Revision har förekommit under tusentals år och professionen har utvecklats mycket under tiden som gått även om grundläggande drag förblivit det samma. Revision handlar om att granska finansiella rapporter och har därför en viktig roll i samhället, vilket medfört krav på trovärdighet och oberoende i revisionsarbetet. Samtidigt som grunderna måste hållas konstanta så påverkas revisionen av olika omvärldsfaktorer. En av dessa omvärldsfaktorer är digitalisering som är en världstrend som även spridit sig till revision. Tidskrävande och monotona moment ersätts med digitala verktyg för att effektivisera och höja kvalitén på revisionen. Digitaliseringen av revision gör det även möjligt att arbeta på distans, vilket blev aktuellt under våren 2020 då Covid-19 pandemin drabbade världen. Covid-19 pandemin skapade en global kris som bland annat påverkade revisionsbranschen. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisionsbyråers och revisorers uppfattningar av Covid-19 krisens inverkan på digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studien har utgått från institutionell teori och Unified Theory of Acceptance and use of Technology och har med hjälp av tidigare forskning inom digitalisering av revision kunnat identifiera fem olika digitaliseringsområden Artificiell intelligens, Big data, Teleworking, datainsamling & kundutveckling och alternativa medel för kontrollinventering. Dessa har satts i förhållande till studiens empiri för att skapa förståelse om hur covid-19 krisen påverkat digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studiens empiri utgörs av tre semistrukturerade intervjuer med revisorer och en dokumentstudie där årsredovisningar för 2018/2019 och 2019/2020 studerats från fem revisionsbyråer i Sverige. Studiens slutsatser är att ett institutionellt tryck lett till att digitalisering inom revision ökat främst med anledning av ökat på grund av de regleringar och restriktioner som förelegat. Dessa förändringar är bland annat teleworking som har såväl negativa som positiva upplevelser, nya granskningssätt vid inventering som också har blandade upplevelser, övergång till digitala möten, vilket upplevs som positivt. Samt en ökad möjlighet att använda analysverktyg vilket upplevs som positivt.

This study examines the impact of covid-19 at the public libraries in Malmö (BiM) during 2020. Its purpose is (1) to investigate the strains BiM was facing during the pandemic, and (2) to contribute to the knowledge about which prerequisites that are needed in order to adapt to, pursue and eventually develop digital activities at public libraries. The research questions designed to fulfill this are: which organizational prerequisites were there in order to handle the situation that occurred with the pandemic? How has digital technology (digitalization or digital transformation) been used to pursue public librarianship? Are there prerequisites to maintain strategies that developed during the digital adaptation following the pandemic? A qualitative analysis of mail conversations and news letters relating to the situation, sent internally at BiM during the designated time span, was carried out as an initial step. To deepen the study, six interviews took place with individuals with different professions at BiM. Five of those were members of the management group, one had special knowledge of the so called “digital hub”. The analysis utilizes primarily organizational theory and secondary institutional theory as theoretical frameworks. More specifically theories about organizational inertia, organizational agility, mimetic isomorphy and elasticity. Organizational theory is used mainly to see how fast BiM was able to respond to the crisis, and to what extent the changes made, with digital and digital transformation in mind, can persist after the crisis. Institutional theory is used mainly to view BiM in a larger, institutional field. The main findings of the study show that BiM had sufficient prerequisites to handle the initial situation reasonably well. Digital maturity was already developed to an acceptable level. Initial anxiety, however, led to widespread sick leaves, and a reactive phase. One major reason to the anxiety was insufficient crisis plans. The utilization of risk and impact assessments covered up for this, and as anxiety decreased more proactive and agile adjustments started emerging. Digitalization played a major part in this, and was used as well internally, as externally. Internally primarily through communication and meetings. Externally through communication, but also through digital substitutes to regular activities such as book circles. The so called “digital hub” was instrumental to maintain functioning library services. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Den rådande Covid-19-pandemin har haft en stark negativ påverkan på efterfrågan världen över vilket kommit att påverka de svenska företagen i allra högsta grad. Efterfrågetappet som pandemin inneburit har lett till en stor ekonomisk oro för företagen och dess intressenter. Pandemin har dock visat sig påverka företag och branscher olika mycket vilket kan komma att avspegla sig i den frivilliga informationen som företagen lämnar i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att undersöka om olika mått på finansiell ställning kan påverka graden av upplysning om Covid-19. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskas 100 vd-ord som 25 slumpmässigt valda svenska börsnoterade företag inom fem olika branscher lämnat i sina kvartalsrapporter för 2020. Studiens empiriska material lyckas förklara en del av variationen i upplysning om Covid-19. / The current Covid-19-pandemic has had a strong negative impact on demand worldwide, which has affected Swedish companies to a high degree. The loss of demand caused by the pandemic has led to great financial concern for companies and their stakeholders. However, the pandemic has been shown to affect companies and industries to varying degrees, which may be reflected in the voluntary disclosures that companies provide in their financial reports. This study aims to investigate whether different measures of financial performance can affect the degree of disclosure about the Covid-19-pandemic. By using a quantitative content analysis for reviewing 100 CEO letters that 25 Swedish randomly selected listed companies from five different industries have submitted in their quarterly reports for 2020. The empirical result of the study succeeds to explain some of the variation in disclosures about Covid-19.

