No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

I Maken blir Bibeln – med alla dess bud och ordspråk – normer och regler som talar genom Martina och Gustav. I dialog med Bibeln träder romanens olösliga dilemma fram: äktenskapets samtidiga nödvändighet och omöjlighet. Om vilken paret för en ganska saklig och rationell diskussion. Bibelcitat blir verktyg genom vilka karaktärerna kan säga saker som annars inte skulle kunna yttras trovärdigt. Genom bibelcitaten synliggörs också ett kristet samhälles normer samt vår egen kristenhet som samhällsmedborgare. I dialog med författare framkommer filosofins särställning. Romanen iscensätter olika centrala idéer från författarnas texter. Inte minst vill jag där framhålla iscensättningen Kirkegaards profetiska utsaga om den oundvikliga olycka som väntar både den som gifter sig och den som inte gifter sig.

Denna studie undersöker hur kulturarbete kommer till uttryck i den mediala debatten under rådande pandemi våren och hösten 2020. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som yttrar sig kring kulturarbete. Under covid-19 krisen har kulturens svåra förutsättningar kommit upp till ytan och exponerat kulturens prekära villkor för såväl den enskilde som för kulturorganisationer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin tredimensionella analysmodell samt Howard Beckers ”Art worlds”. Denna studie har en kvalitativ metodansats och har analyserat dokument för att undersöka hur den romantiska, instrumentella samt den kommersiella diskursen kring kulturarbete yttrar sig. Tidigare forskning visar att den romantiska diskursen kring kulturarbete har ersatts av en kommersiell och instrumentell diskurs. Samtidigt visar resultatet från studien att den romantiska diskursen reproduceras i debatten vilket påverkar uppfattningen om kulturarbete som en lyxvara i en marginaliserad sektor. Studien visar också att prekärt arbete reproduceras genom diskurser, vilket får stora konsekvenser för den enskilda kulturutövaren samt för värdet av kultur och icke mätbara värden i vårt samhälle.

Denna uppsats ger läsaren en analys av det intertextuella mellan eposet Odysséen och romanenPenelopiaden. I Penelopiaden ger Atwood även utrymme för frågan om jämställdhet mellan könen,vilket också lyftes fram som en del av analysen. Uppsatsens analys grundar sig på Gérard Genettesgrundtyper av intertextualitet och Atwoods feministiska inslag i sin roman kommer också attpoängteras utifrån feministisk litteraturteori. Den hermeneutiska tanken om att det krävs att förstådelarna för att kunna ta till sig helheten och tvärtom är en tanke med att studera delar avintertextualiteten mellan de båda verken. / This essay gives the reader an analysis of the intertextuality between the epic The Odyssey and thenovel The Penelopiad. In the Penelope, Atwood also provides space for the issue of gender equality,which was also highlighted as part of the analysis. The essay's analysis is based on Gérard Genette'sbasic types of intertextuality and Atwood's feminist elements in his novel will also be emphasizedon the basis of feminist literary theory. The hermeneutic idea that it is necessary to understand theparts in order to be able to absorb the whole and vice versa is an idea to study parts of theintertextuality between the two works.

The purpose of the study is to investigate the eventual influence of a model text in students´writing process. This study is based on Vygotskij’s theory of the proximal developing zoneand parts of Genette’s theory of Transtextuality. For the analysis of the data material, Romberg’s model for Epic analysis and Genette’s Transtextuality Theory were used. Students in a small Swedish Secondary School class were given an assignment to write short stories inspired by World War II. The students were divided into two groups; one had accessto a model text, combined with information from, and discussions with the teacher. The other group had no access to the material. All students composed the short stories during ordinary lessons in the school. Traces of loans from the model text, especially allusions, were illuminated in the data material. The loans found might confirm the helpful assistance of the model text, but there is also a possibility that the model text might as well have had a limitative effect on the writers, regarding the writing process.

In this essay i examine the adaption process of the book Robinson Crusoe (1719) and the movie Robinson Crusoe from 1997. From my findings i will discuss the didactic potential of working with classic literature in a widened textual sense. I aim to answer the following questions: 1. What could be found in the adaption process between text and movie? 2. How can film be used as didactical tool in teaching classical literature in upper secondary school? The methods i have used in this essay are narrative method which means that you study the story as a whole and it´s parts. In specific I have studied the plot, use of time and the characters. I have found that the characters have been modernized in order to fit in a changed society. Which is also shown is the polarization of the characters´ religion. A women is added to the story which change the cultural context in comparison to the original story. I found several potential didactic dimensions; for example the use of a female character in the movie which can engage a larger audience, different living conditions and the questions of different religions.

