Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats. Stockholmsenkäten är en totalundersökning bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Stockholms stad. Studiens resultat visar flera tecken på att lättare narkotikakonsumtion i det undersökta materialet är normaliserat mätt i grad av social integrering. Tyngre narkotikakonsumtion uppvisar dock inga tecken på normalisering. Vidare visar studiens resultat att etnicitet i stor utsträckning påverkar grad av alkoholkonsumtion. Etnicitet har dock ingen effekt på narkotikakonsumtion.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbäst när det gäller deras sociala samt kunskapsmässiga färdigheter. För att uppnå detta syfte så harjag utgått ifrån tre centrala frågor som alla är viktiga för att kunna förstå de olika faktorer sompåverkar dessa elevers skolgång. Uppsatsen har utgått ifrån vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jämförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvänt mig av i denna fråga är det så kallade dilemmaperspektivet, där man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion än framhäver ett enskilt svar eller lösning. Med det i fokus så vill jaggenom denna uppsats bidra med att lyfta en viktig fråga till diskussion i hopp om att förändraskolans verksamhet för elever med Aspergers syndrom till det bättre. Av studien framkommer det i resultaten att det finns både för- och nackdelar med en inkluderadverksamhet, för både eleven i fråga, dess klasskamrater samt lärare och skolledning. Detta om manuppnår en väl fungerande verksamhet, men resultatet visar också att denna verksamhet mångagånger är svår att få till och då gynnar den verksamheten ingen utav dessa tre grupper. För att uppnåen välfungerande verksamhet för elever med Aspergers syndrom har litteraturen genomgåendetryckt på att lärare och skolledning måste ha kunskap/kompetens om Aspergers syndrom så att dekan skapa en bra studiesituation för dessa elever. Lärarna och skolledning har detta krav på sigutifrån gällande skollag samt läroplaner. Verkligheten visar dock något annat, då en nyundersökning kritiserar skolan och lärarna för deras bristande kompetens när det gäller attupprätthålla en god studiemiljö för dessa elever. Denna undersökning stödjer de erfarenheter somjag har ifrån arbete och vikariat inom området. Detta resultat belyser därför en verklighet som liggerlångt ifrån det som står i skolans styrdokument. Slutsatsen av denna studie är att begreppet inkludering innefattar och grundar sig i något mycketmer komplext än det som händer i klassrummet. Inkludering är ett begrepp som bottnar i vårdemokratiska värdegrund och samhällets vision ”en skola för alla ” som menar att skolan ska varaplats för alla, oavsett funktionsnedsättning, handikapp, religion, etnicitet o.s.v. Därför är dennaproblematik med elever med Aspergers syndrom i de ordinarieklasserna således inget problem därman finner ett enkelt svar, utan den speglar samhällets olika värderingar och prioriteringar.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört fem intervjuer med elever, lärare och specialpedagoger. I form av direkta observationer har jag genomfört sju klassrumsstudier och analyserat dessa med hjälp av aktuell forsningslitteratur med en hermeneutisk ansats. Observationerna har varit fokuserade på pedagogernas struktur i inlärningssituationen, men det sociala spelet och samarbetet mellan eleverna och mellan en fysiskt funktionshindrad elev och övriga i klassen har också observerats. Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogiska utredningar görs och tillämpas i undervisningen av fysiskt funktionshindrad elev. Studien visar även på att specialpedagogiska insatser för en elev kan få negativ effekt i ett socialt perspektiv. I skolorganisationen är implementerat ett team bestående av specialpedagog och pedagoger, vars uppgift är att förbereda mottagandet av fysiskt funktionshindrade elever, samt att vara ett pedagogiskt stöd för lärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera fysiskt funktionshindrade elever. Begreppen inkludering och integrering har i mångt och mycket varit i fokus i studien.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Pedagogerna vi har intervjuat arbetar alla i grundskolan. I resultatet ser informanterna positivt på att arbeta inkluderande men för att ett inkluderande arbetssätt skall fungera krävs det att de rätta förutsättningarna finns. När informanterna pratar om inkludering är de tydliga med att alla elever skall vara med.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete. Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren. Det ligger i funktionshindrets natur att ha brister i den sociala förmågan, det är därför lärarens uppgift att vara extra uppmärksam i grupp- och samarbetsövningar. De intervjuade lärarna i Idrott och Hälsa är positiva till integrering av barn med autism i grundskolan, men många poängterar vikten av små grupper. Vid bedömningen av barn med autism tar alla intervjuade hänsyn till funktionshindret och menar att bedömningen ska utgå från individens förutsättningar. De slutsatser vi kan dra är således att undervisningen av barn med autism ska innehålla korta och tydliga instruktioner samt att lektionsinnehållet bör visas med hjälp av ett schema. I de fall där barn med autism är integrerade så måste läraren i Idrott och Hälsa kunna anpassa undervisningen till varje barns nivå. Läraren behöver inte ha speciella övningar för barn med autism, utan barnen kan delta i alla övningar så länge övningarna anpassas efter deras förutsättningar. Vi kan också dra slutsatsen att barn med autism trivs i mindre grupper. Lärare i ämnet Idrott och Hälsa ska ta hänsyn till funktionshindret vid bedömning och betygsättning. Det är vår uppgift som lärare att försöka ge barn med autism en bra skolgång!

Syftet med arbetet var att försöka ta reda på om inkluderad eller samlad undervisning är att föredra för särskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade inkluderade särskoleelever, samt med inkluderade elever och särskoleelever på en grundsärskola. I intervjuerna användes en intervjuguide för att få djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det är svårt att ge svar som gäller för alla elever. Det är viktigt att se från individ till individ. För att inkludering ska fungera bra underlättar det om skolan har ett relationellt perspektiv på specialundervisningen, samt att man har bra samtal mellan elev, föräldrar och lärare. Lärarna i den undersökta skolan är relativt positiva till att arbeta inkluderande.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter. Slutligen framkom även att Ericsson har ett relativt proaktivt synsätt på CSR och att företaget arbetar på att förändra attityden kring CSR inom organisationen.

Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området. Resultatet av undersökningen visade att motståndarnas rädsla grundar sig i risken att barn i friskolor blir mer segregerade än integrerade i det svenska samhället. Förespråkarna för friskolan anser att behoven för de utlandsfödda täcks inte av den kommunala skolan. Enligt förespråkarna så blir barn i friskolor mer integrerade i samhället eftersom de blir tryggare i sig själva och slipper känna sig som avvikare i skolan och i samhället.

No description available.

SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.