Sammanfattning Denna uppsats bygger på två teman; det ena temat är flerspråkighet med fokus på translanguaging (att använda flera språk i undervisningen) och det andra temat är kopplat till specialpedagogik där flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter står i fokus. Studiens övergripande syfte är att undersöka om principerna om social rättvisa samt social praktik tillämpas i två olika klassrum inom ramen för tvåspråkig undervisning, samt undersöka om lärare anser translanguaging vara en behjälplig metod för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien använder sig av flera metoder, strukturerad observation kombinerat med fältanteckningar samt semistrukturerade intervjuer. Materialet består av observationsanteckningar och fältanteckningar från två lektioner, samt av enskilda intervjuer med två lärare. Dessa lärarintervjuer är delade i två delar med fokus dels på det språkliga och dels på det specialpedagogiska, därmed innehåller datamaterialet fyra intervjuer. Datamaterialet analyseras utifrån forskningsfrågorna och i analysen används Garcías principer om framgångsrik flerspråkig undervisning. Resultaten visar att translanguaging förekommer i olika utsträckning i dessa klassrum och att metoden tillämpas på olika sätt. Lärarnas attityder till translanguaging speglar observationerna och två olika synsätt går att urskilja. I det ena klassrummet ses användning av flera språk som något naturligt, i det andra dominerar en enspråkighetsnorm samtidigt som mer kunskap kring flerspråkiga elevers språkinlärning efterlyses. Translanguaging som en extra anpassning för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter ses som naturligt av den ena läraren, medan den andra läraren efterlyser mer fakta kring huruvida undervisning i och på flera språk hjälper eller stjälper dessa elever. Dessa resultat visar på ett samband mellan lärares attityd till flerspråkighet och till huruvida flerspråkighet ses som en resurs eller inte.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som orsakar nedsatt välbefinnande och försämrad livskvalité. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är depressioner och ångestsyndrom. Unga vuxna är en utsatt grupp där den psykiska ohälsan fortsätter att breda ut sig hos. Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna vet om orsakerna till psykisk ohälsa och vad det finns för stöd att få. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersoner som utgjordes av sex unga vuxna mellan 20–29 år som var antingen studerande eller yrkesverksamma. Det insamlade materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att psykisk ohälsa kännetecknas av förlorad meningsfullhet, negativa tankar och kan yttra sig i försämrad koncentrationsförmåga som medför prestationssvårigheter. Det befintliga stödet vid psykisk ohälsa uppfattades otillräckligt med för långa väntetider och behov av andra insatser än medicinering. Orsaker till psykisk ohälsa uppfattas vara om individen upplevt ett trauma eller ställer för höga krav på sig själv. I resultatet framkom att individer jämför sig via sociala medier och i strävan efter kroppsideal och ett perfekt liv. Studien tyder på att sociala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om elevers motivation för skol- respektive föreningsidrott. Forskning visar att många elever tycker att skolan är tråkig och motivationen är låg hos dem. Studiens data samlades in med hjälp av intervjuer med fem elever som läser fotbollspecialisering på gymnasiet och en elev som läser specialidrott på gymnasiet. Frågorna handlade om deras uppfattningar om skol- och föreningsidrott, speciellt avseende motivation. Detta arbete är utformat efter en teoretisk utgångspunkt som är self determination theory. Studiens resultat visar på tre teman som visar det som eleverna upplever som betydelsefull: gruppens betydelse, betydelsen av att bli bedömd och övningars betydelse. Dessa resultat, samt förslag på framtida forskning, diskuteras i uppsatsen.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka och analysera hur relationsskapande underlättar i övergången från förskolan till förskoleklass för barn generellt och barn i behov av särskilt stöd. Syftet var också att ta reda på hur övergången från förskola till förskoleklass hanterades. Studien var inspirerad av fenomenologin och utgick ifrån teorin om det relationella perspektivet och systemteori. Våra forskningsfrågor var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar på några utvalda skolor med överskolningen av barn som kommer till förskoleklass och mer specifikt: Hur beskriver pedagogerna att de på de utvalda skolorna arbetade med överskolningen av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Studien skulle också belysa hur pedagogerna beskriver att de arbetar för att skapa goda relationer, särskilt för barn i behov av särskilt stöd. Studien baserades på kvalitativa intervjuer och utfördes med hjälp av en intervjumall. All data analyserades i teman. Dessa teman omfattade flera olika faktorer som sågs viktiga för att åstadkomma en gynnsam övergång. Dessa teman var trygghet, goda relationer och samarbete. Resultatet av studien visade att det fanns stora skillnader på hur skolor arbetade med stödjande insatser vid övergång från förskola till förskoleklass. En slutsats var att det ansågs vara viktigt för både förskolor och skolor att arbeta systematiskt och relationellt med övergångsprocessen och det med fokus på att lägga grunden till en tryggare och mer funktionell övergång med ett långsiktigt arbete och i samverkan. Det var viktigt att skolor och förskolor samarbetade och hade ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete för att inte bara övergången skulle bli lyckad utan även för att kvalitetssäkra barnens utbildning i ett längre perspektiv. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola-förskoleklass, intervjuer, relationer, överskolning, övergång