Läraryrket är ett av de mest omdiskuterade yrkena i Sverige under senare år. Samtidigt som skolan har genomgått en rad förändringar har det också ställts nya krav på lärare. Inte minst lärarnas roll och lärarnas villkor har diskuterats i den mediala debatten. Ofta verkar det som att alla har något att säga om lärare. Denna uppsats utgår från att det som sägs och diskuteras om lärare också får faktiska konsekvenser för hur verksamma lärare formar sin yrkesidentitet. Även skönlitteratur kan ha en roll i att forma verkligheten och i denna uppsats analyseras romanen Inte gå under (2015) av Malin Hedin. Romanen är skriven av och om en gymnasielärare och kan ses som en dagsaktuell inblick i hur skolan fungerar idag. Den metod som använts i uppsatsen har varit en innehållsanalytisk läsning utifrån ett intertextuellt perspektiv. Syftet med undersökning är att analysera hur lärarrollen konstrueras i romanen. Undersökningen kommer fram till att läraren konstrueras i berättelsen genom de kopplingar som finns till omgivningen, vilka är delaktiga i att konstruera vad vi uppfattar som verklighet. Tre olika aspekter av yrkesidentitet framkommer i romanen: att vara lärare är att vara utbildad, att vara lärare är att inte ha det lätt och att vara lärare är att komma till undsättning. / The teaching profession is one of the most debated occupations in Sweden in later years. The Swedish school has gone through a series of changes which has led to new demands on teachers. Not least, is it the teachersʼ roles and the teachersʼ working conditions that have been discussed in the media. It often seems like everyone has something to say about teachers. This paperʼs outset is that what is said and debated about teachers also gets actual consequences to how working teachers form their professional identity. Literature can also have a role in shaping reality and this paper analyses the novel Inte gå under (2015) by Malin Hedin. The novel is written by and about a highschool teacher and can be viewed as an up-to-date insight to how the Swedish school works today. The method used in this paper is a content analytical reading with an intertextual perspective. The aim with this investigation is to analyse how the role of teachers are constructed in the novel. The result of this paper is that the teacher is being constructed through the connections to the surroundings, which take part in the construction of what we perceive as reality. There are three different aspects of professional identity that appear in the novel: to be a teacher is to be well educated, to be a teacher is not easy and to be a teacher is to come to the rescue.

Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale) från år 1985 fick åter uppmärksamhet år 2017 när teveseriens första säsong, baserad på romanen, hade premiär. I berättelsen skildras tjänarinnan Offreds liv i republiken Gilead, före detta USA, där infertilitet är ett av de stora problemen. Det föds sällan barn i landet och av de som föds är endast tre av fyra barn friska. Kvinnor med låg social status, men med fungerande livmoder, utses till tjänarinnor och enligt republiken har de en ärofylld uppgift; att föda friska barn åt aristokratiska makar. Republiken legitimerar tjänarinnornas avsaknad av frihet genom att hänvisa till Bibelns texter, främst till Genesisberättelsen om Bilha, Rakel och Jakob. Bilhas uppdrag i hushållskonstellationen är att förse patriarken Jakob med avkommor och på liknande sätt fungerar Offreds roll i romanens handling. Denna uppsats undersöker den bibliska intertextualiteten i romanen. Det förekommer både uppenbara citat och mindre tydliga allusioner. Genom att tillämpa Lina Sjöbergs system om markör, sätt och effekt analyseras bibelreferenserna på tre nivåer. Den första nivån identifierar referensen som citat, refererat, allusion eller tema. Den andra nivån undersöker på vilket sätt intertextualiteten sker och den tredje nivån beskriver vilken effekt bibelreferensen får hos läsaren.  Bibeln har länge inspirerat olika kulturyttringar och sedan den senare halvan av 1900-talet har den allmänna populärkulturen studerats ur ett bibelvetenskapligt perspektiv. Trots sekulariseringsteorier går det inte att avfärda bibelberättelsers inflytande i moderna verk. Bibeln har länge varit en del av vår kultur och många känner till de klassiska gammaltestamentliga berättelserna om Adam och Eva, Noa och flodvågen, Abrahams söner, Jobs olycka och Jona i valfisken. Detta bibliotek av böcker, med spridda stilar, har på många olika sätt influerat modern skönlitteratur och Tjänarinnans berättelse är en av dessa.