Innovation is a difficult, yet vital factor for any given organization. This has led to a new type of organizations; the intermediaries of open innovation. These provide a service offering by creating interchange between seekers with innovation problems, and third party problem solvers. This study focus on the specific case of one innovation intermediary; Demola East Sweden. They connect seekers of like big organizations or private persons, with student solvers from Linköping University. Demola East Sweden has grown quickly since the start in 2012, and now recognizes a need for evaluation. The purpose of this study is to examine the user experience of the Demola East Sweden innovation intermediary project process. This through the perspective of what adds values to it, and what could improve to the experience. The study was conducted as a case study in four phases of planning, mapping, analyzing, and conclusion. The planning phase defined the practical framework of the study, and three main areas of theory were chosen: the service of innovation intermediation, the structures behind innovation management, and the practical implementation of innovation. The mapping phase included observations and interviews for collecting data. As an initial step, insight on the context and operations of Demola East Sweden and the general project process was attained. Four project cases were then chosen to examine further. This included interviews with the seeker, the solvers, and the Demola East Sweden project facilitator of each case. The results were analyzed by answering specified research questions, defined by connecting the three theory areas to the purpose of the study. From this, conclusions for the study then could be drawn.The results generated an overview of the general project process of what happens before, during, and after the project conduct. Before project start, the process is mainly about screening the seekers and their projects ideas, and the solvers applying to participate. The analysis show that this initial screening process is important for assuring quality to the projects, and making sure the user expectations matches the service provided. During the projects the seekers are not involved much. The solvers on the other hand, are parallel to the project work also provided with mandatory events from Demola East Sweden and Linköping University. This e.g. includes pitch events where the solvers present and attain feedback on their projects, and coaching sessions on ethics and project goals. The analysis shows that the mandatory events are critical decision points, and are crucial for detecting problem areas in process. When the final results are presented and delivered to the seekers, they can choose if they want to buy it or not. If they choose not to, then they still own the initial project idea, but solvers own the generated results. The analysis shows that the results rarely go further than to concept solutions or prototypes, but also that these issues do not define the success rate of the projects. This is instead measured from the values attained from the experience of the project process. Regarding the expectations and the actual user experience, a common aspect for participation for both seekers and solvers, is the potential of recruitment. Otherwise, the seekers also expect the opportunity for low risk business investment, where they do not need to put in resources or commitment, but still maintain potential for innovation. For the solvers the expectations is also about attaining experience from real projects, where they at the same time gain course credits from the mandatory project events provided by the university. In general the expectations often match the actual experience. The issues on improvement is instead about e.g. the project process including too many mandatory events, lack of coordination between Demola East Sweden and Linköping University, and maintaining a balance of the important mutual interchange between the seekers and the solvers. / Innovation är en svårhanterad, men samtidigt viktig faktor för alla typer av organisationer. Detta har lett till en ny typ av organisationer; förmedlarna av öppen innovation. Dessa arbetar för att föra samman och skapa utbyte mellan sökare med innovationsproblem, och tredjeparts problemlösare. Denna studie fokuserar på det särskilda fallet av en sådan innovationsförmedlare; Demola East Sweden. De för samman sökare i form av t.ex. större företag eller privatpersoner, med lösare i form av studenter från Linköpings Universitet. Demola East Sweden har snabbt vuxit sedan starten 2012, och ser nu ett behov av utvärdering. Syftet med studien är att undersöka användarupplevelsen av Demola East Sweden’s innovationsförmedlande projektprocess. Detta genom perspektivet av vad som skapar värde i den, och vad som kan förbättra upplevelsen. Studien genomfördes som en fallstudie i fyra faser av planering, kartläggning, analys, och slutsats. I planeringsfasen definierades det praktiska ramverket för studien, och tre teoretiska huvudområden valdes: innovationsförmedling som en tjänst, strukturen bakom innovationshantering, och det praktiska genomförandet av innovation. Kartläggningsfasen inkluderade observationer och intervjuer för datainsamling. I ett första steg skaffades insikt och förståelse för kontexten och verksamheten kring Demola East Sweden och den generella projektprocessen. Fyra projektfall valdes sedan ut för att utforska vidare. Detta inkluderade intervjuer med sökare, lösare, och Demola East Sweden’s projektfacilatorer för varje fall. Resultatet analyserades genom att besvara specificerade frågeställningar, vilka definierats genom att koppla samman de tre teoriområdena med studiens syfte. Från detta kunde sedan slutsatser för studien dras. Resultatet genererade en översikt av den generella projektprocessen och vad som händer före, under, och efter projektens genförande. Innan projektstart handlar processen framförallt om att gallra sökare och deras projektidéer, och lösarna som ansöker för att delta. Analysen visar att denna initiala gallringsprocess är viktig för att försäkra kvalitet till projekten, och för att säkerställa att användarnas förväntningar samstämmer med tjänsten som erbjuds. Under själva projektprocessen är inte sökarna särskilt involverade. Lösarna, å andra sidan, deltar i obligatoriska projektmoment från Demola East Sweden och från Linköpings Universitet. Detta inkluderar t.ex. pitch-tillfällen där lösarna presenterar och får feedback på projekten, och handledningstillfällen kring etik och projektmål. Analysen visar att de obligatoriska momenten är kritiska beslutspunkter, och viktiga för att upptäcka problemområden i projektprocessen. När slutresultatet presenteras och levereras till sökarna, kan dessa välja att köpa det eller inte. Om de väljer att inte göra det, så äger de fortfarande själva projektidén, men lösarna äger det genererade resultatet. Analysen visar att resultaten sällan utvecklas längre än till konceptlösningar eller prototyper, men också att detta inte definierar framgångsgraden för projekten. Detta mäts istället genom värdet som erhålls från upplevelsen av själva projektprocessen. Avseende förväntningar och den verkliga upplevelsen, så är en vanlig anledning för både sökare och lösare att delta den potentiella rekryteringsmöjligheten. I övrigt förväntar sig sökarna möjlighet till lågrisk affärsutveckling, där de inte behöver investera resurser eller förpliktelser, men fortfarande har tillgång till eventuell innovation. För lösarna handlar förväntningarna även om att skaffa erfarenhet från verkliga projekt, där de samtidigt tjänar kurspoäng från Linköpings Universitets obligatoriska projektmoment. Generellt sett möter förväntningarna den verkliga upplevelsen. Faktorerna kring förbättring handlar snarare om t.ex. att projektprocessen innehåller för många obligatoriska moment, bristande koordination i samarbetet mellan Demola East Sweden och Linköpings Universitet, och underhåll av balansen i det viktiga ömsesidiga utbytet mellan sökare och lösare.