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att personen är i centrum och inte dennes sjukdom. Ett partnerskap mellan distriktssköterskan och personen eftersträvas, med utgångspunkt från personens livsberättelse och dennes livssituation för att gemensamt skapa mål och strategier för genomförande av behandlingar samt omvårdnad. I mötet ska distriktssköterskan visa vilja, öppenhet samt intresse att lyssna till personens berättelse och beskrivning av sin situation. Syftet: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat på mottagning i primärvården. Metod: Åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i norra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; Att vilja väl men inte ha förutsättningar och fem kategorier; Att vara lyhörd och närvarande i patientmötet; Att individanpassa mötet; Att skapa samförstånd med patienten; Att ha brist på tid; Att ha kunskap och samsyn om arbetssättet. I resultatet framkom att lyssna, vara lyhörd, närvarande, visa intresse och se patienten är viktiga aspekter i det personcentrerade arbetet. Ett ökat samförstånd och delaktighet resulterade i ökat ansvar från patienten i egenvården. Slutsats: Personcentrerad vård ger mer nöjda patienter med ökat egenansvar. Distriktssköterskor måste dock ges förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat varför arbetsgivare måste införa rutiner för att implementera detta arbetssätt. Detta skulle också ge distriktsköterskorna en ökad känsla av tillfredställelse i arbete med personcentrerad vård.

Första juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft där undervisningen är ett av de begrepp som tillkommit. Begreppet undervisning bidrar till ett ökat krav på pedagoger och blir därmed relevant att undersöka och koppla till förskollärarna, då det är de som ska ansvara för undervisningen och att den bedrivs. Syftet med studien var att undersöka förskollärares attityder till undervisning och vilka faktorer förskollärare uppfattar som betydelsefulla för deras möjlighet att bedriva undervisning i förskolan. Samt att ta del av om de uppfattade faktorerna ger möjlighet, eller inte ger möjlighet, att bedriva undervisning i förskolan. Forskningsfrågorna som besvarats är: Vilka attityder framkommer i förskollärares tal om undervisning i förskolan? Vilka uppfattade faktorer är betydelsefulla för förskollärares möjlighet att bedriva undervisning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var läroplansteori med en ramfaktorteoretisk inriktning med inre- och yttre ramar som analysbegrepp. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade-intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visade attförskollärare har olika attityder gällande undervisning i förskolan. Det framkommer en attityd gällande att undervisning i förskolan behöver vara planerat med ett medvetet innehåll och syfte. Den andra attityden som framkom var att förskollärarna ansåg att undervisning är något som sker under hela dagen och kan uppstå även i spontana situationer. Resultatet visade även att kategorierna för ramfaktorer mynnade ut i ett flertal andra faktorer som förskollärare uppfattade gav möjlighet, eller inte gav möjlighet för undervisning i förskolan. Studiens slutsats blev att undervisning i förskolan uppfattas på olika sätt av förskollärare då undervisning som begrepp ej är definierat på en konstitutionell nivå, mer än att det är en målstyrd process. Denna svaga definition av vad undervisning i förskolan innebär medför lokala olikheter inom den förskolepedagogiska verksamheten, vilket kan påverka vilka faktorer som anses avgörande för förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning i förskolan.

