Syftet med den här studien var att undersöka hur ett företags interna kommunikation används som styrmedel inför en ekonomisk kris, för att i sin tur främja medarbetarnas engagemang, tillhörighet, medvetenhet och förståelse. Ett teoretiskt ramverk utifrån Contingency theory, intern kommunikation och intern kriskommunikation har legat till grund för att genomföra studien. Därefter har empiriska data insamlats från två huvudsakliga perspektiv inom ett företag. Studien tar avstamp i en kvalitativ metod med intervjuer på lednings- och skiftledarnivå. Därefter utformades en enkätundersökning på medarbetarnivå för att se hur ledningens vision och implementering uppfattas i praktiken. Resultatet visade att medarbetarna generellt sett är nöjda med hur företaget fungerar och presterar, och känner en känsla av trygghet, tillhörighet och engagemang. Det finns dock tendenser till informationsasymmetri, det kan leda till minskad medvetenhet och förståelse, vilket påverkar den interna kommunikationen negativt. I slutändan påverkar detta medvetenhet och förståelse negativt genom en begränsad information. Sammanfattningsvis omfattar intern kommunikation många olika aspekter och används av ledningen som ett styrmedel för att bygga och upprätthålla relationer med medarbetarna. Det är särskilt viktig att detta är på plats innan en ekonomisk kris inträffar.

The aim of this essay is to investigate the differences of two organizations' accomplishments within internal communication connected to psychological security to their workplaces. The investigation is based on one survey that was sent to these two organizations. The analysis will be supported by Edmondsons psychological safety scale. The method is based on mixed methods which are qualitative and quantitative studies. The result and the  conclusion of the essay is that a communicative environment is necessary to perform at a workplace, and that internal communication combinated to psychological security is required to get good results.

Intern radiokommunikation ombord på fartyg är viktigt för att höja effektiviteten på arbetet samt säkerheten under dagliga operationer. Brister i den interna radiokommunikationen kan leda till allt från irritation till storskaliga olyckor. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka lösningar som finns ombord på fartygen idag, både tekniska och fartygens egna lösningar, för att förbättra den interna radiokommunikationen. Ambitionen är att fartygen ska kunna lära sig av varandra och på så sätt göra kommunikationen effektivare. För att undersöka det så har en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer används för att intervjua sjömän som arbetar på fartyg ägda av svenska rederier med multikulturell besättning. Studien fann att det inte är tekniken som är problemet och att samtliga fartyg upplever att de har godtagbar kommunikation ombord men det saknas vilja och tid till att förbättra den. Resultatet visar också på en okunskap om vikten av att följa arbetsspråket och därför bör inställningen förändras för att en förbättring av radiokommunikationen ska kunna ske. / Internal radio communication onboard ships is vital in order to increase the efficiency and security during daily operations. Lack of efficient internal radio communication can result in irritation among the crew all the way to severe accidents. The purpose of this paper is to find out what is being done onboard ships today, both technical and shipboard inventions, in order to improve the internal radio communication. Our ambition is for ships to be able to share knowledge among each other in order to improve internal communication. In order to examine this, seafarers with background in the Swedish fleet working with a multicultural crew have been interviewed using a qualitative study. A semi structured interview has been used in order to conduct this study. The results concluded that the technical solutions are not the root cause and that all ships feel they have adequate communication but a lack of will and time leads to no improvement. The results also show a lack of knowledge about the importance of following the working language and therefore the mindset regarding internal communication should change in order to improve radio communication onboard.

I Sverige överlever färre än ett av tio startup-bolag på lång sikt. Startup-bolag är ofta i innovativa branscher och stöter på utmaningar som är relaterade till intern kommunikation under en snabb tillväxt. Trots den interna kommunikationens betydelse så försummas den ofta, vilket kan leda till allvarliga organisatoriska problem. Därför är syftet med studien att tydliggöra vilka behov som leder till förändringar inom intern kommunikation i startup-bolag i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. För att besvara syftet fokuserar studien på att besvara följande frågor: - Vilka behov av intern kommunikation som uppkommer i takt med att ett team växer från ett litet till ett medelstort team. - Hur startup-bolags interna kommunikation förändras under tillväxten från ett litet till ett medelstort team.   Studien baseras på en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Data samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Fyra av dessa intervjuer genomfördes på studiens primära fallstudiebolag Helios Innovations. De återstående tre intervjuerna utfördes på Moln1, Snickarteamet Jönköping och Fjällbolaget, varav alla bolag befinner sig i olika tillväxtstadier. Resultaten visar att när ett team växer så ökar behovet av skriftlig kommunikation och formell kommunikation. För att möta dessa behov används verktyg som Trello, Slack, Microsoft Teams och Planner. Studien visar att vid personaltillväxt så ökar komplexiteten inom organisationer och nya behov uppstår, vilket gör att den interna kommunikationen förändras och anpassas för att hantera det.

Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka den interpersonella kommunikationen på Mittuniversitetet mellan sex programansvariga och deras studenter som går andra året för att se om den påverkar studenternas trivsel. Studien syftar också till att identifiera eventuella variationer i kommunikationen beroende på vilket program man studerar. Detta ämne är relevant ur ett forskningsperspektiv dels för att det inte gjorts någon tidigare studie på svenska universitet i detta ämne. Och dels för att belysa vikten av effektiv kommunikation inom utbildningskontexten för att förbättra den akademiska kvaliteten och arbetsmiljön. För att besvara studiens två frågeställningar användes en mixadmetod. En kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet på studien visar utifrån det teoretiska ramverket att det finns tydlig skillnad i kvaliteten på den interpersonella kommunikationen mellan programansvariga och studenter beroende på vilket program de studerar. De programansvariga som uppvisar fler egenskaper tillhörande kommunikativtledarskap har en bättre fungerande interpersonell kommunikation. Utifrån de teoretiska ramverket visar resultaten också att effektiv intern och interpersonell kommunikation från de programansvariga bidrar till studenternas trivsel.

Samhället är idag starkt beroende av en effektiv energiförsörjning, vilket gör det viktigt attförhindra och mildra ogynnsamma effekter för både samhället och energikonsumenter somkan uppstå till följd av avbrott och störningar i energitillförseln. Uppkomsten av dessa avbrottoch störningar är troligare under kriser, varav två kriser som nyligen påverkatenergibranschen är kriget mellan Ryssland och Ukraina samt hot om cyberattacker. Vid enkris är kommunikation en betydande del av krishanteringen som innefattar de åtgärder somvidtas för att begränsa påverkan på organisationen. Kriser ger ofta upphov till oro bland deanställda, där det blir viktigt med bra kommunikation från ledaren för att kunna hanterauppkomsten av dessa oroligheter. Forskning visar på flertalet positiva effekter av att företagprioriterar och utvecklar sig inom intern kommunikation, men många företag är idag kvar vidtraditionella kommunikationssätt. Det finns forskning kring ledarskap, kommunikation och krishantering, men tidigareforskning har nästan uteslutande fokuserat på den externa aspekten av kriskommunikationfrån ledare. Vidare är intern kommunikation inom energibranschen relativt outforskatöverlag, trots branschens vitala roll i samhället. Därav blir det av intresse att se till hur deninterna kommunikationen hanteras av ledare inom energibranschen under externa kriser.Utifrån denna studie kan företag inom energibranschen få en inblick i hur internkommunikation under dessa situationer bör hanteras, samtidigt som vi bidrar med en ökadförståelse om vikten av att kommunicera effektivt inom företag. En kvalitativ fallstudie genomfördes där åtta ledare på ett energiföretag i norra Sverige deltogi datainsamlingen. Valet av att intervjua ledare grundar sig i att det är ledarna på företagetsom ansvarar för att informera de anställda under kriser, och således är det deras perspektiv vivill undersöka. Insamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ledare påfallföretaget som valdes ut utifrån studiens syfte. Studien visade på att ledarnas hantering av den interna kommunikationen under externa krisertill stor del överensstämde mellan varandra, där det framkom att deras ledarskap, krisledningoch kommunikation påverkar och påverkas av varandra. De mest framträdande faktorernasom påverkar hur ledare hanterar den interna kommunikationen visade sig vara synen påmotivation, både av sina anställda och sig själv, vad som anses vara effektivt gällandekommunikation, samt de riktlinjer som finns på företaget att luta sig mot. Studien har bådebidragit med ny kunskap och bekräftat tidigare forskning gällande hur intern kommunikationunder externa kriser bör hanteras av ledare för att kommunikationen ska vara effektiv.

