Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt. Eftersom ämnet kan väcka många känslor ville vi vara förberedda på alla slags reaktioner. Under projektets gång har vi planerat vecka för vecka vad vi ska göra samt följt en övergripande tidsplan. Vi har också varje vecka skrivit en rapport om vad vi har gjort, vilka problem som vi har haft och vad som har fungerat bra. Vi tog kontakt med ett dagcenter och ett dagis och hittade bra människor att intervjua. De var alla mycket hjälpsamma och våra inspelningar gick bra. Vi var mycket nöjda med våra bilder och även ljudet. I klippningen har vi sett dokumentären växa fram och vi har haft lätt att se vilka klipp som passar in och vilka som inte gör det. Projektet har flutit på relativt smidigt och när problem har uppstått har vi lyckats lösa dem efter hand. Vi har lärt oss mycket och blivit säkrare på oss själva. Det har varit nyttigt för oss att arbeta med utomstående och med olika åldersgrupper. Att vi har skapat externa kontakter har också varit en bra erfarenhet. Vi har lärt oss att samarbeta och att lyssna på varandra. Det är viktigt att alla får komma till tals i en så här liten grupp. Vi tycker att det har varit spännande att göra ett sådant här stort projekt. Det har varit skönt att ha mycket tid till förfogande och att vi har fått lägga upp och genomföra projektet helt själva. Vi har utvecklats under projektets gång och vi känner oss nöjda med både projektet och slutresultatet. / Nanna: nanna_andreason@hotmail.com Camilla: camillahellman82@hotmail.com Sara: sarawengle@hotmail.com

No description available.

Denna empiriska studie syftar till att lyfta fram och undersöka utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet i förskoleklass till årskurs 3. Centralt i studien har varit att ta reda på vilka delar av kursplanen för svenska i läroplanen som kan beröras genom svenskundervisning utomhus. Fokus under intervjuerna har varit att lyfta fram hur man kan lyckas med sin svenskundervisning genom utomhuspedagogik. Fördelar och svårigheter sätts i relation till det centrala innehåll och förmågor som lärarna arbetar med. Fem utbildade lärare och en naturskolepedagog har intervjuats. Resultatet av studien visar bland annat att fortbildning är en viktig byggsten till att utomhuspedagogiken ska användas frekvent och framgångsrikt inom svenskämnet. De största fördelarna som lyfts fram ur resultatet är att samarbetet, kommunikationen och interaktionen eleverna emellan ökar. Utomhuspedagogik anses också vara ett tillfälle för eleverna att visa andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet än vad de visar genom undervisning som sker i klassrummet. Utomhuspedagogik som undervisningsmetod inom svenskämnet anses också kunna erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet, vilket lyfts fram som en fördel för inlärningen. Det framkommer också att lärmiljön som eleverna befinner sig i spelar stor roll för språkinlärningen, den miljö som erbjuds genom utomhuspedagogik anses inspirera och avstressa eleverna till skillnad från det traditionella klassrummet. Resultatet visar att den övervägande delen ur det centrala innehållet för svenska berörs genom lärarnas utomhusundervisning i svenskämnet. Lärarna lyfter fram tre av fem förmågor som de anser att eleverna får förutsättningar att utveckla genom utomhuspedagogik. Kommunikation och talet lyfts fram som centrala delar i svenskundervisning som sker genom utomhuspedagogik. Resultatet visar också att skrivandet får för lite utrymme genom utomhuspedagogik och att detta kan leda till svårighet i att utveckla elevernas skrivande. Utomhuspedagogik inom svenskämnet lyfts fram som en positiv variationsfaktor, men det framgår också tydligt att lärarna anser att undervisningsmetoden bör ses som ett komplement till den mer traditionella klassrumsundervisningen.

Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration. / Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

Syftet med studien var att studera föreställningar om fängelsedömda hos arbetsgivare samt vilka faktorer som upplevdes påverka anställningsbarheten. Genom semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivare fann vi att fängelsedömda primärt beskrevs utifrån två kategorier; de anställningsbara och de icke anställningsbara. De faktorer som påverkar anställningsbarheten handlade främst om vilken brottstyp som föranlett fängelsedomen och de risker som upplevdes medfölja denna brottstyp. För att gardera sig mot dessa risker ansågs belastningsregistret vara ett värdefullt verktyg. Samtidigt framhävdes att utdrag ur belastningsregistret kan innebära svårigheter för fängelsedömda att återanpassas till samhället. Det som dock påverkade anställningsbarheten i störst utsträckning var huruvida arbetsgivarna upplevde att de fick en god uppfattning om och kände förtroende för individen. Vidare framkom att föreställningar om kvinnor i fängelse skiljer sig från generella föreställningar om fängelsedömda (i huvudsak män). Detta berodde på att kvinnor i fängelse i mycket högre utsträckning sågs som offer snarare än förövare. / The aim of the study was to examine employers’ perceptions of prisoners and the factors that were perceived to affect employability. Using semistructured interviews with six employers we found that prisoners were primarily described through one of the two following categories; the employable and the non-employable. The factors affecting employability concerned the type of offense that had led to the prison sentence and the risks that were perceived to accompany this type of offense. To handle these risks, access to criminal history records was considered a valuable tool. At the same time, it was emphasized that easily accessible criminal history records may cause difficulties for ex-prisoners to readapt into society. However, what affected the employability the most was whether or not employers had confidence in the individual and if the person had made a good impression. Furthermore, it emerged that perceptions of women in prison differ from the perceptions about prisoners (mainly men). This was because women in prison were seen as victims rather than perpetrators.

I have through qualitative interviews and analysis of previous research in the area searched answers to what tablets are used for in preschools and the reason why they are used in this way. In addition, it examines the similarities and differences there are in how teachers and children describe the use of the tool in preschool. The study is also looking for answers on whether and how the plates are used to develop children's scientific knowledge. There are six teachers and 14 children's statement that forms the basis for the analysis. The results indicate that tablets are used for two purposes. Partly in an educational purpose for different ways to live up to pre-school's mission which is attributed to the business through the preschool curriculum (Skolverket, 2010). In addition, the tablets even are used as an entertainment medium where children play in the application programs, called apps. Results show that what affects how tablets are used in the nursery, and for what purpose, seems to lie in teachers' interest, time and skills in the subject. Educators and children's statements about the use may be related to each other but the interviews show that they value different emphases. The study also shows that the use of tablets to develop children's scientific knowledge is very marginal.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att främja elevers matematiska språk i undervisningen. För att undersöka hur lärare arbetar för att främja elevers matematiska språk användes metoden triangulering, i form av observation och intervju. I studien deltog fem lärare. Resultatet visar att lärare arbetar med att främja elevers matematiska språk genom elevaktiva genomgångar samt i årskurs två och tre genom pararbete. Resultatet visar även att samtliga lärare anser att det är viktigt att lärare använder ett korrekt matematiskt språk i undervisningen. De slutsatser vi har dragit utifrån studiens resultat är att arbetssätten för att främja ett matematiskt språk skiljer sig årskursvis och vidare att lärare använder det matematiska språket i varierad utsträckning i matematikundervisningen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur unga personer som lever med psykisk ohälsa uppfattar sin användning av Facebook och hur de resonerar kring betydelsen av Facebook i deras vardag. Vi vill även belysa hur de uppfattar att de påverkas av samhällets krav kring ideal, normer och känslan av tillhörighet genom Facebook. ● Hur beskriver unga människor som lever med psykisk ohälsa sin användning av Facebook? ● På vilka sätt uppfattar unga människor att Facebook kan utgöra ett verktyg för tillhörighet och delaktighet för personer som lever med psykisk ohälsa? ● På vilka sätt uppfattar unga människor att de normer och ideal som förmedlas via Facebook utgör ett hinder för tillhörighet och delaktighet för personer som lever med psykisk ohälsa? Metod och material: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom 6 semistrukturerade intervjuer med unga personer med psykisk ohälsa. Huvudresultat: Studiens resultat visar att Facebook känns som en trygghet där Facebookgrupper ökar tillhörighetskänslan och används för att få tips och hjälpa andra i svåra situationer. Kraven att behöva leva upp till samhällets ideal kan påverka känslan av utanförskap.

