Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige. Programmen har varit El-, Handels, Medie- och samhällsprogrammet. Vi har avgränsat oss till det så kallade informella inflytandet, som har att göra med elevens inflytande över undervisningen, genom till exempel planering, genomförande och utvärdering. I vår undersökning har vi undersökt kategorierna: Innehåll i undervisningen, arbetsform, läromedel samt examinationssätt.Undersökningen påvisar att eleverna, i majoritet, anser att de har inflytande över sin utbildning. Vidare så anser en majoritet av eleverna, utom i Handelsprogrammet, att de är nöjda med inflytandet på utbildningen. Vi har dock kommit fram till att eleverna, generellt sett på utbildningen, upplever att det informella inflytandet är svagt och/eller gränsande mot mycket svagt informellt inflytande, i de olika kategorier som vi undersökt. Resultatet visar också, angående kursen samhällskunskap A, även där är svagt och/eller mycket svagt gällande det informella inflytandet, i de olika kategorier som vi undersökt.Vidare så har kommit fram till att det finns ett genusperspektiv, gällande det informella elevinflytandet. Skillnaderna mellan könen är att männen anser sig ha mest att säga till om gällande arbetsform och läromedel och minst om examinationssätt och innehåll i undersvingen, generellt sett på programmen. Medans kvinnorna enbart anser att de har mest inflytande över läromedel och minst över innehållet i undervisningen, generellt sett på programmen. Gällande samhällskunskap A, så anser männen att de har mest inflytande över arbetsform, och minst över examinationssätt. Medans kvinnorna ansett sig ha mest över innehåll i undervisningen och minst över examinationssätt. Männen och kvinnorna har dock den likheten, att de i samtliga kategorier anser att elevernas upplevelse av det informella inflytandet, är att det både generellt sett och i kursen samhällskunskap A är svagt och/eller mycket svagt.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik. Den teoretiska ramen består av teorier som betonar kontextens betydelse för lärande. Det empiriska materialet tolkar jag i ljuset av informellt lärande och ett vuxenpedagogiskt perspektiv. Jag valde fenomenografin som vetenskaplig metod för studien eftersom man med hjälp av den kan undersöka hur människor uppfattar ett fenomen. Jag fokuserar på volontärernas uppfattningar av lärande. Resultatet bekräftar till stora delar den forskning som finns om vuxnas arbetsplatslärande. Av volontärernas uppfattningar kunde jag uttyda att gemenskapen och den sociala kontexten har stor betydelse. Jag kunde också konstatera att organisationens specifika karaktär påverkar volontärernas lärande. Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader i volontärernas uppfattningar av sitt lärande när det gäller hur och vad de lär.

Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både formellt och informellt inflytande, med störst fokus på det informella inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom formella beslutsprocesser i form av klassråd. Pedagogerna beskriver en tolkning som inte helt stämmer överrens med hur de beskriver att de arbetar då det informella inflytandet inte genomsyrar hela skolans arbete utan enbart praktiseras i perioder då eleverna arbetar i teman eller grupparabeten. I vår analys kom vi fram till att pedagogerna är medvetna om läroplanens mål angående elevinflytande i fråga om vad elevinflytande är och varför det är viktigt. De beskrivningar av praktiskt arbete med elevinflytande som pedagogerna uttrycker visar på att man inte arbetar med elevinflytande på ett sådant sätt att målen uppfylls. Pedagogernas tolkningar av elevinflytande informellt sett kommer inte till sin rätt i undervisningen. Analysen visar att den faktorn som bidrar till detta är att pedagogerna inte vet hur man kan arbeta med elevinflytande i praktiken på ett sätt som läroplanen ger uttryck för.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra. Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ”hashtags” så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder. Bilderna som taggades skrevs ut och sattes upp kontinuerligt, och på väggen fanns också en iPad som visade bilder med denna hashtag. Gestaltningen tar avstamp i uppsatsen och är en fortsättning, utveckling, utväxt som utforskar perspektiv på konst, Konstfack, sociala medier, massproduktion och masskonsumtion av bilder. Min tanke var att utforska gränser för vad som är rådande normer i olika kontext. Vad händer när man beskriver konstnärliga verk med ett annat språk än det som förväntas och vad händer när bilder byter kontext? Kan man göra Instagram av konst och kan man göra konst med Instagram? Ungdomarna bjöds in till utställningen och att bidra till väggen, väl på plats visade det sig att störst engagemang ägnades åt att läsa uppsatsen, i ett fall genom högläsning.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ”Luft och flyg” på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga. Den andra delen består av fokusgruppsintervjuer som genomförts efter besöket. Sammanlagt har 41 elever intervjuats och dessa är indelade i sju fokusgrupper.   Två huvudresultat återfinns: ”I och utanför skolan”, kopplat till studiens första frågeställning samt ”Yttre miljö för den inre motivationen”, kopplat till studiens andra frågeställning. Det första resultatet visar att eleverna under besöket fått förstahandserfarenheter, vilka bidragit till deras lärande. Dessa erfarenheter är något som enligt eleverna inte går att få i klassrummet. Det andra resultatet handlar främst om att eleverna blivit motiverade till att vilja lära sig mer gällande de aktuella ämnena. Även här spelar erfarenheterna de fått på museet en viktig roll. Besöket på Flygvapenmuseum har påverkat deras inre motivation. Det konstateras också att lärande och motivation är svåra att skilja åt.   Resultatens innebörd diskuteras i relation till slutsatser som dels rör hur pass väl besöket genomförs med avseende på efterarbetet i skolan och dels hur viktigt det är att skolan samarbetar med externa resursmiljöer.   Till syvende och sist handlar det om att involvera eleverna i meningsfulla kontexter. Det finns en vinning i, för både elevers lärande och motivation, att de naturvetenskapliga ämnena presenteras i en kontext som är begriplig för eleverna där de också får bli delaktiga.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

Vi har undersökt pedagogernas svårigheter dels att tolka styrdokumentens formuleringar kring begreppet elevinflytande. Dels vad är som gör att pedagogerna har så svårt att införa och arbeta efter styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi visste redan att det fanns en lång tradition av det formella inflytandet så som klassråd och elevråd i den svenska skolan. Det vi koncentrerat på inom området elevinflytande är det som kallas det informella inflytandet, det inflytande som ger eleven möjlighet att påverka innehåll, organisation och tid inom undervisningen. Vi har även fokuserat på pedagogens individuella tolkning av begreppet och de möjligheter och svårigheter denne har inför att införa och arbeta med det informella inflytandet.

Den här studien handlar om arbetsplatslärande. Syftet med studien är att bidra med förståelse förarbetsplatslärandets form och innehåll i samband med uppdateringen av ett affärssystem på ett företaginom tillverkningsindustrin. Detta besvarades med hjälp av tre frågeställningar. För att få förståelse fördetta användes en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikeradeatt anställda efterfrågade formella utbildningstillfällen som en grund för att organiserasystemuppdateringen. Dessutom visade resultatet att de anställda genom ett informellt lärandeupplevde att de mest effektivt utvecklade sin kunskap genom att testa systemet i det vardagliga arbetet.Slutsatserna av studien är således att verksamheten borde sträva efter en balans mellan informellt ochformellt lärande, förbättra utbildningstillfällen och kunskapsresurser, öka tillgången till kompetentpersonalstöd samt skapa engagemang och motivation bland medarbetarna.