The purpose of this study is to gain understanding of how the communicative ability affects creativity in an organization. Qualitive research with semi-structured questions with a purpose of collecting material from four respondents. Research Question -How do large organizations work with the communicative ability? -How should organizations work with the communicative ability to increase the creativity among their employees? Conclusion: -Organisations should work with a communication strategy that allows the staff to be a part of the communication ability. -The organisation's staff should have an awareness of how the communication ability work and how to use it by example education. -Clear goals and visions where the staff knows its importance and feel an involvement in the organisation. -Organisations should have an open environment that allows the staffs ideas and creative suggestions. -Using various communication channels as individuals absorb information differently. -A creative channel, a digital tool where the staff can help with creative suggestions. -A leadership that will help the staff to engage in the communication ability. / Syftet med studien är att få en förståelse om hur den kommunikativa förmågan påverkar kreativiteten i stora organisationer.  En kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats och semi-strukturerade intervjumetoder har använts i uppsatsen. Forskningsfrågor -Hur arbetar stora organisationer med den kommunikativa förmågan? -Hur ska organisationer arbeta med den kommunikativa förmågan för att öka kreativiteten? Slutsats: -Organisationer ska arbeta med en kommunikationsstrategi som tillåter personalen att vara en del av den kommunikativa förmågan. -Organisationens personal ska ha en medvetenhet om hur den kommunikativa förmågan fungerar samt hur den ska användas genom exempelvis utbildningar. -Tydliga mål och visioner där personalen vet sin betydelse och kännner en delaktighet i organisationen. -Organisationer ska ha ett öppet klimat som tillåter personalens idéer och kreativa förslag. -Att använda varierande kommunikationskanaler eftersom individer tar åt sig information olika. -En kreativitetskanal, ett digitalt verktyg där personalen kan bidra med kreativa förslag. -Ett ledarskap som hjälper personalen att engagera sig i den kommunikativa förmågan.

Purpose: The purpose of this thesis is to identify internal marketing strategies that are contributing to an externally success of a rebranding process. The study hopes to answer what strategies are important during this process and give companies, trying to rebrand, tools to work with. Methodology: The study is carried out as a qualitative case study and are based on deep interviews. We chose deep interviews to give the respondents an opportunity to speak freely about the subject from their perspective. Empirical foundation: Our empirical material is based upon interviews with people who have strategic positions and marketing related titles. Conclusions: Our research concludes that the employees of an organization need to be included in the rebranding process and that their vision of the corporative activities are crucial in how external stakeholders perceive the changes. It is also necessary to have clearly defined goals and that research on all levels is a must in order to succeed.

