Syftet är att beskriva hur förskollärare kan ska skapa en fysisk inomhusmiljö i förskolan som möjliggör för barn att bibehålla sin koncentration i lek och aktiviteter samt hur förskollärare beskriver sitt arbete med den fysiska inomhusmiljön i förskolan. För att ta reda på om den fysiska inomhusmiljön har en betydelse så har vi utgått ifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna skapar en fysisk inomhusmiljö som är tydlig och flexibel genom att observera barnen i deras lek och aktivitet. Förskollärarna lyftet vikten av att arbeta aktivt och regelbundet med den fysiska inomhusmiljöns utformning.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det. Resultatet visar att pedagogen har en central roll när det gäller såväl samspel som utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Enligt förskollärarna handlar det om att man som pedagog ska vara lyhörd och delaktig i barns samspel i leken. / Program: Lärarutbildningen

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan. Studien undersöker även hur förskollärare kan arbeta, för att ge barn möjlighet att utveckla en positiv syn och ett positivt beteende till fysisk aktivitet. De frågeställningar som undersöks i studien är, hur säger sig förskollärare att de arbetar för att uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan samt hur kan förskollärare arbeta för att ge barn möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet. Studien utgår från kvalitativa data och vilar på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med åtta verksamma förskollärare. För att analysera det resultat som blev synligt vid intervjuerna användes den socialkognitiva teorin som analysredskap. Studiens resultat visar på att fysisk aktivitet är något som kan ske under spontana och planerade former. Vidare framkommer det att förskollärarna är överens om att fysisk aktivitet är lättare att uppmuntra till utomhus än inomhus. Det blir också synligt att miljön har en stor inverkan när det kommer till vilken fysisk aktivitet som är möjlig att uppmuntra till inomhus respektive utomhus. För att barn ska få möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet visar resultatet att förskollärare behöver inta en positiv inställning till området.

No description available.

Förskolan är i dag den plats där många barn möts och där många barn leker tillsammans. Den omgivande miljön talar om för barnen vilka möjligheter till lek som erbjuds. Inomhusmiljön återspeglar vilken typ av lek som förväntas förekomma och vilken som inte är möjlig. Syftet med undersökningen är att redogöra för vilka valmöjligheter som finns, i fråga om förskolebarns tillgång till rum, lekmaterial och en närvarande vuxen, under den tid som är avsatt för fri lek inomhus. De frågor som ställs i arbetet är: Hur beskriver förskollärare barnens tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Hur menar förskollärare att tiden, rummen och lekmaterialet används? Och: Hur kan det se ut i en förskola under tiden för fri lek, i fråga om barns tillgång till olika rum, lekmaterial och en närvarande vuxen? Den valda metoden för undersökningen är intervju av förskollärare och observation av var barn och vuxna befinner sig i den fysiska inomhusmiljön i en förskola. I undersökningen framkom bland annat att förskolebarnens möjligheter att välja rum och lekmaterial under tiden för fri lek, är begränsad. Tillgängligheten till lekmaterial styrs av förskollärarnas farhågor om att de yngre barnen ska stöka till och kvar blir ett traditionellt lekmaterial som barnen redan är bekanta med. Möjligheten att välja rum för sin lek påverkas av om barnen är beroende av närhet till en vuxen, eller söker sig bort från vuxnas övervakning för att leka ifred.

No description available.

Abstract       Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp University of Skövde. Title: “The aim is for them to manage as much as possible on their own” – a qualitative study of preschools´ indoor environment as a pedagogical tool for the independence of children. Number of pages: 31 Author: Jenny Karlsson, Marie Persson Tuto: Gunvi Brobeg Date: 2009-01-28   Keywords: Independence, indoor environment, preschool, pedagouge   This study aims at examining the indoor environment of three different preschools as a pedagogical tool for the independence of children. Is the design of the premises adapted to the height of the children? Can they themselves reach the material they need and is it possible for them to reach their outdoor clothes or do they constantly have to ask for help? In order to acquire a deeper understanding of the different views of the three preschools, the question is asked: what are the pedagogues thoughts of the indoor environment of their own preschool in the perspective of childrens independence and what affects their choice of furnishing, planning etc? The preschool curriculum clearly states that the children must be given the opportunity to develop their independence. We have experianced that the pedagogues feel that they are unable to plan the environment as they wish and thus, interest is also pointed towards the question: are there any limiting factors that affect the design of the indoor environment, and, that being the case, which are they?   The study is based on qualitative observations and interviews because it is in its interest to discern patterns and categories rather than quantity. First, the premises of the preschools were observed, and then two pedagogues at each preschool were interviewed separately about their views on the indoor environment of their preschool. The study showed that the three preschools are focusing on designing the indoor environment according to the current group of children, yet are limited by such things as: Premises, Economy, Time and The age of the children. In spite of these limitations, the observations showed that most of the material and furnishing was adapted to the height of the children, which leads to icreased independence.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar. De hinder och utmaningar som förskollärarna uppfattar handlar främst om ramfaktorer, vilket material som går att ha tillgängligt, svårigheter i att tolka de yngsta barnens uttryck samt att hitta lämpliga utmaningar för dessa barn. Av resultatet dras slutsatsen att förskollärarna visar på ett professionellt förhållningssätt när det handlar om barnens inflytande samt att det finns en medvetenhet om den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning. Jag har använt mig av en semistrukturerad intervju med fasta frågor. Förutsättningarna för förskolornas miljöer är mycket olika både när det gäller lokaler, tillgång till rum, storlek på rum, grovmotoriskt material, verkstad, ateljé, lekhall och våtrum. Det är skillnad i resultatet då det gäller synen och betydelsen för verksamheten, rörelesebehov och barn i behov av stöd. Det är en markant skillnad i informanternas uppfattningar och förhållningssätt hur de tänker och förhåller sig pedagogiskt när det gäller barn som behöver extra stöd.