Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i Värmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsätts dagligen för si-tuationer, där de konfronteras av både sina egna och andras känslor. Polis är ett högriskyrke, därför är det viktigt att förebyggande åtgärder är i fokus. Vi anser att det är intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och värderar betydelsen av känslor i arbetet. Vår undersökning är en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att det är mycket viktigt att vara medveten om sina känslor och att kunna styra dem, i arbetet som polis. Att läsa av, och skapa förståelse, för andras beteende och käns-lor har stor betydelse i polisernas arbete. Vi ser att det sociala stödet är av stor vikt för att kla-ra av att hantera känslor som följer efter svåra situationer. Stödet och kommunikationen från kollegor beskrivs som det mest betydelsefulla för våra intervjupersoner. Att vara medveten om sina känslor och att bearbeta påfrestande händelser är mycket viktigt. Samtliga poliser menar att de ständigt reflekterar över sina känslor, vilket leder till utveckling och förståelse.

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.

Modern search engines have several data sources available to users, e.g. Newssearch, Image search and Video search. When a user enters a query in a searchengine, it is up to the user to choose a different source than the normal web search.On average, a user will only consider the first few occurrences in a search result anddo so in a few seconds. It would therefore be beneficial to the user experienceif the user did not have to limit the sources manually to refine a search.This project will evaluate different machine learning methods to classify relevantsources to a query. The goal of this is having an automated learning system thattakes some labeled input and uses this to help inform or direct the user to therelevant source.The project will take advantage of a Yahoo! product; Yahoo! Query LinguistAnalysis Service (abbreviated QLAS from now on and through the document). Thegoal is to incorporate semantic data from QLAS into the learning system. Thisshould augment the amount of information available to the learning system, andimprove its performance. It is not clear how this semantic data could be combinedwith the training data and incorporated in the learning system. A substantial partof the project will be to explore this.This project was done in cooperation with Yahoo! Technologies Norway AS (YTN).YTN develops Vespa, a search engine platform that has the possibility to searchfrom multiple sources. YTN is interested in researching the field of learning sourcerelevance to improve the search experience in Yahoo services. YTN is also interestedin researching ways data from QLAS could be used by Vespa to enable sourcerelevance classification when Vespa is used in a multiple-index setup.

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ”Musik och intelligens”, ”Musik och människa”, ”Musik och hälsa” och ”Musik i skola”. Efter fördjupning i dessa kategorier finns tjugotre böcker representerade i studien. Resultatet visar att musik har en bred inverkan på människor. Musik har både en fysiologisk och psykologisk påverkan och är en viktig del av det samhälle vi lever i. Musikaktiviteter har en inverkan på hjärnans utveckling, människors sociala färdigheter och människors hälsotillstånd. Dessutom har musik en identitetsskapande funktion. I skolan har musik möjlighet att skapa gemenskap och bättre skolmiljöer, utveckla olika intelligenser såsom motoriska, logiska, emotionella, språkliga och utveckla elevers självkännedom och självkänsla. Detta förutsätter regelbundenhet, det vill säga att musikämnet är återkommande genom hela skolgången. Andra förutsättningar är att ämnet är prioriterat och att det finns tid utsatt för progression i ämnet. Regelbundenhet tas även upp som en viktig faktor för att främja god hälsa.

CLIR, Cross-Lingual Information Retrieval, is a field of research that can behighly useful in web search and for several other applications. Extensiveresearch has been done on possible CLIR implementations, but as of yet thereare no open source frameworks or applications readily available. The thesisfocuses on building such a framework and evaluating it for use on theNorwegian/Spanish language pair.The framework implemented uses query translation to submit queries to existinginformation retrieval (IR) implementations, and the framework itself holds nolow-level IR algorithms. Experiments were performed on a small parallel corpusof Norwegian and Spanish texts, using the Xapian and PostgreSQL IRimplementations. A comprehensive comparison of possible configurations wasdone, and certain measures were shown to be effective when searching fordocuments in either language.The framework is implemented in a modular architecture, allowing the suggestedadditions and amendments to be implemented as add-on components. This is themain intent of the framework, and eases the process of building support foradditional languages as well. For easing the adoption of the framework,additional components and data may be beneficial.Some improvements are also possible for the tested language pair, throughobtaining larger data sets or implementing certain language specificalgorithms. Of particular interest is implementing effective decompounding ofNorwegian compound words and phrase translation support. Suggestions are alsomade for how the system can be used to perform CLIR tasks in other languages.

Modularity is an architectural trait that is prominent in biological neural networks, but strangely absent in evolved artificial neural networks. This report contains the results of a theoretical study focusing on two questions about modularity in neural network systems. How does modularity emerge in biological neural networks, and when could modularity be useful in artificial neural networks?The theoretical study resulted in a hypothesis that modularity in biological neural networks is the result of physical constraints on their architectures. Because these physical constraints affect the digital environments in a different way, modularity does not emerge naturally during evolution of neural networks in a digital medium. Secondly, it is hypothesised that modularity in artificial neural networks can reduce the amount of spatial interference during learning. A phenomenon that is here shown to occur when two outputs that exhibit low correlation are solved using the same neural network structures.Experiments have been performed in order to verify if there are advantages to having modular topologies in order to limit the detrimental effects of spatial interference occurring during learning in artificial neural networks.

The schools have problems with conflicts and mobbing. One way to deal with this is to focus on the importance of life skills “SET- Social emotional training”. SET is a program that encourages student’s self-awareness, that is, the understanding students have about themselves and how he or she can relate to it and to others. This study aims to examine if life skills in school contribute to student’s ability to reflect and deal with conflicts. The main research questions are: How can life skills, and specifically the SET program help students to reflect about themselves and others in the group?    In which way can the SET-program help students to reflect and deal with conflicts? How can reflection and conflict management using the SET method affect student’s action in school? What are the limitations/ difficulties? The study is a qualitative research based on observation, group interviews with four students and a teacher in 5th grade, in a school south of Stockholm. The theoretical framework emphasises Vygotskij’s description of the relationship between thoughts and feelings and how this affects our action and behavior. The results of the study show that life skills help students to improve their self-awareness by reflecting on their emotions and thoughts. By repeating concepts, students are helped to train their thought and process emotions during lesson time. The study reach the conclusion that life skills/SET help the student to learn something new about themselves and others in their environment. Life skills/SET helps the student to understand changes and manage them by focusing on how to gain new experience of these changes.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".