Bakgrund Knä- och höftplastikoperationer genomförs vanligtvis i spinalanestesi som är en säkrare behandling för patienten. En tredjedel av de patienter som ska genomgå spinalanestesi är mycket oroliga före operation. Få studier fokuserar på patienters upplevelser och erfarenheter av spinalanestesi. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av spinalanestesi Metod Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes av de patienter som fanns inbokade på en ortopedmottagning, våren 2012. Datamaterialet bearbetades och analyserades med en fenomenologisk tolkning av de fyra existentialerna rummet, kroppen, tiden och relationen. Resultatet Patienter beskrev att kroppen upplevdes som en maskindel som skulle repareras. Det var knappt märkbart att få ryggbedövning med ett stick i ryggen men att få flera stick upplevdes ge svåra smärtor. Att objektivera den egna kroppen genom att flytta in i sig själv, inte känna efter och överlämna kroppen i någon annans ansvar var strategier som användes. Att själv få välja att vara medveten om rummet och ha kontroll gjorde upplevelsen behaglig men att välja det omedvetna rummet var befriande för dem som upplevde situationen obehaglig. Trygghet upplevdes av en omhändertagande personal och känslan av att vara unik infann sig när patienter bekräftades med sitt namn. Otrygghet upplevdes då personalen inte informerade och kommunicerade vid bedövningen. Den objektiva tiden upplevdes utav några patienter som lät tiden ha sin gång. För andra blev upplevelsen av tiden mer svåruppfattad, den subjektiva tiden kändes kortare, längre eller inte alls. Slutsats Kroppen upplevdes utifrån och patienter objektiverade sina kroppar genom att överlämna och stänga av dem när de var bedövade. Det trygga rummet fanns i det fungerande sociala rummet och det otrygga rummet upplevdes när det sociala rummet var otillräckligt. Patienter valde själva det medvetna eller det icke medvetna rummet. Den levda tiden var svåruppfattad och upplevdes kortare, längre eller så fann sig patienterna i tiden. Klinisk betydelse Patienters upplevelser är en värdefull källa till kunskap för att personalen ska kunna förstå, utvärdera och utveckla vården för att kunna ge patienterna ett bättre omhändertagande. / Background Knee and hip replacement surgery usually carried out under spinal anaesthesia, which is a safer management of the patient. One third of the patients to undergo spinal anaesthesia are very anxious before surgery. Of the studies carried out so far, only a few have focused on patient’s experiences of spinal anaesthesia. The aim of the study was to investigate patients experiences of spinal anaesthesia. Method The study has a qualitative approach and data collection was performed using six semistructured interviews. A convenience sample was made using the patients who were scheduled for an orthopaedic reception, spring 2012. The data was processed and analyzed using a phenomenological interpretation of the four existentials lived space, lived body, lived time and lived human relation. Result Patients reported that the body was perceived as a piece of machinery to be repaired. It was barely noticeable to get an spinal anestheisa with a single injection in the back but getting additional injections was perceived as severe pain. Objectification of the body by moving in on itself, shutting out feelings and submit it to someone else's responsibility were strategies frequently used. To be able to chose if you want to be aware of the room and the surrounding environment to be in control, contributed to an over all comforting experience for patients that were confident with the situation. On the other hand, choosing the unaware state and not being aware of the environment resulted in a relief for patients that experienced their situation as discomforting. A patients perception of security was reinforced by caring health professionals and the feeling of being unique was confirmed when patients were called their names. The feeling of insecurity was reinforced by the lack of information to and communication with the patient during the anaesthetics. Some patients that put up with time passing experienced a correct clock time. For others, the difference between subjective and objective time was harder to perceive, the subjective time felt shorter, longer or not at all. Conclusion The body was perceived from the outside and patients objectified their bodies by handing them over and shut them down when they were anaesthetized. The safe room was in the functioning of social space and the room felt insecure when the social space was insufficient. Patients chose themselves the conscious or non-conscious room. The lived time was difficult to perceive. It was either shorter, longer or they found themselves patients in actual time. Clinical contribution Patients views will always be a valuable source of information from which health professionals can evaluate and develop their care.