Idea-born – public partnership (IPP) is a state-initiated form of cooperation that are supposed to make it easier for civil society to cooperate with the public sector to solve complex social problems. The study explores how municipalities organize collaboration through IPP and examine opportunities and obstacles with the form of collaboration. Theoretically, the study is guided by concepts from Emerson et al' (2012) model of collaborative governance. The study adopts a qualitative research strategy, and the material was collected from semi-structured interviews with people who work in both the public and idea-based sectors. The results of the study show that the interaction through IPP is complex. There is no predetermined template – IPP becomes what the parties make it. Since there is no uniform definition, there is also no given organization. The parties establish the organization deemed necessary to achieve the purpose of the collaboration. IPP can be preceded by time- and resource consuming processes or be a fast track to collaboration. Likewise, the IPP organization differs in terms of incentives for collaboration, number of participating parties, duration, steering groups, meeting frequency, meeting constellations and personnel administration. The study also shows that the respondents experience following opportunities with IOP; the actors complement each other; share and maximize resources and that the municipality can employ coordinators who are responsible for the IPP work. The obstacles appear to be inadequate procedural and institutional arrangements; lack of knowledge; insufficient dialogue and that trust is damaged by the voice function of civil society.

Barn som mår psykiskt dåligt och inte går till skolan uppmärksammas allt oftare i media. Både svensk och internationell forskning pekar på att skolfrånvaron ökar världen över.  Här i Sverige riktats kritik mot skolornas hantering av elever med problematisk frånvaro och syftet med denna studie var att undersöka specialpedagoger och kuratorers upplevelse av arbetet med målgruppen. Av intresse var vilka faktorer de upplever underlättar respektive försvårar arbete med målgruppen samt deras upplevelse av både interprofessionell samverkan (inom elevhälsan samt mellan elevhälsa och lärare) samt den intersektoriella samverkan (med socialtjänsten och BUP).  Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes via sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och fyra kuratorer från sju olika högstadieskolor spridda över landet och med varierande yrkeserfarenhet.  Studiens resultat visar att kuratorer och specialpedagoger upplever en hög grad av frustration kopplat till arbete med målgruppen. Deltagarna kände sig trygga med sina arbetsmetoder men hade sällan möjlighet att arbeta fullt ut i enlighet med dessa på grund av tids- och resursbrist.  Den interprofessionella samverkan inom elevhälsan beskrevs som välfungerande men med ökande svårigheter kopplade till samverkan med lärare. Den intersektoriell samverkan med socialtjänsten och BUP beskrevs fungera dåligt vilket resulterade i tidskrävande arbete utanför det egna yrkesspecifika handlingsutrymmet. Deltagarna uttryckte en stark känsla av ansvar gentemot sina elever samt en frustration utifrån upplevelsen att socialtjänsten och BUP lättvindigt avslutade ärenden vilket medförde betydande hinder för återintegrering av eleverna i skolan. / Media coverage of children with school attendance problems and mental health issues is increasing worldwide. Within a Swedish context, schools are being critiqued for poor handling of these cases. The aim of this thesis was to investigate how school counselors and special pedagogues perceive their work with the respective school’s 7th to 9th grade students. Which obstacles and opportunities do they perceive connected to the methods and strategies they employ in working with these students? How do they feel about the interprofessional collaboration within the school mental health team and in relation to the teachers and how do they perceive the collaboration with the local social services agencies and child psychiatric services?   The study was based within a qualitative research tradition and seven qualitative interviews with three special pedagogues and four school counselors were performed. The participants came from seven different schools from around Sweden and had varying degrees of experience working in schools. The results show that both school counselors and special pedagogues have a high degree of frustration connected to their work with these students. They felt comfortable how they should be working within the bounds of their respective roles but described how limited resources connected to time and staffing prevented them from working in accordance with these methods.   A major area of frustration was connected to poor collaboration with teachers as well as with the local social services agencies and child psychiatric services. The failed collaboration resulted in counselors and special pedagogues working outside the framework of their roles and they described a strong sense of responsibility for the students they worked with. They also described a sense of frustration connected to collaborative partners within the local social services agencies and the child psychiatric services failing to provide adequate support in the cases. This despite the students and families being in need of support to start the process of reintegration into the school environment.

