Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ”problembarnen” runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen. Genom samhällsinstitutioner som t.ex. skola, familj, hälsovård, arbetsplatser och fängelser formar makten vår vardag, våra normer, värderingar, handlingar och uppträdande i förhållande till oss själva och vår omgivning. Med denna utgångspunkt undersöker studien hur man sett och ser på problembarnen i skolan. Det som ligger till grund för empirin är framför allt vad som skrevs i Svensk lärartidning och i skolrådsprotokoll runt förra sekelskiftet men även vad som förmedlas via media och litteratur idag. Det gemensamma i de båda sekelskiftenas diskussioner är visionen en inkluderande skola för alla, vilket fått som konsekvens att man ”upptäcker” det vanartade barnet och problembarnet. Sedan dessa definitioner infördes har olika aktörer hävdat sin expertis på området och sagt sig äga lösningen på problembarnets gåta. Studien visar att det finns likheter mellan de båda tidsepokernas diskussioner och att en tolkning av det empiriska materialet kan vara att målet med det inkluderade problembarnet snarare lett till det motsatta: en exkludering av vissa barn och ett integrerat utanförskap för andra.

I den här uppsatsen undersöker vi tre olika format av material som används i religionskunskap i grundskolans årskurs 1-3 utifrån ett normkritisk perspektiv. Syftet är att undersöka framställningen av några marginaliserade grupper som i denna studie består av barn, kvinnor och personer med funktionsvariation. De marginaliserade gruppernas framställning kommer att kontrasteras mot profeterna Moses, Jesus och Muhammeds framställning i samma undervisningsmaterial. Analysen av materialet har utgått ifrån Kevin Kumashiro forskning om anti-förtryckande pedagogik, samt Tiina Rosenbergs redogörelse av inkludering och exkludering. För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ analys för att få en djupare förståelse av innehållet i undervisningsmaterialen. Vi har dessutom kompletterat med en kvantitativ analys för kunna urskilja explicita mönster som eventuellt förekommer i undervisningsmaterialet. I både metoderna av analyserna har vi utgått från ett vidgat textbegrepp genom att analysera till exempel både text och bild. Via den kvalitativa analysen har vi undersökt hur marginaliserade grupper inkluderas eller exkluderas i undervisningsmaterialet. Via den kvantitativa analysen har vi fått en överblick av hur ofta vissa intersektionella grupperna av de marginaliserade grupperna förekommer i undervisningsmaterialet.  Utifrån analysen framställs de marginaliserade grupperna på olika sätt bland undervisningsmaterialen. Tillfällen som barn blir inkluderade är störst bland de marginaliserade grupperna. Tillfällen för inkludering av kvinnor har en tendens att förfalla med vissa specifika kvinnoroller, till exempel kvinnor som mödrar. Personer med funktionsvariationer förekommer nästan inte alls i undervisningsmaterialet.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande med nyanlända ele-ver, samt att uppmärksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska känna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar pedago-gerna språkutvecklande med nyanlända elever, vilka metoder och material används? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlända elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgångspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. på trygg-het, modersmål och sociala faktorers betydelse för språkinlärningen. Forskningen visar även på hur integrering i skolan kan se ut och hur man kan arbeta för att synliggöra de båda språken och kulturerna. Studien är gjord på en skola där skolledning och fem pedagoger har deltagit. Studien tar sin utgångspunkt i en förberedelseklass samt i en förskoleklass. Observationer och intervjuer är de metoder som använts för att samla in empiri till studien.Resultatet visar på tryggheten som den primära förutsättningen för all inlärning, likaså språkinlärningen. Resultatet visar även att det är av stor vikt att informera skolans tidigare elever om de nyanlända eleverna och dess situation.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov. Inom diskurserna finns även talet om styrning vilket visar på att styrningen kretsar kring tre krafter; den egna kompetensen, elevernas behov och styrdokumenten. Till sist finner vi talet om fritidshemmets verksamhet där specialpedagogerna ser fritidshemmets kompetens som viktig och där de gärna ser en ökad samverkan, men att det finns hinder i skolans organisation.