Quelle différence faisons-nous entre Leroy Merlin, Castorama ou encore Bricorama ? Ces organisations se distinguent par un ensemble d’attributs qui façonnent le caractère unique, leur identité. Ce travail de recherche propose de mieux comprendre comment se forme l’identité d’une organisation. Il appréhende la question identitaire sous le prisme du courant de la stratégie comme pratique et la théorie de l’identité organisationnelle. Afin de répondre à la problématique de recherche, la thèse questionne le rôle des parties prenantes, des pratiques et de la matérialité sur le processus de formation de l’identité organisationnelle. L’originalité de ce travail réside dans l’étude de la formation identitaire dès la création d’un intermédiaire de l’innovation dans le secteur de la construction. La recherche repose sur un cas unique longitudinal à dimension ethnographique. Elle inclut une enquête sur la perception des parties prenantes externes de l’identité de l’organisation.Les résultats mettent en évidence le rôle prépondérant des fondateurs mais aussi des salariés dans la formation identitaire. Le cas d’un intermédiaire de l’innovation fait émerger une stratégie de formation de l’identité organisationnelle, le jeu identitaire. Il correspond à l’exploration de plusieurs futurs possibles. De plus, trois pratiques pour « former, réparer, maintenir, renforcer ou réviser » sont mises en évidence. Enfin, les résultats soulignent les effets de l’absence d’un artéfact (une plateforme physique) qui contribue à exacerber le conflit sur l’identité entre les membres.Ce travail de recherche présente aussi des implications managériales visant à comprendre comment former et gérer l’identité au cours du temps. / What difference do we make between Leroy Merlin, Castorama or Bricorama? These organizations are distinguished by a set of attributes that shape their uniqueness, their identity. This research proposes to better understand how organizational identity is formed. The identity question is addressed by taking a strategy as a practice lens and is grounded in organizational identity theory. In order to answer the research question, the thesis is interested in the role of the stakeholders, practices and materiality on the organizational identity formation process. The originality of this work lies in the study of identity formation from inception of an innovative intermediary in the construction sector. The research is based on a unique longitudinal case with an ethnographic dimension. It includes a survey of the perception of external stakeholders about the organization’s identity.The results highlight the preponderant role of founders but also of employees in identity formation. The case of an innovation intermediary reveals a strategy to form organizational identity: organizational identity play. It corresponds to the exploration of several possible futures. In addition, three practices for "forming, repairing, maintaining, strengthening, or revising" identity are highlighted. Finally, the results highlight the effects of the absence of an artifact (a physical platform) that contributes to exacerbate conflict over identity among members.

