The aim with this thesis is to fill a knowledge gap regarding how young adults (20-25 year old) views and experience video games in libraries and how they feel libraries work and uses videogames. This because the problem lays in the fact that very few studies has been made regarding young adults and their experience and views with videogames. There have been studies concerning the libraries work, handling and views regarding young adults and videogames. The theory model use in this thesis is Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansens model that divides libraries into four spaces. Its use here is to see the functions videogames can have in the public library through young adults own thoughts and experiences on the matter. It was used together with a qualitative semi-structured group interview, with three groups and in total six informants. The results showed that while the informants viewed positive on videogames in the library it also showed the informants didn’t have a need for borrowing or using the videogames in the public library. In conclusion we can see that the social aspects are regarded highly but sorely missed according by the informants. More social factors may be of more interests. Borrowing videogames are not something the informants’ feelt they needed but they do view it as a positive function of the library. However a social activity that allows users to be able to meet and talk with likeminded about videogames felt the informants was maybe needed today more than just borrowing and/or playing videogames.

I denna kvalitativa intervjustudie belyses lärares syn på bemötande av elever inom musik- och kulturskolor. Syftet är att visa hur tre lärare resonerar om fenomenet bemötandet av enskilda elever inom musik- och kulturskolan samt på vilka sätt de ser något samband mellan bemötande och elevers musikaliska kunskapsutveckling. Datamaterialet består av intervjuer med tre musiklärare från olika musikskolor i Sverige. Studien utgår från hermeneutiskt perspektiv såsom förståelse och tolkning, och resultaten visar följande tre temata: Faktorer som påverkar bemötandet i undervisningssituationen, samband mellan lärarens bemötande och elevens utveckling samt musiklärares samtal om bemötande. I sista kapitlet diskuteras bland annat lärarnas upplevelse av att inte frågan om bemötande har vidrörts under musiklärarutbildningen. / This interview study describes music teachers’ views on treatment of pupils in music education in Swedish music and arts schools. The purpose of the study is to show how three music teachers talk about treatment of pupils in music education, and its impact upon student musical learning. Data consists of interviews with three music teachers from different music schools in Sweden. The study is based on hermeneutic perspective such as understanding and interpretation, and the result show the following five themes: Factors that impact the treatment in the classroom situation, connections between teacher treatment and student progression, and music teachers’ dialogue on treatment. In the last chapter, among other things, the teachers’ experiences of not having learnt about treatment during their teacher training are discussed.

Background: Several nursing theorists emphasize the importance of establishing the so-called therapeutic relationship between the nurse and the patient in order to facilitate and provide better results of the treatment. Aim: The aim of this study was to investigate how nurses working in out-patient psychiatric care describe the concept of therapeutic relationship and its usage when working with patients. Method: Semi structured interviews were performed and the material was analyzed through qualitative content analyzis. Result: Four main categories that describe the different aspects of the therapeutic relationship emerged. These were: What the nurse does to establish the therapeutic relationship, The functions and definition of the therapeutic relationship, The qualifications of the therapeutic relationship and Challanges in establishing the therapeutic relationship. Conclusion: The therapeutic relationship was described as a tool in working with the patient, and individualized treatment, trust, sufficient time and the use of one's own personality was described as important factors in establishing this relationship.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

För att kunna sträva efter en hållbar utveckling och lämna över en god miljö till nästa generation krävs ett samordnat arbete kring de källor som utgör påverkan på naturen och miljön. Jordbruket är en sektor som påverkar naturen och miljön genom dess näringsläckage till mark och vatten.  För att minska näringsläckaget krävs styrmedel som har till syfte att effektivisera för ett mer hållbart jordbruk. Greppa Näringen är ett tyrmedel i Sverige som startades som ett projekt för att stoppa framförallt utlakning av kväve från svenska åkermarker. En bättre förståelse av vad som ligger bakom lantbrukares val att inte ansluta sig till Greppa Näringen är avgörande för att kunna designa ett optimalt program anpassat för lantbrukarna. Denna studie har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer för att identifiera faktorer och bakomliggande aspekter som ligger till grund för att lantbrukare inte väljer att ansluta sig till Greppa Näringen. Fem lantbrukare har intervjuats och de faktorer som har identifierats är kunskap, engagemang, tid, förtroende, påverkan utifrån och ekonomi. De mest betydande aspekterna som lantbrukarna nämnde var att verksamheten inte är relevant för Greppa Näringen (kunskap), att lantbrukarna har prioriterat annat inom verksamheten (engagemang och tid) samt att lantbrukarna inte tar till sig den informationen som Greppa Näringen ger ut (engagemang). Faktorerna ekonomi och påverkan utifrån har endast nämnts av en lantbrukare. / n order to strive for a sustainable development and hand over a good environment to the next generation, a coordinated work requires on the point- sources that has great impact on nature and the environment. The agriculture is a sector which has great impact on nature and the environment through its leaching of nutrients to soil and water. To reduce the leakage of nutrients, a set of instruments is required. Instruments, which aim to improve the efficiency of a more sustainable agriculture. Greppa Näringen is an instrument in Sweden that started as a project to mainly stop the leaching of nitrogen from Swedish arable land. A better understanding of what is behind farmers' decision not to participate in Greppa Näringen is crucial to be able to design the most ideal program adapted for the farmers. This study has been conducted from qualitative interviews to identify the factors and underlying aspects that explain why farmers choose not to participate in Greppa Näringen. Five farmers were interviewed and the factors that have been identified are, knowledge, commitment, time, trust, influence from the society and economy. The most commonly mentioned aspects were; that the farm is not of relevance for Greppa Näringen (knowledge), that farmers have prioritized other things within the farm (commitment and time) and also that farmers do not adopt information from Greppa Näringen, even though it is presented to them (commitment). The factors economy and influence from the society has only been mentioned by one of the farmers.

