Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.

Sjuksköterskor i barnhälsovården arbetar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala hälsa samt utveckling. De ansvarar också för att identifiera samt åtgärda eventuella problem för att förebygga ohälsa hos barn. Covid-19 pandemin har påverkat världens befolkning på olika sätt och även hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur arbete inom barnhälsovård har påverkats under Covid-19 pandemin. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign, där datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med totalt åtta deltagare från fem hälsocentraler i Norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med manifest ansats. Resultatet visade en förändring av det sociala samspelet, att behovet av föräldrastöd ökat och att det tillkom prioriteringar och omfördelningar inom verksamheten. Dessutom visade resultatet att det har krävts åtgärder för att minska smittspridningen. Konklusionen är att istället för att minska verksamheten under Covid-19 pandemin, hade resurserna inom barnhälsovården behövt utökas och föräldrastödet prioriterats.

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur rektorer definierar begreppet likvärdig utbildning, och vilka hinder och svårigheter som rektorer finner i att säkerställa en likvärdig utbildning för alla elever. Urvalet i studien är sex rektorer som genom semistrukturerade intervjuer delger sina erfarenheter, åsikter och upplevelser kring det valda ämnet. Resultatet visar en entydig uppfattning om begreppet likvärdig utbildning men att rektorer finner det vanskligt att uppnå det i praktiken på grund av de rådande ramfaktorerna såsom exempelvis tid, ekonomi och segregation. Studiens slutsats är att likvärdigheten i den svenska grundskolan är svåruppnåelig på grund av de olika ramfaktorerna såsom segregation, tidsbrist, ekonomiska resurser som fördelas inom kommunerna och bristande kompetens.

Ökade kunskapskrav i skolan har gjort att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga. I Lgr 11 och Lsär 11 har kraven på de enskilda eleverna ökat vilket medfört att många blivit stressade och mår dåligt i skolan. I läroplanen finns ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag vi ställer oss frågande till hur dessa två uppdrag kan förenas. Lyckas skolan rusta eleverna för samhällets utmaningar? Intresset för vår studie grundar sig i att vi som lärare ofta har mött en osäkerhet, stress och frustration hos kollegor vad gäller planering av hela undervisningsinnehållet. Syftet med den här studien var att fokusera på hur lärare i grundskolan och grundsärskolan arbetar med läroplanens två första kapitel, som handlar om demokrati- och värdegrundsfostran. En kvalitativ forskningsansats har använts och 13 intervjuer med lärare i grundskolan och grundsärskolan har genomförts. Data har tematiserats och analyserats med stöd av teorier om hälsa enligt Antonovsky, det sociokulturella perspektivet samt Bronfenbrenners ekologiska modell. I resultatet presenteras några övergripande teman om skolans huvuduppdrag, styrdokument, värdegrund, kunskap samt värdegrund och kunskap i förhållande till varandra. Resultatet visar att det mätbara kunskapsuppdraget prioriterades före värdegrundsuppdraget trots att det både finns en ambition och en vilja att arbeta med detta så beskriver informanterna samtidigt en osäkerhet och en tidsbrist i genomförandet. En slutsats är att värdegrundsarbetet är viktigt i skolan för en lyckad kunskapsinhämtning. Studien har även visat att det är viktigt att få kunskap i skolan som underlättar för eleverna att klara sig i livet och inte bara för att uppfylla kunskapskraven.

Syftet är att bidra med kunskap om samlingen i förskolan, samt synliggöra uppfattningar om samlingen som fenomen, utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv. Studien utgår ifrån fenomenografisk teori, och bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken barn i femårsåldern och fyra av deras förskollärare på olika förskolor. Undersökningen visar att samlingen ses som viktig och har ett flertal olika syften. Men det främsta, enligt förskollärarna, är att barnen ska få en rolig stund, uppleva gemenskap och att alla ska få känna sig sedda. Bland de intervjuade barnens uppfattningar om samlingen, var svaren varierande. De gav uttryck för att samlingen handlade om disciplin, lärande och information. Men även att samlingen är viktig och rolig ibland.

