<p>Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.</p><p>Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.</p><p>Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av.</p> / <p>This essay takes on examples from two classes about how the educationalist in the class adapts their education after the individuals in the class. From four areas: how the educationalists see on the pupils in special needs; how they treat the pupils; how they think that they adept their education and how they integrate pupils to the class, this essay tries to find a way for the educationalists to behave to the individuals in the class.</p><p>Qualitative interviews has been used to take part of every educationalists approach and opinion. Two teachers, two recreation instructors and one preschool teacher has been interviewed to get at wide perspective on the classes that’s been examined.</p><p>The pupils best and needs shall guide which pedagogical guidelines the educationalist should use.</p>

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen. Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts. Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av. / This essay takes on examples from two classes about how the educationalist in the class adapts their education after the individuals in the class. From four areas: how the educationalists see on the pupils in special needs; how they treat the pupils; how they think that they adept their education and how they integrate pupils to the class, this essay tries to find a way for the educationalists to behave to the individuals in the class. Qualitative interviews has been used to take part of every educationalists approach and opinion. Two teachers, two recreation instructors and one preschool teacher has been interviewed to get at wide perspective on the classes that’s been examined. The pupils best and needs shall guide which pedagogical guidelines the educationalist should use.

<p>Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.</p>

Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.