As interest in the e-book market grows, both academic libraries and researchers strive to understand developing trends amongst patrons. The academic library is one venue where improvised measures in e-book collection management can freely abound. Recent studies have focused on establishing formalized management techniques. This study explores the e-book collection management techniques in use lens of Pierre Bourdieu’s field theory. Analysis revealed that library staff employ e-book collection management techniques that are both similar and dissimilar to those used in print book management. This study investigates both similarities and differences using Bourdieu’s field and habitus to enable explanation of relevant management choices. Analysis showed that librarians in both similar and different subject libraries employ both unique and complementary techniques to e-book collection management. Further inquiry shows possible connections between a librarian’s habitus and their subsequent approach to e-book management. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

In November 2008 the National Library of Sweden decidedto switch classification system from SAB to Dewey decimalclassification. SAB had then been the main classificationsystem in the whole of the Swedish library field for 87 years.Included into the decision was not just the nationalbibliography but also the research libraries of Sweden. Thisdecision was in alignment with a West European tendency tochange in favor of the internationally well-spreadclassification system Dewey in order to co-operate more inthe cataloguing process. The purpose of this study takenplace in the autumn and winter of 2013 is to examine howlibrarians involved in the transition feel about what differentways the implementation has affected the research libraryorganizations. We also aim to study the librarians’ view onthe involvement of the research libraries into the decision ofthe changeover. In order to do so we apply a theory onorganizational change by Nadler and Tushman (1990, p. 80)that deals with two different dichotomies appropriate to ourstudy; strategic versus incremental change and reactive inopposition to anticipatory change. When these dimensionscome together into a typology we can describe change astuning, adaption, re-orientation or re-creation. The methodwe are using is semi qualitative interviews with fourinformants respectively from two Swedish research libraries.Our findings are that the transition to Dewey merely meantchange as tuning; an incremental and anticipatory transition.No larger organizational change took place according to ourinformants. / Program: Bibliotekarie

The aim of this bachelor’s thesis is to gain deeper knowledge about how librarians in public libraries in Sweden view theirprofessional role with regard to the last decades of change in the library field. Especially concerning the technical evolution and towards a higher user orientation and market mindset, and in which ways this has influenced the librarians everyday working tasks. A particular focus has been placed towards the reference transaction, the use of computers and e-media, and the stock development. We believe that there currently is a changeover, from the libraries traditional line of function, towards them as more of service institutions.The method used in this study for answering the research questions and to gather empirical information is semi-structuredinterviews. The division is three more experienced librarians, with twenty years or more from the field, and three newlygraduated with less than five years as active librarians. We seek to compare if there are any differences in views between these two categories. The theory used for analyzing the results is Anders Ørom’sabout different librarian identities together with Trine Schreiber’s development of the model. Conclusions drawn from this study are that there is a similarview on the librarianship; the traditional role and the information intermediate roles has earlier been considered incompatible. Now they seem to come together in a “traditional tasks in new packaging”-thinking. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to investigate librarians’ experiences and opinions about a system for fiction retrieval based on the subject headings list Att indexera skönlitteratur. I want to know if librarians experience that subject headings searches for fiction literature are a good working tool, if there according to librarians are other resources and means that makes fiction available and searchable, and how they estimate the possibility of non-professionals to use subject headings for fiction retrieval. Six librarians at public libraries in Göteborg where interviewed. The interviews dealt with their work with fiction literature, their experiences of subject headings as a fiction retrieval tool, and with their contacts with patrons. The study revealed a great variation among the six librarians. Some said they used subject headings regularly and found them useful for fiction retrieval, while others said subject headings had a minor role in their work with fiction. As alternatives to subject headings where mentioned handbooks that describe fiction literature, the competence of librarians, shelf classification and exhibitions. Some librarians thought most patrons have limited use of subject headings, while others thought subject headings can be a good help for patrons. It is a common experience among the librarians that students ask for fiction dealing with certain subjects, and a common view that students above others can benefit from subject headings. To improve the retrieval of fiction in public libraries in Göteborg it is suggested that the structure of the subject headings list is exposed to the persons searching. / Uppsatsnivå: D