Syfte – Denna studie syftar till att bidra med en ökad förstaåelse om vad små och medelstora företag (SMF:s) efterfrågar och på vilket sätt som innovationsintermediärer kan få SMF:s att vilja delta i samarbetsprojekt. Metod – Vi genomförde en kvalitativ enskild fallstudie vid en innovationsintermediär och primärdata insamlades genom 39 intervjuer, fördelat på fyra olika typer av informantgrupper: (1) anställda vid innovationsintermediären, (2) SMF:s, (3) stora företag, och (4) övriga aktörer (t.ex. finansiärer och myndigheter). Dataanalysen bestod av en tematisk analys för att identifiera SMF:s behov och hur innovationsintermediären kan tillgodose behoven. Resultat – Vårt resultatavsnitt är indelat i tre delar: (1) först presenterar vi sex olika värden som innovationsintermediärer skapar för SMF:s vid samarbetsprojekt, (2) i den andra delen presenterar vi elva attribut som gör det attraktivt att delta i samarbetsprojekt för SMF:s på företagsspecifik nivå, samarbetsprojektnivå och innovationsekosystemnivå, och (3) vi presenterar en processbeskrivning om hur innovationsintermediärer skulle kunna skapa attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s. Teoretiska och praktiska bidrag – Denna studie bidrar till en ökad förståelse för innovationsintermediärer genom att belysa vad som bidar till att samarbetsprojekt med en innovationsintermediär är attraktiva för SMF:s, vilket inte uppmärksammats i befintlig litteratur. Studien understödjer även tidigare funna värden och identifierar nya värden som en innovationsintermediär kan skapa för SMF:s, för att sedan sammankoppla dessa till de attraktiva attribut som vi funnit. Studien har även ett praktiskt bidrag i form av en processbeskrivning, som kan hjälpa företagsledningar och beslutstagare hos innovationsintermediärer att förstå hur attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s skulle kunna utformas. Begräsningar och framtida forskning – Detta är en enskild fallstudie och har således endast undersökt en innovationsintermediär, i detta fall ett forskningsinstitut, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därav rekommenderar vi framtida forskning att fortsatt undersöka frågeställningen genom en flerfallstudie eller studier som undersöker andra innovationsintermediärer. / Purpose – This study aims to contribute with an increased understanding of what small and medium-sized enterprises (SMEs) demand and how innovation intermediaries can increase the willingness among SMEs to participate in collaborative projects. Method – We conducted a qualitative single case study at an innovation intermediary. Primary data was collected through 39 interviews, divided into four different types of groups: (1) employees at the innovation intermediary, (2) SMEs, (3) incumbent firms, and (4) other actors (e.g., financiers and authorities). The findings were generated by using a thematic analysis to identify SMEs’ needs and how the innovation intermediary can meet those needs. Findings – Our findings section is divided into three parts: (1) first we present six different values that innovation intermediaries create for SMEs in collaborative projects, (2) in the second part we discuss eleven attributes that make it attractive to participate in collaborative projects for SMEs at company-specific level, collaborative project level and innovation ecosystem level, and (3) we provide a roadmap of how innovation intermediaries could create attractive collaborative projects for SMEs. Implications – This study contributes to an increased understanding of innovation intermediaries by highlighting what contributes to collaborative projects with an innovation intermediary being attractive to SMEs. This has not been observed in the existing literature. The study also supports previously found values, identifying new values that an innovation intermediary can create for SMEs, and linking both these values to the attractive attributes that we identified. Based upon the findings a roadmap was created to offer top management and decision-makers at innovation intermediaries a tool to design collaborative projects attractive to SMEs. Limitations and future research – This is an individual case study and has thus only examined one innovation intermediary, in this case, a research institute, which may affect the generalizability of the study. Therefore, we recommend future research to investigate our research questions through multiple case studies or studies examining other innovation intermediaries.

Innovation intermediaries provide a range of services to assist firms during the process of innovation. How SMEs perceive innovation intermediaries is an area of investigation that would provide important information on how innovation intermediaries’ assist small and medium enterprises (SMEs). This study focuses on the cleantech industry and explores SMEs’ expectations and perceptions of an established community-based intermediary (CBI) moving into their sector. A qualitative research methodology was adopted to collect data from 15 sample SMEs. In regards to SMEs, the findings show that cleantech companies face financing, partnerships, marketing, sales, regulatory and bureaucratic challenges. In regards to innovation intermediaries, the findings showcase how CBI, a regional intermediary, is not effective in supporting cleantech SMEs with their sector specific needs or challenges.

Innovation intermediaries provide a range of services to assist firms during the process of innovation. How SMEs perceive innovation intermediaries is an area of investigation that would provide important information on how innovation intermediaries’ assist small and medium enterprises (SMEs). This study focuses on the cleantech industry and explores SMEs’ expectations and perceptions of an established community-based intermediary (CBI) moving into their sector. A qualitative research methodology was adopted to collect data from 15 sample SMEs. In regards to SMEs, the findings show that cleantech companies face financing, partnerships, marketing, sales, regulatory and bureaucratic challenges. In regards to innovation intermediaries, the findings showcase how CBI, a regional intermediary, is not effective in supporting cleantech SMEs with their sector specific needs or challenges.

Innovation intermediaries provide a range of services to assist firms during the process of innovation. How SMEs perceive innovation intermediaries is an area of investigation that would provide important information on how innovation intermediaries’ assist small and medium enterprises (SMEs). This study focuses on the cleantech industry and explores SMEs’ expectations and perceptions of an established community-based intermediary (CBI) moving into their sector. A qualitative research methodology was adopted to collect data from 15 sample SMEs. In regards to SMEs, the findings show that cleantech companies face financing, partnerships, marketing, sales, regulatory and bureaucratic challenges. In regards to innovation intermediaries, the findings showcase how CBI, a regional intermediary, is not effective in supporting cleantech SMEs with their sector specific needs or challenges.