The aim of this study has been to broaden the understanding of the opportunities and challenges ofcitizenship education by analyzing Civics teachers' experiences of translating their perceptions ofthe mission into practice on academic and vocational programmes. More precisely, the broadeninghas been accomplished through describing similarities and differences between the conditions onthe basis of qualitative interviews with three teachers. Furthermore, descriptions have been formedthrough the use of a theoretical framework consisting of Gert Biesta's socialization, qualification,and subjectification dimensions on one hand, and frame factor theory on the other. The findings of the study suggests that two of the teachers emphasize socialization, allemphasize qualification and two emphasize subjectification. Within the qualification dimension, adistinction was noted between external means (referring to contextually bound ways of participationand influence), which are related to socialization, and internal means (referring to factualknowledge, perspective-taking and critical thinking), which are related to subjectification. Theframe factor analysis of the teachers' experiences indicated that one participant emphasizes inparticular the similarities in the challenge of realizing socializing elements and external means as aresult of existing pedagogic frame factors; most notably the factually oriented curriculum. Regarding differences, which are substantially more prominent, it emerged that opportunities areprimarily linked to academic programmes while challenges are linked to vocational programmes. At academic programmes, there were particularly better opportunities for qualification interms of internal means (especially factual knowledge) as a result of student-related frame factorssuch as a positive attitude towards studies and the subject. The results suggest that these factors canbenefit both qualification and subjectification, if these are combined. Other student-related factorssuch as willingness to speak and subject-relevant prerequisites emerge as valuable resources forqualification and subjectification amongst students at vocational programmes, but they are in somerespects also prevented from being sufficiently utilized. Willingness to speak is prevented byresource-related frame factors such as lack of time in combination with pedagogic frame factorssuch as a substance-rich curriculum, while subject-relevant prerequisites are prevented bydeficiencies in the linguistic knowledge of students with immigrant backgrounds.

Abstract Elin Modin, Working with health preventive behavior change – experiences from shift workers. Master thesis in Occupational health science, 30 credits, University of Gävle. Background: Shift work can involve an irregularity in the daily rhythm. Earlier studies has shown impact on sleep, social life and cardiovascular diseases. Few studies has been focusing on employees in shift work and more research is needed to provide these employees with the conditions for a healthy working life. Aim: To explore how the employees in shift work experienced working with a health preventive behavioural change intervention.  Method: Nine employees working in an administrative authority in Sweden was interviewed using semi structured interviews. Data analysis followed the steps of content analysis.  Result: The intervention has given the participants a regularity that is perceived to have a positive impact on the change in behavior. Colleagues' support and feedback have been an important part of the work. There is a need to maintain the integrity and autonomy of the participants. Conclusion: Regularity, support and feedback from colleagues has been experienced as positive for the behavior change. The need for autonomy and integrity has been shown important.   Keywords: shift work, behavioural change, support, semi-structured interviews

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension – forskningen – läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende. Genom att intervjua tidningsläsare vill jag få möjlighet att undersöka hur media, samhälle, forskning och individer producerar kunskap (tillsammans). Analysen visar bland annat att tidningsläsares förståelse av beroende realiseras genom en sammanvävning av både nyhetsrapportering om forskning och egna erfarenheter samt att tidningsläsare omdefinierar det biomedicinska begreppet belöningssystem. Det sker en definitionsförskjutning av begreppet: Från den biomedicinska förståelsen av belöningssystemet som kemiska processer i hjärnan till tidningsläsares egna förståelser av att belöna sig med något. I förskjutningen uppstår konflikter och lösningar som tillsammans med intervjupersonernas övergripande förståelse synliggör, förstärker och utmanar den biomedicinska alkoholforskningens position i samhället.

I detta arbete har tidigare självskadande individers egna erfarenheter undersökts. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra före detta självskadande individer. Materialet har sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Tonvikten i analysen, i detta arbete, har legat på den självskadande individens beskrivning av sin situation. De insamlade intervjuerna har transkriberats och analyserats med en metodik där mening-för-mening kodats. Utifrån dessa koder har jag sedan sett olika och gemensamma teman vilka beskriver diskursen om den självskadande individen. Intervjupersonerna beskriver att den självskadande handlingen kan vara ett sätt att hantera: starka känslor, skuld, och skam. Handlingen kan även vara ett sätt för individen att skapa kontroll över dessa och samtidigt kontroll i en upplevd kaotisk miljö. Kultur och samhälle påverkar den självskadande individen och i detta arbete har en modell för att förstå självskadebeteendet som process utarbetats, denna modell har jag kallar “den självskadande loopen”, vilken är nära anknuten till de starka känslorna, kulturen, och samhället.