Syftet med denna studie är att förstå den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i Må bra på äldre dar - projektet fått i det hälsofrämjande samverkansprojektet. Studien fokuserar på framgångsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet påverkat maktförhållandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hälsofrämjande samverkan bland äldre är sparsam. En kvalitativ ansats användes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare. Intervjuade var representanter för de deltagande organisationerna, äldre och blivande äldre som deltagit. Projektledarens svar på intervjufrågorna redovisades skriftligt. Analys av materialet genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Nio teman framkom vid analys av framgångsfaktorerna: 1. Ledare, eldsjälar, mål, varaktighet, att lyssna mm, 2. offentliga organisationer har störst betydelse, men alla är viktiga, 3. människor möttes och skapade en process som gav flow, 4. delaktighet, 5. gränsöverskridande ett nytt sätt att arbeta, 6. människor och organisationer lärde sig av varandra, 7. nätverksbyggandet ökade i samhället, 8.helhet och sammanhang samt 9. positivt arbetsklimat och ingen stress. Nio teman framkom vid analys av de hinder de olika organisationerna upplevt inom projektet (de äldre och blivande äldre omfattades av fem av dem och projektledarens av sju): 1.bristande stöd och legitimitet, 2. bristande resurser och resursutnyttjande, 3. bristande organisatoriska förutsättningar, 4. ojämlik makt och ekonomiska förutsättningar, 5. otillräcklig förankring, 6. revir och konkurrens, 7. bristande delaktighet och tillit, 8. bristfälliga metoder och 9. stressande arbetsklimat. Deltagarna upplevde delaktighet inom projektet. Både offentliga och ideella företrädare upplevde inte att projektet påverkat de offentliga organisationernas arbetssätt. Projektets legitimitet minskade under projekttiden. Deltagare i projektet fick ny kunskap om att arbeta i samverkan, ny kompetens om att arbeta gränsöverskridande, om vikten av att bygga relationer och skapa nätverk. Projektets arbetsklimat uppfattades både som hälsosamt och stressande. Formuläret SOC 13 användes för att mäta deltagarnas KASAM. Resultatet visare en relativt hög känsla av sammanhang i projektet bland deltagarna. Studien visar på svårigheter att bedriva hälsofrämjande arbete bland äldre. Tecken finns att den offentliga sektorn inte är redo för detta paradigmskifte. Det finns dock mycket att vinna på att initiera hälsofrämjande arbete, social gemenskap utvecklas i ett demokratiarbete med empowerment som metod, ytterst för en hållbar utveckling. / The aim of this study is to understand the experience and knowledge of intersectoral collaboration of the participants in the health promotional project “Feel good in the old age”. The study focuses on successful factors and barriers in the collaboration process, how the project have affected the power between the non governmental and the public organisations, the participants organisational experiences of collaboration, their view of the working climate in the project and their experiences of SOC in the project. Research in intersectoral collaboration in health promotion among elderly is sparse. The methodology is a qualitative study with focus groups. 11 focus groups was made with 62 participants from the different organisations – non governmental and public- and old and people becoming elderly. The project leader wrote the answers before the focus groups were made. Content analysis was used. As successful factors nine themes appeared: 1. leaders, energizers, duration, listen, 2. the public organisations are the most important but all are valuable, 3.people met and created a process with flow, 4. participation, 5. working over boundaries is a new way of working, 6. people and organisations learned from each other, 7. building of networks increased in the society, 8. sense of coherence and 9. positive working climate and no stress. Nine themes appeared in the analysis of barriers (elderly and becoming elderly was grasping five of them and the project leader seven): 1. insufficient support and legitimacy, 2. insufficient resources and use of available resources, 3. insufficient organisational conditions, 4. unequal power and economical conditions, 5. insufficient anchoring, 6. preservations and competition, 7. insufficient participation and trust, 8. insufficient methods and 9. the work in the project was under stress. The participants experienced participation in the project. Both public and nongovernmental representatives did not think the project had influenced the public organisations. The legitimacy of the project decreased during the run. The participants got new knowledge in how to work in collaboration, new competence of how to work over the boundaries and of the importance of building relationships and networks. The working climate was seen as healthy and as with stress. The SOC 13 formula was used to measure the participant’s sense of coherence in the project. The score was relatively high. The study shows difficulties in intersectoral collaboration. There are some signs that the public sector is not yet ready to change the paradigm. There are though a lot to win to initiate health promotion. A social fellowship develops in a democracy process with empowerment as the method, farthest out to reach a sustainable development / <p>ISBN 91-7997-145-8</p>

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan. Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation. Resultaten visar att framgångsrik samverkan bygger på klara strukturer utifrån mandat från respektive organisations ledning samt processinriktade faktorer, framför allt behovet av gemensamma "arenor" som stöd till de direkta kontakter som behöver tas i arbetet med individuella patienter och klienter. / Collaboration in the area of mental health involves organizations and professional roles with their basis in differing laws and guidelines, organizational structures and theoretical and professional foundations. The aim of this study is to examine the structures and processes involved in collaboration between the social service and providers of psychiatric care. Drawing on organizational theory concerning the nature of collaboration and factors which can hinder or assist successful collaboration, a case study has been constructed examining collaboration between a local psychiatric clinic in the region of Stockholm and the social service in a local community. The organizations concerned belong to different administrative and political sectors and involve professionals with various specialties such as psychiatrists, social welfare secretaries, nurses, psychologists, counsellors, occupational therapists and others. A study of formal agreements and routines for collaboration, evaluations and other forms of documentation, in combination with an interview study of persons with different professional roles in each respective organization, reveals the importance of a commitment to support collaboration from the management of each organization and the systematic creation and upholdning of meeting places for the various professions in order to support and facilitate cooperation concerning individual clients and patients.