We live in a world where criminality is a part of our everyday life. In order for criminality to continue, it is essential for criminals to be able to use the financial system to launder money and finance terrorism. Money laundering means that funds of illegal origin are laundered in the financial system in order to later become legal. Unlike money laundering, funds used to finance terrorism can have both illegal and legal origins. Transactions linked to money laundering and terrorist financing are suspected to account for 1% of the EU’s annual economic activity and thus pose a threat to the EU’s financial stability.  Today, the responsibility for monitoring and supervising money laundering and terrorist financing is decentralized to the Member States. EU-regulation is currently not clear enough or efficient. Member States’ enforcement of the regulation is asymmetric, the supervisory work of national authorities is insufficient and cross-border cooperation is deficient. In order to combat money laundering and terrorist financing, it is essential that the supervisory work is effective in order to detect and prevent these crimes. A change is needed and in July 2021 the European Commission therefore presented a proposal for a legislative package containing a number of measures to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. The most central part of this package contains a proposal to centralize the supervision by setting up an EU-level authority. The authority shall monitor the supervisory work of national authorities and be responsible for direct and indirect supervision. This thesis examines how monitoring and supervision should be organized within the EU in order to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. In addition, the thesis discusses whether a change in the institutional structure can lead to a more efficient supervisory work for national supervisory authorities.  The conclusion of this thesis is that a change in the institutional structure is necessary in order to change the supervisory work of national authorities and make it more efficient. Centralized monitoring and supervision at EU-level must therefore be considered as beneficial. The commission’s proposal to set up an EU-level authority is currently the most effective way of organizing monitoring and supervision. The authority can, by adopting guidelines and by exercising direct and indirect supervision, contribute to a reduced uncertainty regarding the application of the regulation and the exercising of supervision. Hence, the commission’s proposal most likely will lead to a decrease in money laundering and terrorist financing. / Vi lever i en värld där kriminalitet är en del av vardagen. För att kriminaliteten ska kunna fortlöpa är det essentiellt för de kriminella att de kan utnyttja det finansiella systemet för att tvätta pengar och finansiera terrorism. Penningtvätt innebär att medel med illegalt ursprung tvättas i det finansiella systemet för att sedermera bli legala. Till skillnad från penningtvätt kan medel som används för att finansiera terrorism härröra från såväl illegal som legal verksamhet. Transaktioner kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism misstänks utgöra 1% av EU:s årliga ekonomiska aktiviteter och utgör ett hot mot EU:s finansiella stabilitet.  Ansvar för övervakning och tillsyn av penningtvätt och finansiering av terrorism är i nuläget decentraliserat till medlemsstaterna. EU-regleringen är i dagsläget inte tillräckligt tydlig och effektiv. Medlemsstaternas tillämpning av regleringen är asymmetrisk, nationella myndigheters tillsynsarbeten är otillräckliga och de gränsöverskridande samarbetena är bristfälliga.  För att kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism är det essentiellt att tillsynen är effektiv i syfte att upptäcka och förhindra dessa brott. En förändring behöver ske och Europeiska kommissionen lade därför i juli 2021 fram ett förslag till lagstiftningspaket innehållande ett antal åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagstiftningspaketets mest centrala delinnehåller ett förslag till att centralisera tillsynen genom att inrätta en myndighet på EU-nivå. Myndigheten ska övervaka nationella myndigheters tillsynsarbeten samt ansvara för direkt och indirekt tillsyn. I uppsatsen utreds hur övervakning och tillsyn bör organiseras inom EU för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom utreds huruvida en förändring av den institutionella strukturen kan leda till att nationella tillsynsmyndigheters arbeten effektiviseras.  Slutsatsen i denna uppsats är att en förändring av den institutionella strukturen är nödvändig för att förändra och effektivisera nationella myndigheters tillsynsarbeten. Att centralisera övervakning och tillsyn på EU-nivå får därför anses fördelaktigt. Kommissionens förslag att inrätta en myndighet på EU-nivå är i dagsläget troligen det mest effektiva sättet att organisera övervakning och tillsyn på. Myndigheten kan, genom att anta riktlinjer samt utöva direkt samt indirekt tillsyn, bidra till att osäkerheten avseende tillämpningen av reglering och utövandet av tillsynen minskas. Kommissionens förslag kan därför med stor sannolikhet förväntas leda till en minskning av såväl penningtvätt som finansiering av terrorism.