Kommunikation är en förutsättning för att organisationer ska fungera och sätten att kommunicera på har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Med det stora utbudet av kommunikationskanaler som finns idag kan det vara svårt att veta vilken kommunikationskanal som lämpas i olika situationer. Den här rapporten baseras på en fallstudie där den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera beroende på vilken kommunikationskanal som användes vid nyhetsspridning. Tidigare forskning har studerat hur valet av kommunikationskanal kan påverka kommunikationseffektiviteten ur olika perspektiv, men inte då informationstypen är en nyhet. Därför ansågs det intressant att studera hur olika kommunikationskanaler påverkar kommunikationseffektiviteten vid nyhetsspridning.   Syftet med studien var att lyfta fram och beskriva hur kommunikationskanaler påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten, när informationstypen är en nyhet. För att uppnå syftet skulle följande forskningsfråga besvaras:   Vilka för- och nackdelar upplever anställda med kommunikationskanaler gällande kommunikationseffektiveten vid nyhetsspridning på ett stort nationellt företag?   Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var Media Richness Theory och Osgood och Schramms cirkulära kommunikationsmodell. Teorierna har använts för att förklara hur nyhetsspridning sker på fallföretaget och för att belysa och eventuellt förklara upplevda problem i samband med nyhetsspridningen.   Data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandet av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att det upplevdes för- och nackdelar med samtliga kommunikationskanaler, samt att den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera, beroende på vilken nyhetstyp som kommunicerades via kommunikationskanalerna. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och det teoretiska ramverket visade det sig att upplevda för- och nackdelar med kommunikationskanalerna, var kopplat till huruvida nyhetstypen är rutin- eller icke rutinmässig och hur den matchas med en rik eller fattig kommunikationskanal, vilket Media Richness Theory också förklarar.   Slutsatsen av studien visade att nyhetsspridning som sker face to face och via telefon möjliggör interaktion och förmedling av känslor i realtid, men där känslor inte upplevs förmedlas lika bra via telefon som face to face, de många signalerna kan dessutom upplevas som överväldigande. Mejl, anslagstavla och intranät är tidsmässigt effektivt och plats och tids oberoende i olika grad. Däremot är möjligheten till interaktion och förmedling av känslor begränsad. Resultatet tyder på att kommunikationskanalernas för- och nackdelar verkar vara kopplat till huruvida kommunikationskanalerna upplevs som lämpliga för att förmedla olika typer av nyheter. Rika kommunikationskanaler upplevs som effektiva för att förmedla icke rutinmässiga nyheter och mindre rika kanaler upplevs som effektiva för att förmedla rutinmässiga nyheter. / Communication is an important function within organizations and the ways of communicating have developed rapidly due to technological development, which can make it difficult to know which communication channel that is best to use in different situations. This report is based on a case study were the perceived communication efficiency tended to vary depending on which communication channel that was used. Previous research shows how the choice of communication channels can affect the communication efficiency, however, it does not show this from the perspective of news as an information type. Therefore, it was considered interesting to study how different communication channels affect the communication efficiency in terms of news distribution.   The aim of this study was to illustrate and describe how communication channels affect the perceived communication efficiency when the information that is transferred consists of news. To achieve this, the following research question would be answered:   What advantages and disadvantages do employees experience with communication channels regarding the communication efficiency for news distribution in a large national company?   Theories that have been applied in the study are Media Richness Theory and Osgood and Schramms circular communication model. Theories have been used to explain how news distribution takes place in the case company and to illustrate and possibly explain the problems that the company experience with news distribution.   Data was collected by applying a qualitative method in which semi-structured interviews have been used. The result shows that respondents experience both advantages and disadvantages with all the communication channels and that the perceived communication efficiency tended to vary depending on which kind of news. When the result was set against the research question and the theoretical framework, advantages and disadvantages that were experienced, turned out to be depending on if the news were routine or non-routine and how it was matched with a rich or poor communication channel, which Media Richness Theory also declare.    The conclusion of this study shows that news distribution through face to face and telephone enables direct interaction and transmission of emotions, however, emotions are not transmitted as well through telephone as face to face. The many signals can also be experienced as overwhelmingly. E-mail, intranet and signboard are effective in terms of time and are not as depending on time and space. In addition, the possibility of direct interaction and transmission of feelings is limited. The result indicates that advantages and disadvantages with the communication channels seems to be linked to whether the channel is perceived as suitable to transfer different kinds of news. Rich communication channels are perceived to be effective for transmitting non-routine news and poor channels are perceived to be effective for transmitting routine news.

CSR har varit ett välbekant ämne sedan 1950-talet och antal franchisesamar- beten i Sverige ökar visar Svenska Franchiseförenings undersökning från 2018. Teorin beskriver även vikten av en tydlig kommunikation och strategi för franchisekoncernens CSR-arbete, trots detta finns det ett gap av studier specifikt inriktade på CSR inom franchising. Därför avser studien att bidra med en fördjupad förståelse för hur CSR-arbete kommuniceras till och av lo- kala franchisetagare. Studien utgick från en induktiv kvalitativ fallstudie på ICA Gruppen där empirisk data insamling skedde via analys av organisat- ionsdokument i form av den centrala hållbarhetsredovisningar från redovis- ningsår 2017 och 2018. Empirisk data insamlades även via semi-strukture- rade intervjuer med två stycken ICA Maxi franchisetagare. Empirisk data i form av den centrala hållbarhetsredovisningen avsågs bidra med förståelse för hur CSR-arbetet kommuniceras till lokala franchisetagare, medan de se- mistrukturerade intervjuerna avsågs bidra med förståelse för hur den lokala franchisetagaren tolkar och implementerar det centralt kommunicerade CSR- arbetet. Studiens slutsats är att franchisegivaren redogör för en global kom- munikationsstrategi gällande CSR-arbetet i hållbarhetsredovisningen, medan franchisetagaren i sin tur utformar sitt CSR-arbete anpassat till de lokala för- utsättningarna och möjligheterna.