Syftet med studien är att analysera och beskriva äldre personers (65 +) syn på hälsa och hälsobeteende. Studien avser också att undersöka huruvida kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor styr deras hälsobeteende. Till sist görs jämförelsen om äldre personer (65 +) tänker och agerar på annat sätt än andra vuxna (18 - 64 år) när det gäller hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor. Mixad metod har använts för att analysera enkäter och strukturerade intervjuer från studien ”Hälsa och Ansvar”, som utgick från Jönköpings universitet 2011 - 2012. Resultatet visar att möjlighet att fungera i vardagen blir en viktig hälsofaktor för äldre personer men att äldre och andra vuxna inte beskriver hälsa på annat sätt i övrigt. Äldre personer lägger större vikt vid hur de mår än om de har sjukdomar när de bedömer sin hälsa. Det ser inte ut att finnas något samband mellan hur hälsofrämjande levnadsvanor beskrivs och hur kunskapen används i det dagliga livet i någon av åldersgrupperna. Slutsatser: det föreligger en liten skillnad mellan hur äldre och andra vuxna ser på hälsa. Kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor ser inte ut att styra hälsobeteende i det dagliga livet. / The purpose of the study is to analyze and describe how elderly people (65+) perceive health and health behaviors. The study also intends to explore whether knowledge about healthy living habits controls their health behaviors. Finally, a comparison is made between how elderly people (65+) think and act as opposed to younger adults (18 - 64 years old) in terms of health and healthy lifestyles. The Mixed Method has been used to analyze the questionnaires and structured interviews from the study "Health and Responsibility" which emanated from the Jönköping University 2011 - 2012. The results show that the ability to function in everyday life becomes an important health factor for elderly people, but elderly and younger adults do not otherwise describe health differently. When assessing their health, the elderly put more emphasis on how they feel than whether they suffer from any diseases.  There does not appear to be any correlation between how healthy lifestyles are described and how the knowledge is used in daily life in any of the age groups. Conclusions: there is a slight difference between how younger and older adults describe health. Knowledge of healthy lifestyles does not seem to control health behavior in daily life.

Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov. / Today's society is becoming increasingly multicultural which places greater demands on both the care system and the nurses involved. The nurses’ lack of knowledge incompetence of various regarding eventual cultural differences can create cultural clashes and misunderstandings that can result in and improper care. The purpose of this study was to investigate the expectations of the elder immigrants, from the former Yugoslavia, when meeting in their meetings with the nurses in Sweden professionally, Method: The study is a qualitative study, with an inductive approach, and is based on six interviews with elderly immigrants who originally came from the former Yugoslavia. Personal contact was made with the informants to participate in the investigation by Serbian / Bosnian / Croatian / Macedonian associations in southern Sweden where these compounds are. The author went to the unions and informed about the study and those who wanted to participate contacted the author. The collected materials were systematically analysed with using content analysis. Results The findings that the older immigrants expecting the meeting with the nurse are presented in the following five categories. To obtain confirmation of the expressed needs, Empathetic contact, Communication and dialogue in the meeting, Respect for their values and views on health and Safety. Conclusion: The care of older patients with a different cultural background requires both cultural competence and a professional approach. The nurses need to be able to identify patient care needs, and in this special situation case be able to cope with even pass the eventual language barriers, in order to and reach the patient and understand their needs.