Bakgrund Resultatmanipulering innebär att ledningen använder sig av redovisningsval för att justera bolagets resultat. Resultatmanipulering associeras i regel med något negativt. Hållbarhetsarbete däremot, anses ha en mer positiv innebörd och redovisning av hållbarhetsarbete är sedan tre år lagstadgat i Sverige. Det innebär att bolag har ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar gentemot samhället. Frågan kring begreppens olika föreställningar ledde studien till att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete. Syfte Studiens syfte är att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete hos noterade svenska bolag med ett marknadsvärde över en miljard euro. Metod Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån teori. Datainsamling har skett genom sekundärdata via Thomson Reuters Eikon där två urvalsgrupper undersökts. Både longitudinell design och tvärsnittsdesign använts för att studera resultatmanipulering. Studien har använt både DeAngelo modellen och modifierade Jones modellen vid beräkning av resultatmanipulation. Resultat Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt samband mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering mätt enligt DeAngelo modellen för en av urvalsgrupperna. Resterande tester för sambandet mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering visade ingen signifikans och det kan därför inte dras någon ytterligare slutsats. / Background Earnings Management (EM) is a term used for when management use accounting choices to manipulate earnings. Earnings Management is usually perceived as something negative while Corporate Social Responsibility (CSR) has a positive perception. CSR-reporting has been statutory in Sweden for three years and entails companies financial, social, and environmental responsibility towards society. Reflection upon their different perceptions has led the study to explain the relation between EM and CSR. Purpose This study aims to explain the relation between EM and CSR in Swedish listed companies with a market cap over one billion euro. Method The study is based on a quantitative method with a deductive approach where it intends to test hypotheses formulated based on theory. Data collection was done through secondary data via Thomson Reuters Eikon where two sample groups were examined. Both longitudinal design and cross-sectional design have been used to study EM. The study has used both the DeAngelo model and the modified Jones model when estimating EM Results The result of the study shows a significant positive correlation between EM and CSR measured with The DeAngelo model for one group. Remaining test  for the correlation between EM and CSR showed no significance and therefore no further conclusion can be drawn.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien ämnar även förstå dessa likheter och skillnader med hjälp av intressentteorin och institutionell teori. Studien kommer att bidra till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på hållbarhetsredovisningar upprättade för räkenskapsåret 2021. Urvalet bestod av 15 svenska onoterade företag fördelat på detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades deduktivt eftersom begrepp från Triple Bottom Line (TBL) låg till grund för studiens kodschema som tillämpades på studiens empiriska datamaterial. Slutsats: Denna studie visar att det finns likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien finner att det finns likheter i vilka hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om. Studien visar även att det finns likheter och skillnader i vilka underkategorier inom dessa hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om på ett framträdande sätt. Denna studie visar att likheterna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den normativa inriktningen inom intressentteorin. Studien visar även att skillnaderna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den positiva inriktningen inom intressentteorin. Originalitet/värde: Tidigare studier som har studerat företags hållbarhetsredovisning mellan olika branscher har främst studerat börsnoterade företag. Dessutom finns det en avsaknad av studier som har undersökt likheter och skillnader mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Denna studie har bidragit till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. / Purpose: The purpose of this study is to investigate what similarities and differences exist in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study also intends to understand these similarities and differences with the help of stakeholder theory and institutional theory. The study will contribute to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries.  Methodology: A qualitative content analysis was conducted on sustainability reports prepared for the fiscal year 2021. The sample consisted of 15 Swedish unlisted companies divided into the retail, energy, and real estate industries. The qualitative content analysis was applied deductively because concepts from the Triple Bottom Line (TBL) was the basis of the study's coding scheme that was applied to the study's empirical data material.  Findings: This study shows that there are similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study finds that there are similarities in the sustainability areas that the unlisted companies between the industries report on. The study also shows that there are similarities and differences in which subcategories within these sustainability areas that the unlisted companies between industries report on in a prominent way. This study shows that the similarities can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the normative branch within stakeholder theory. The study also shows that the differences can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the positive branch within the stakeholder theory.  Originality/value: Previous studies that have studied companies' sustainability reporting between different industries have mainly studied listed companies. In addition, there is a lack of studies that have examined similarities and differences between the retail, energy, and real estate industries. This study has contributed to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' corporate sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. This thesis is written in Swedish.