Syftet med denna studie är att beskriva hur den fysiska inomhusmiljön på ett fritidshemsom är integrerat i skolans lokaler är utformad samt hur pedagogerna avser att miljönskall användas. Syftet är även att skildra hur barnen i praktiken använder denna miljö.Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser den fysiska inomhusmiljön utpå det undersökta fritidshemmet? Hur talar pedagogerna om på vilket sätt denna inomhusmiljöär tänkt att användas? Hur använder barnen inomhusmiljön? För att få svarpå frågorna utgår studien ifrån en forskningsöversikt. Det centrala i denna är olikaaspekter av miljön och dess användning. Den empiriska undersökningen är genomfördpå en avdelning där intervjuer och observationer användes. Slutresultatet visar att inomhusmiljönpå fritidshemmet bär på många möjligheter men den sätter även gränser. Detfinns en diskrepans mellan hur pedagogerna talar om miljön och hur barnen använderden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger upplever mottagande och inkludering av nyanlända elever inom fritidshemmets verksamhet. Utifrån detta syfte har vi valt att formulera följande frågeställningar: ”Hur ser fritidspedagoger på arbetet med och mottagandet av nyanlända barn i fritidshemmet?” och ”Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever fritidspedagoger att det finns i arbetet med nyanlända elever inom fritidshemmet?”Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både möjligheter och svårigheter med arbetet med nyanlända elever. Pedagogerna upplever även att de har otillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta med nyanlända elever och att normer och förutfattade meningar ofta påverkar inkluderingen av nyanlända. De nyanlända eleverna integreras genom att de ska anpassa sig efter de normer och förutsättningar som finns inom skolan. Pedagogerna upplever att nyanlända elever efter en tid i fritidshemmet inkluderas. De berättar att nyanlända elever ofta inkluderas efter att de lärt sig det svenska språket och de normer som finns inom skolan. Det framkommer dock att alla nyanlända eleverna börjar på samma avdelning inom fritidshemmet och att pedagogerna upplever att detta kan bidra till segregering.

Bakgrund: Personer med kronisk livsbegränsande sjukdom kan ha nytta av att erbjudas ett palliativt förhållningssätt och den palliativa vårdens kunskaper om symtomlindring och närståendestöd. Traditionellt sett har palliativ vård utgått från personer med cancer.  Det är fortsatt ovanligt att alla personer som behöver erbjuds tillgång till palliativ vård, vilket leder till en ojämlik vård och onödigt lidande hos den enskilde. Specialistsjuksköterskan i palliativ vård ska identifiera brister i vården och initiera och leda förbättringsarbete. Livskvalitet är ett utfallsmått som utgår från personen som vårdas och det som beskrivs som målet med palliativ vård. För att undersöka om tidig integrering av palliativt förhållningssätt inom kronisk livsbegränsande vård utanför cancervården har ett värde för de personer som vårdas kan utfallsmått som livskvalitet användas. Att undersöka evidens inom området är därför angeläget. Syfte: Syftet var att beskriva hur tidig integrering av ett palliativt förhållningssätt inom vård av personer med kronisk livsbegränsande sjukdom annan än cancer påverkar personernas hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med deduktiv ansats, där vetenskapliga databaser Pubmed, CINAHL och PsykInfo användes. 13 artiklar inkluderades och analyserades utifrån teoretiska ramverket Conceptuel Model for Health-related quality of life (Wilson & Cleary, 1995). Resultat: Domäner av livskvalitet som symtomstatus och övergripande livskvalitet förbättras för personer med kroniskt livsförlängande sjukdom utanför cancervården när palliativt förhållningssätt integreras med sedvanlig vård. Slutsats: Att tidigt integrera palliativt förhållningssätt i vården förbättrar livskvalitet hos personer som vårdas och tar oss närmare målet att fler personer med allvarlig sjukdom får en vård av hög kvalitet där symtom hanteras och situationens komplexitet tas om hand på ett bra sätt.

Moving from your home to the office was previously a matter of course in order to be able to perform your duties. Today's digitalisation has made man more or less independent of time and space, which has been a salvation in the crisis situation that the world was hit by with the Corona pandemic. This has meant that social places such as offices have had to close down and instead move in under the same roof where privacy takes place. This has led to the individual himself having to limit his working hours and his private life, which further resulted in the purpose of the study, to investigate how the change between work and private life was handled during the distance work. The study also examines the question of whether the interviewees border work has any significance for well-being? The study uses a qualitative method to get deeper descriptions of ten semi-structured interviews with people who have office jobs and had to switch to teleworking. The majority of the people started a border work by establishing a limited workplace in the home, this was perceived as something positive. It was also positive that the distance work meant that the informants experienced increased flexibility in general. The negative aspect of teleworking has been the social isolation and lack of colleagues. As a result, a golden mean has been formed during the process and a desirable future form of work has emerged; To have a flexible form of work that includes variation of telework and office work in a balance where the interpersonal interactions play an important role. The study cannot conclude that there is a difference between women and men's boundaries and well-being under these working conditions.

