Thesis (M. Soc. Sc.)--University of Hong Kong, 1991.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1955. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 216-225).

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1960. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D)--University of California, Santa Cruz, 1987. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 107-116).

Thesis (Ed. D.)--Illinois State University, 1993. / Title from title page screen, viewed February 15, 2006. Dissertation Committee: Clayton F. Thomas (chair), Ronald L. Laymon, Patricia A. O'Connell, Jeffrey B. Hecht, Leslie L. O'Melia. Includes bibliographical references (leaves 122-132) and abstract. Also available in print.

Thesis (M.Ed.(Educational Psychology)--University of Pretoria, 2004. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin, Madison, 1973. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (M.Soc.Sc.)--University of Hong Kong, 1991. / Also available in print.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett växande problem i dagens samhälle. Följdsjukdomar uppkommer som hade kunnat förebyggas. Motiverande samtal är en metod som används av distriktssköterskor idag, som handlar om att få patienten att skapa en förändring genom egen motivation. Distriktssköterskan ska genom reflektivt lyssnande återge patientens tankar och föra en dialog angående problemet. Problem är ofta långt gångna innan vård söks, vilket påvisar bristen av hälsoprevention. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med motiverande samtal som metod. Studiens design är kvalitativ med induktiv ansats. Data samlades in genom att intervjua åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier och åtta underkategorier.   I den första huvudkategorin, som handlar om förutsättningar för motiverande samtal som metod, påvisas att det motiverande samtalet är en användbar metod vid förändring av levnadsvanor. Distriktssköterskorna upplevde att uppföljning var en viktig del i användningen av metoden. De upplevde även att det motiverande samtalet var tidskrävande eftersom resultat inte sågs direkt, det kunde ta månader till år. I den andra huvudkategorin, som handlar om holistiskt förhållningssätt i det hälsofrämjande mötet, påvisas vikten av att få patienten delaktig och att lyckas motivera till en förändring av ohälsosamma levnadsvanor, även i de fall patienten inte själv ännu är motiverad. Av distriktssköterskorna upplevdes det också som viktigt att patienten själv skulle komma fram till sina mål för att lyckas och att det inom vissa grupper i samhället ses som svårare att använda motiverande samtal. I diskussionen diskuteras det motiverande samtalets applicerbarhet, vikten av att prioritera metoden och att hela primärvårdens verksamhet arbetar efter samma mål.

Youth with disabilities experience significant vocational and social hardships. Self-determination, self-efficacy, and critical consciousness are important components of positive post-secondary outcomes for this population. The purpose of this study was to design, implement, and evaluate a motivational interviewing-based group career intervention (MEGI) that focused on increasing self-determination, self-efficacy, and critical consciousness among high school students with high incidence disabilities. A mixed methods research design was used to explore the relationship between the intervention and the main study variables. A total of 135 high school students and nine interventionists participated in this study. The results of a latent change score model indicated a positive and significant change in students' vocational skills self-efficacy, self-determination, and vocational outcome expectations. Thematic results of student focus group indicated that students experienced an increase in self-determination, awareness of systemic effects on their educational and vocational success, and uncertainty about the future. Additionally, thematic results of the interventionist focus group indicated an increase in students' self-understanding.