In recent times, it has become common for companies to publishsustainability reports that contain information that interests stakeholders.Previous studies that have taken place within this communication channelhave placed a high focus on the content and not on how the report creates animage of the company. The purpose of our analysis is to contribute moreknowledge regarding sustainability reports. In the study, different discursivestrategies were used as a theoretical frame of reference but also as amethodological starting point. The study examines and retrieves datamaterial from companies operating in the aviation and clothing industry,publications from 2017 at the earliest. The analysis process took placethrough discourse analysis where the results showed that companies usevarious types of discursive strategies as a legitimizing tool in theirsustainability reports. This leads to companies appearing sustainable. / Det har på senare tid blivit vanligt att företag publicerar hållbarhetsrapporter där innehållet är givande för intressenter. Tidigare forskning som skett inom denna kommunikationskanal har lagt stor fokus på innehållet och inte på hur rapporten skapar en bild av företaget. Syftet med denna studie är att bidra till en bredare kunskap avseende hållbarhetsrapporter. I studien används ett antal diskursiva strategier som teoretisk referensram men även som en metodisk utgångspunkt. Studien undersöker och hämtar datamaterial från företag verkande inom flyg- och klädbranschen, publikationer tidigast från 2017. Studien har diskursanalys som grun där resultatet påvisade att företag använder sig av varierande typer av diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg i deras hållbarhetsrapporter. Företagen framställs på detta sätt som hållbara.

Komponentredovisning innebär att tillgångar delas in i ett antal komponenter, där varje komponent skrivs av för sig. Under 2014 blev komponentredovisning tvingande för alla kommuner att tillämpa i sin redovisning. Tidigare forskning visar på både hög och låg efterlevnad av nya redovisningsstandarder, samt en förväntan på ökad administrativt arbete vid antagande av nya standarder. Studien har syftat till att få en ökad förståelse kring hur kommuner antar komponentredovisning och dess utmaningar. Studien syftar även till att studera om det tagit fram någon gemensam praxis gällande komponentredovisning för kommuner. En kvalitativ multipel fallstudie har utförts genom intervjuer med fyra kommuner belägna i Västsverige. Resultatet visade olika nivåer av efterlevnad av de nya standarderna. Dessutom visade det inte på någon gemensam praxis gällande kommuners komponentredovisning. Resultatet visade även att antagandet av komponentredovisning har bidragit till en ökad administrativ belastning. Vidare upptäcktes att kommuner anser att de följer god redovisningssed men att det skiljer sig huruvida deras komponentredovisning uppvisar rättvisande bild. / Component accounting means that assets are divided into several components, where each component is depreciated separately. In 2014, component accounting became mandatory for all municipalities to apply in their accounting. Previous research shows both high and low compliance with new accounting standards, as well as an expectation of increased administrative work when adopting new standards. The study aimed to gain an increased understanding of how municipalities approach component accounting and its challenges. The study also aims to investigate whether it has developed a common practice regarding component accounting for municipalities. A qualitative multiple case study has been conducted through interviews with four municipalities located in Western Sweden. The results showed different levels of compliance with the new standards. In addition, it did not show any common practice regarding component accounting by municipalities. The results also showed that the adoption of component accounting has contributed to an increased administrative burden. Furthermore, it was discovered that municipalities consider themselves to be in compliance with generally accepted accounting principles, but that it differs whether their component accounting presents a true and fair view.

The purpose of this essay is to explore how one goes from theory to practice ina gender equality work in preschool by examining how preschool teachers havereceived and worked with a support- and inspiration material that a groupwithin the education administration in Umeå township has developed. I haveconducted qualitative interviews with four preschool teachers with a focus onan equal conversation in order to advocate that research is created ininteraction with others. With the analytical method InterpretivePhenomenological Analysis (IPA), the preschool teachers' experiences andfeelings have been analyzed and then interpreted with the help of institutionaltheory and Sara Ahmed's (2012) phenomenological theories about diversitywork within institutions.The results show that preschool teachers believe that it is important to work forgender equality in preschool. They also believe that there are benefits toworking more broadly and including more social categories than gender, andalso critically examining norms in preschool. Furthermore, the results showthat there are difficulties and obstacles within the organization that affect howthe support- and inspiration material has been received and worked with. Theseinclude challenges in going from theory to practice, fear of conflict withcolleagues, uncertainty about, and different interpretations of the concept ofgender equality and lack of leadership. In summary, it can be said that it takesmore than just distributing a gender equality material to create change in thedirection of increased gender equality in preschool. / <p>2022-06-02</p>

Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson  Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande.  Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven.  Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån.  Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor. / Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson  Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability.  Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance.  Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office.  Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors.  Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.