No description available.

Det är vanligt att i samband med frågeställningar rörande demenshandikapp också diskutera frågor kring övergrepp mot äldre. Den inledande fasen i denna uppsats har därför haft sin utgångspunkt i litteraturstudier på detta tema. Litteraturstudierna omfattar därutöver litteratur kring demensproblematik, kommunikation, och interaktion. Den genomförda intervjustudien har haft sitt fokus på interaktionen i parrelationer där demenshandikapp förekommer. Intervjustudien undersöker hur konfliktsituationer hanteras i dessa parrelationer. Studiens deltagare har bestått av individer som varit gifta med en person som fått diagnosen alzheimers sjukdom. Av intervjustudien framkom att det var vanligt förekommande med interaktionstyperna samarbete och främjande vid konflikter och att samtliga informanter använde sig av validation i olika grad. I studien framkom samtidigt att några av informanterna i konfliktssituationer kunde välja (och avgöra när det var lämpligt) att inte validera sin partners känslor (som annars rekommenderas) för att istället hantera den pågående konflikten med hjälp av en symbolisk handling. Detta sätt, att interagera på, kallas i denna studie för avrundning. Avrundningen ledde till att konflikten avslutades och till att maken/makan ändrade känsloläge. Att förhandla i konfliktsituationer var ovanligt medan psykologisk omfamning förekom oftare. Informanterna tenderar att hålla igen sina känslor och inte visa dem för sin partner. Det visade sig också att den verbala kommunikationen tenderar att minska till sin omfattning, och att informanterna i hög grad förlitar sig till, och utvecklar, den icke-verbala kommunikationen. Kroppslig beröring, närhet och fysisk ”vägledning” ansågs av informanterna vara av särskild betydelse för att hantera dessa situationer. Relationens historia anses i studien vara av betydelse för informanternas definition av situationen, och för hur de kan interagera vid konfliktsituationer. I samband med beskrivningen av konfliktsituationer har informanterna uttryckt utbytesteoretiska tankar, vilka anses höra samman med relationens historia. Med utgångspunkt av informanternas redogörelser har även följande teman berörts: den stigmatisering som ännu idag omgärdar demenshandikapp; de förändrade sociala roller som dessa tillstånd medför; samt de känslor av ensamhet och sorg som anhöriga till personer med demenshandikapp lever med. Studien pekar också på ett behov av vidare forskning.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse. Genom interaktion med andra skapas nya perspektiv och vuxenstuderande sätter in sig själva i historiska och kulturella kontexter. Elevers självbild och identitet omformas på så sätt.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta sig uttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare och elever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilka typer av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen såg ut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande i undervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att även eleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga. Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom att observera hur lärare och elever interagerar med varandra.

The study proceeds from a phenomenom called co-creation. If value can be created, it is logic to asume that it also can be destroyed. This phenomenom has earlier not been applied to long-term relationships such as business to business. In a business relationship it is important to identify factors, that leads to co-destruction, to be able to prevent them from appering. The purpose of this study is to identify which factors leads towards co-destruction. The study have used theories from Echeverri & Skålén (2011) which has designed a model explaning the outcome of co-creation and co-destruction. This model has been used to further develop the phenomenom and to only focus on co-destruction. Theories from Smith (2013) has been used to understand the resources exploited by parties in an interaction. These resources could be misused and lead to co-destruction. Plé & Chumpitaz Cáceres (2010) mean that the misues may be intentional or unintentional. The study has identified six factors that leads to co-destruction. These are: 1. To high expectations of budget, goals and time, 2. Non-continous information pick-ups, 3. Subjective condition, 4. Ancoring of organization, 5. Non-continous communication and 6. Detailed control of project. These factors are summarized in a proprietary model that explains the evolution of co-destruction.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer. Genom att konstruera gallerians miljö i ett konsumtionssyfte används tekniker för att påverka besökarna att konsumera. För att upprätthålla det man genom konstruktionen skapat tillämpas övervakning. Dessa två faktorer bidrar till att gallerian utgör ett nyttigt utrymme och därmed bidrar till ordningen. Människor påverkas även av varandra och genom interaktionen följer ett hänsynstagande som i sin tur bidrar till ordningen.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende. Det finns många vetenskapliga studier kring vad som anses manligt respektive kvinnligt, och man kan se att dessa skillnader internaliseras hos individer redan som barn. Inom den tidigare forskningen ligger fokus främst på vuxna och skolungdomar i nedre tonåren, men inte kring övergången mellan dessa åldersgrupper, och vi har därför valt att studera hur manliga sistaårselever i det svenska gymnasiet talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Vi har utfört kvalitativa fokusgruppintervjuer och med utgångspunkt i hermeneutisk metodik analyserat interaktionen mellan eleverna i varje grupp. Vi finner att föreställningar om kvinnor och kvinnlighet som våra respondenter ger uttryck för både är sociala konstruktioner av rådande uppfattningar, men också befinner sig i ett stadium av förändring.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ”verkligheten” och ett på Instagram. Det visar sig att jaget på Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ”verkligheten”. Detta medför både positiva och negativa konsekvenser men trots de negativa konsekvenserna, så som näthat och mobbing, väljer ändå deltagarna att vara aktiva på Instagram.

Children ́s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet. Studien genomförs med kvalitativa observationer som filmas.Observationerna genomförs på en förskola i södra Sverige. I resultatet framkommer detatt flickor och pojkar uttrycker känslor på olika sätt. Flickor använder ögonkontakt ochleenden för att undvika konflikt och för att skapa god stämning. Pojkar använderögonkontakt och leenden för att utesluta andra ur leken, vid skadeglädje samt genom attförstärka sitt band till varandra. Det framkommer även att flickor visar närhet på ettomvårdande sätt genom att ta hand om yngre barn eller hjälpa varandra. Pojkar visarnärhet genom omfamnande brottningslek eller en arm runt kamraten. Pedagoger bemöterflickor oftare genom att sitta på huk vid samtal samt genom att använda ett reflekterandeoch avancerat språk. Pedagoger bemöter pojkar oftare stående vid tillsägelser då de brytermot regler, samt byter ut en stökig lek mot en lugn lek. Odenbring (2010) och Eidevald(2009) påpekar vilka normer och förväntningar som finns för flickor och pojkar. I dennastudie har det upptäcks att flickor och pojkar visar närhet på olika sätt vilket kan kopplastill rådande normer och förväntningar för hur flickor och pojkar bör bete sig i förskolan.

Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2007