Syftet med denna studie har varit att, med stöd av några invandrade individers egna erfarenheter försöka förstå samt bidra till en fördjupad förståelse för både det som underlättar för nyanländas lärande av det svenska språket, samt vad det är som försvårar för det. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna bestod av fem utlandsfödda personer. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar på att informanterna möttes av olika hinder och utmaningar under språkinlärningen, dessa bestod mestadels av yttre faktorer vilket skapat en känsla av utanförskap. Samtidigt belyser resultatet att det huvudsakliga stödet handlar om att få möjlighet att använda det svenska språket socialt samt få stöd i att komma ut i sociala sammanhang utanför skolan.

Magister thesis in Business Administration, Degree of Master of Science in Business and Economics Authors: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg Title: Environmental perspective in corporate governance - How small and medium-sized companies work to integrate sustainability into their corporate governance. Background and problem: Sustainability has gained an increasing focus in today's society and thus different working methods have been established to prevent a negative impact on the environment. Today, there are other expectations of a company's operations and therefore it becomes important for companies to consider the environmental issue in their governance. Various management methods have been developed in previous research to enable the integration of sustainability in business management. The previous research highlights that deeper analysis of how the integration of sustainability is to be applied in the governance of small and medium-sized companies, are relatively lacking in the previous research. Purpose: The purpose of the work is to analyze how sustainability is integrated into the business management of small and medium-sized companies. The purpose is also to investigate which management methods are used to implement the integration of sustainability in business management. Method: The study was conducted on 10 small and medium-sized companies that have laid the foundation for the empirical material collection. The study was conducted through a qualitative research method. An abductive research approach has been applied where theory and empiricism have been worked through back and forth. Conclusion: Empirical research shows that small and medium-sized companies can integrate sustainability into their business management through three different approaches. The three approaches identified are: through ISO standards, through a collection of sustainability goals, planning & strategy, measures & follow-up and cultural control, or through the third approach which is a combination of all these mechanisms together. What is highlighted in the study is that when the company integrates sustainability through one or the other method, the integration of sustainability becomes fundamental in business management. Rather, when these two mechanisms are used as a combination, the integration of sustainability becomes greater. Keywords: Sustainability, Integration, Environment, Business Management, SMEs / Ämne: Examensarbete i controller för Civilekonomprogrammet Författare: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg Titel: Miljöperspektiv i verksamhetsstyrning - Hur små och medelstora företag arbetar med att integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Bakgrund och Problem Hållbarhet har fått ett allt större fokus i dagens samhälle och därmed har olika arbetssätt upprättats för att förhindra en negativ påverkan mot miljön. Idag finns det andra förväntningar på ett företags verksamhet och därför blir det viktigt att företagen beaktar miljöfrågan i sin styrning. Olika styrmetoder har framtagits i den tidigare forskningen för att möjliggöra en integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Den tidigare forskningen belyser att fördjupade analyser om hur integreringen av hållbarhet ska tillämpas i små och medelstora företags styrning, är relativt bristande i den tidigare forskningen. Syfte Syftet med arbetet är att analysera hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen hos små och medelstora företag. Syftet är även att undersöka vilka styrmetoder som används för att genomföra integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Metod Studien har genomförts på 10 små och medelstora företag som har lagt grunden för den empiriska materialinsamlingen. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod. En abduktiv forskningsansats har tillämpats där teori och empiri har arbetats igenom fram och tillbaka. Slutsats Den empiriska forskningen påvisar att små och medelstora företag kan integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning genom tre olika tillvägagångssätt. De tre tillvägagångssätten som identifierades är: genom ISO standarder, genom en samling av hållbarhetsmål, planering & strategi, mått & uppföljning samt kulturell styrning, eller genom det tredje tillvägagångssättet som utgör en kombination av alla dessa styrmekanismer tillsammans. Det som belyses i studien är att när företaget integrerar hållbarhet genom den ena eller den andra metoden, blir integreringen av hållbarhet grundläggande i verksamhetsstyrningen. När dessa två styrmekanismer kombineras, blir snarare integreringen av hållbarhet i större utsträckning. Nyckelord: Hållbarhet, Integrering, Miljö, Verksamhetsstyrning, Små och medelstora företag