Syftet med undersökningen är att med avseende på skolans genusuppdrag studera musiklärares förhållningsätt i ensembleundervisning på gymnasieskolan. För att uppnå detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare i gymnasiekursen ensemble, följt av diskursanalys på transkriberingar av dessa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusteorier och diskursteorier. I resultatet framkommer lärarnas syn på genusbegreppet och genusuppdraget. Bland de genusdiskurser som presenteras finns synen på genus som rutin, som sidoeffekt på annat arbete och som medvetenhet. Gällande elevsyn visar sig diskurser om eleven som platstagare, som normbrytare och vikten av att eleven känner sig som en synbar individ. Slutledningarna, liksom diskussionskapitlet, rör sig kring genusarbetets framgångar, vilka faktorer som kan ha orsakat dessa, och hur arbetet förändrats på skolorna utifrån dessa framgångar. Genomgående har ett individfokus framkommit, där eleverna inte ses som en grupp, utan som enskilda individer, vilka alla måste mötas personligt. / The purpose of the following study is to examine the approach of music teachers to the charge of countering traditional gender roles in the subject ensemble in secondary high school. To achieve this qualitative, semi-structured interviews have been implemented with teachers in the secondary high school subject of ensemble, followed by discourse analyses of the transcriptions of said interviews. The theoretical basis for this study is made up of gender theories and discourse theory. The result presents a number of discourses regarding gender and pupils. Amongst these discourses can be found thoughts on gender work as routine, as a side effect of other things and as a constant awareness. Regarding pupils, there are discourses on pupils as space takers, as norm breakers and the importance of every pupil feeling like an observed individual. The conclusions, as well as the discussion chapter, brings up the success of gender work, what may have caused it, and how the daily work has come to change due to these successes. Throughout the study, a focus on the individual has presented itself, where pupils are not seen as a group, but as separate individuals, who must be met on a personal plain.

I denna studie undersöker jag läsvanorna hos elever på det estetiska programmet, samt hur lärare i ämnet svenska inspirerar och motiverar sina elever för att öka deras kunskaper om och deras intresse för fiktionsläsning. Jag kommer att presentera ett forskningsläge baserat på receptionsteorin, vilket är samma teori som jag utgår från i min undersökning. Frågor jag ska undersöka är bland annat hur elevernas läsvanor ser ut och vad de läser om de själva får välja. Jag kommer även presentera frågor om lärares undervisning i ämnet svenska med fokus på läsvanor. Studien innehåller en enkätundersökning med två klasser som läser på det estetiska programmet, intervjuer med tre elever och intervjuer med lärarna som undervisar dem i ämnet svenska.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur några sånglärare på gymnasiet uppfattar begreppet personligt uttryck och hur de erfar att de arbetar med det i sin undervisning. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur upp om personligt uttryck. Den metod som användes var fem enskilda semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektivet som används är fenomenografi. Resultatet visar att det finns många olika sätt att tolka och definiera begreppet personligt uttryck i sång. Förmedling av känslor är en central del för samtliga informanter inom det personliga uttrycket, utöver det har alla informanterna en individuell syn på hur personligt uttryck kan tolkas. Det finns många likheter mellan de olika tolkningarna men de skiljer sig åt på olika sätt då alla informanter har olika fokus i stunden för intervjun och olika sätt att se på fenomenet. Något som alla informanter pratar om är att det personliga uttrycket kan skilja sig åt från elev till elev. Beroende på hur eleven är som person blir det personliga uttrycket olika och lärarens sätt att arbeta blir därmed också olika. Studien visar att det inte finns något konkret rätt eller fel när det gäller personligt uttryck. Vad personligt uttryck innebär och hur arbetet med det kan utformas är upp till varje individ att utveckla utifrån personlighet hos läraren och eleven och/eller fokus under lektionen. / The purpose of this study is to explore how vocal teachers in upper secondary school or high school understand the term ‘personal expression’ and how they experience their work with ‘personal expression’. The background chapter describes previous scientific research and literature on ‘personal expression’. The method that was used were separate qualitative interviews. The theoretical perspective that is used is phenomenography. The result shows that there are many ways to interpret and define the term ‘personal expression’ in song. To convey feelings while singing is imperative for all sources in regards to ‘personal expression’, but every source has their own interpretation of the term ‘personal expression’. There are many similarities between the different interpretations, but they vary depending on the differences in the source’s perspective. Something that all sources mention is how the ‘personal expression’ varies depending on the student. Depending on the student’s character, background and influences, their ‘personal expression’ varies and therefore, the teacher’s process of teaching varies. In conclusion, the study shows that there is not any right or wrong in regards to ‘personal expression’. How to define ‘personal expression’ and how to work with it is up to every teacher to decide based on the teacher’s and the student’s personality and/or focus during the lesson.