skett genom semistrukturerade intervjuer med barnskötare. Resultatet i studien visade att arbetet med undervisningen var alla pedagogers ansvar, men det fanns en underliggande outtalad osäkerhet kring yrkesrollerna och det som hör till respektive roll. Studiens slutsats visar att barnskötarnas uppfattning kring rollen som en undervisande pedagog är positiv och detta beror främst på att de känner sig involverade i arbetet med undervisningen. Arbetet med undervisningen fördelas lika och på så sätt suddas skillnaderna mellan barnskötare och förskollärare ut.

Utflykter är tillfällen då elever kan få uppleva olika miljöer och sammanhang. Denna studie vill undersöka vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan påverka när fritidshem väljer att göra olika utflykter. Syftet är även att undersöka om där finns utflyktskategorier som är mer eller mindre vanliga än andra och ifall det finns faktorer som kan förklara varför dessa utflykter i så fall inte förekommer lika ofta. De utflyktskategorier som berörs i studien är natur- och friluftsmiljöer, närmiljöer, idrottsaktiviteter utöver vanliga skolan, museibesök, föreningsliv, kulturliv, samarbeten med olika föreningar och organisationer, samt samhällsfunktioner. För undersökningen används dels en kvantitativ metod med en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod genom intervjuer med olika fritidshemslärare. Som teori avhänds det erfarenhetsbaserade- och upplevelsebaserade lärandet, samt teorier om formellt-, informellt- och ickeformellt lärande.Resultatet visar att där finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet av utflykt: ekonomi, tid, avstånd, fritidshemmets placering, antal elever, antal personal, utbud, transport och olika anpassningar till eleverna. Studien visar också att där är stor skillnad mellan hur ofta de olika utflyktskategorierna besöks. Natur- och friluftsmiljöer och närmiljön är oftast förekommande, medan samhällsfunktioner är minst besökta. Däremot är det inte enkelt att säga vilka specifika faktorer som påverkar de enskilda utflyktskategorierna. Detta eftersom varje fritidhem har sin unika situation och att de avgörande faktorerna för de mest tillgängliga utflyktskategorierna kommer att variera från fall till fall.

Business angels are an important source of funding for new companies in need of external capital, since they usually are the first to invest in new companies. Therefore, it is valuable to study how business angels manage their investment process, both before and after the investment has been completed. As more investments are made, experience is gained and applied to the next investment process. Previous research has studied how other experience, such as education and entrepreneurial experience, affects parts of the investment process. The purpose of this study is to describe the investment process of business angels in Sweden and analyse how it differs depending on how many investments they have previously made, that is what investment experience they have. Finally, the purpose of the study is to develope a model to describe how the investment experience affects the investment process.  The study is based om an abducitve research approach and a qualitative research method. Empirical data has been collected with eleven interviews and two email conversations, and the respondents consist of business angels in Sweden who have made between one and 20 investments in new companies. The interviews conducted were semi-structured and of a narrative nature. The analytical method used to analyse the empirical data is the Gioia-method.  The conclusions of the study are that the investment process consists of five stages; deal flow, screening & investment criteria, negotiation, active ownership and exit. Further in the conclusion, the similarities and differences that exist in the investment process of business angels with more and less investment experience are presented. As experience is gained, business angels get a bigger and better deal flow based on informal contacts instead of formal networks. For business angels with more experience, the process is slower and they make a more accurate assessment of the company and, above all, the entrepreneur. Business angels with more experience find negotiations easier and they are more involved than those with less experience. Experience has an impact on active ownership, where more experienced business angels value taking an altruistic role in the company and the less experienced business angels consider themselves above all to take a value-creating role and contribute resources to the company. Business angels with more experience have a more dynamic view of exit, and business angels with less experience have a more static view of exit. It can be stated that investment experience has an impact on all stages of the investment process.

En effektiv lärprocess för individen i arbetet är väsentligt för företags utveckling. Startups är företag som befinner sig i ett tidigt skede och karaktäriseras av innovation och en flexibel struktur. Tidigare forskning pekar på att dessa företags möjligheter och förutsättningar för lärande skiljer sig från de hos mer etablerade företag. Entreprenören har en nyckelroll i startups och deras lärande korrelerar med företagets utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärandeaktiviteter för entreprenörer i startups för att öka förståelsen för hur deras lärande sker. För att undersöka syftet används en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras med stöd av ett teoretiskt ramverk. Den teoretiska referensramen består av formellt samt informellt lärande och de tre läraspekterna situerat, erfarenhetsbaserat och kollektivt. Genom studiens analys identifieras entreprenörers lärande i form av aktiviteter i arbetet. Resultatet pekar på att entreprenörens lärande till stor del sker genom aktiviteter som i första hand fokuserar på företagets överlevnad. / An effective learning process for the individual at work is essential for company development. Startups are companies that are in an early stage and are characterized by innovation and a flexible structure. Previous research indicates that these companies opportunities and conditions for learning differ from those of more established companies. The entrepreneur has a key role in startups and their learning correlates with the company's development. The purpose of this study is therefore to investigate learning activities for entrepreneurs in startups to increase the understanding of how their learning takes place. To investigate the purpose, a qualitative method based on semi-structured interviews is used. The empirical material is analyzed with the support of a theoretical framework. The theoretical framework consists of formal and informal learning and the three learning aspects situated, experience-based and collective. Through the study's analysis entrepreneurs learning is identified in the form of work based activities. The results indicate that the entrepreneur's learning largely takes place through activities that primarily focus on the company's survival.

The study investigate the challenges of recruiting managers for public library operations and whether there are any long-term strategies for appointing library managers. The aim of the study is based on examining the public libraries' supply of skills and strategies for employees who want to develop into leaders and future managers within the public libraries' operations. The theory used in the study is based on systems theory and the three phases of the competence supply process. The method for collecting empirical material has been done through semi-structured interviews with six library managers at different public libraries in southern parts of Sweden. The findings in the study are that libraries use strategies such as external and internal recruitment to appoint managers. It also appears that various conditions such as access to education, the manager's leadership and the organizational structure can create opportunities for employees to develop towards leadership as a path to sustainable management.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av kunskaper som är relevanta vid chefers beslutsfattande samt hur de lär sig och använder dessa kunskaper. Studien var fenomenografisk och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett stratifierat urval valdes chefer som uppfyllde vissa kriterier. I slutändan var det fem chefer som ställde upp på intervjuer som låg till grund för empirin som användes i studien. Materialet redovisades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell tillsammans med det handlingsteoretiska perspektivet som referensram för vidare analys. Resultatet visade att chefer tenderar att använda informellt lärd kunskap vid fattande av beslut mer än formellt och tyst lärda kunskaper. Detta verkar vara ett resultat av de större möjligheter att ta beslut kring ämnen cheferna besitter mindre kunskap om som informellt lärda kunskaper kan ge i en beslutsfattande kontext jämfört med de andra formerna av kunskap. Utvecklingen av kunskap kan utifrån analysen tolkas vara ett resultat av chefernas möjligheter till reflektion, kunskap och handling baserat på dessa kunskaper, eller mer bestämt handlingsutrymme. Studien visar liknande resultat som tidigare forskning. Fortsatt forskning föreslås undersöka om chefers upplevelse eller uppfattningar kring icke arbetsrelaterade kunskapers inverkan på beslutsfattande.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.