This study examines preschool teachers` experiences of working with multilingualism. Through the study I want to find out about what experiences preschool teachers have about working with multilingualism and what has changed during their working life. The study also examines which methods are used most to support the children`s native language and how educators experience work with multilingualism. The data gathering has been carried out using a qualitative method that is semi structured interviews. Six licensed preschool teachers were interviewed. Data has been analyzed using phenomenography. The results show that the work with multilingualism places demands on the educators but is seen with a positive attitude. The result also shows that the educators´ view of working with multilingualism is of importance for the children and their educational development. If the educator lacks will and commitment to work with multilingualism it will affect the education for the children. The children will then not receive the support they need to improve and develop. It is also important that the principals emphasize that multilingualism is included in the preschool`s activities. It also appears in the results that educators` knowledge plays a role in the work with multilingualism and that educators need to know about the child`s background to be able to support the children in their language development. The results show that the most used method support in the work with multilingualism are digital tools and specific learning app Polyglutt. / Denna studie undersöker förskollärares erfarenheter av arbete med flerspråkighet. Genom studien vill jag ta reda på vilka erfarenheter förskollärarna har kring arbetet med flerspråkighet och vad som har förändrats under deras arbetsliv. Studien undersöker även vilka metoder som används mest för att stödja barnens modersmål och hur pedagoger upplever arbetet med flerspråkighet. Datainsamlingen har genomförts med kvalitativ metod som är semistrukturerade intervjuer. Det intervjuades sex legitimerade förskollärare. Data har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet ställer krav på pedagogerna men ses med en positiv inställning. Resultatet visar även att pedagogernas syn på att arbeta med flerspråkighet har stor betydelse för barnen och deras pedagogiska utveckling. Om pedagogerna saknar vilja och engagemang till att arbeta med flerspråkighet kommer det att påverka barnens utbildning. Barnen får då inte de stöd de behöver för att förbättra sig och utvecklas. Det är även viktigt att rektorerna lägger vikt på att flerspråkighet inkluderas i förskolans verksamhet. Det framkommer även i resultatet att pedagogers kunskaper spelar roll i arbetet med flerspråkighet och att pedagoger behöver veta om barnets bakgrund för att kunna stödja barnen i deras språkutveckling. Resultatet visar att den mest använda metoden som stöd i arbetet med flerspråkighet är digitala verktyg och specifikt lärandeappen Polyglutt.

No description available.

Syfte med detta examensarbete är att ta reda på vad matematiklärare anser om att arbeta med Singaporemodellen, ur ett lärarperspektiv. För att få svar på forskningsfrågan i denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare. Lärarna som är verksamma i årskurs 4–6 har intervjuats för att dela sin bild, uppfattning och erfarenhet av Singaporemodellen. Den insamlade datan har analyserats med utifrån en tematisk analys och de koder som har identifierats från transkriberingen har format resultatets rubriker. Resultatet av de genomförda intervjuerna är att lärarna har en positiv inställning till modellen samt tycker de att Singaporemodellen ger eleverna rätt verktyg för att vidareutveckla de matematiska kunskaperna. Det är en modell enligt deltagarna som gynnar alla elever tack vare den tydliga strukturen, bildstödet och användandet av konkret material. Detta laborerar eleverna med på matematiklektionerna. Slutligen diskuteras resultatet, studiens bidrag och vidare forskning presenteras.

Syftet med studien har varit att undersöka hur riskfrågor hanteras inom MKB i samband med detaljplaneprocessen och väglagen med dess process samt undersöka om riskkriterier finns. Med riskfrågor menas risker som rör människor och miljö i samband med MKB för projekt. Genom kvalitativa intervjuer, djupintervjuer undersöks om det existerar några riktlinjer för hanteringen av riskfrågor inom MKB hos olika myndigheter samt om det finns riskkriterier som fastställer nivån för acceptabel risk. En bakgrund ges för MKB, risk och risk i samband med MKB. Grundläggande begrepp för MKB redovisas och en kort bakgrund till utvecklingen av MKB ges. Begreppen risk och riskanalys förklaras samt människors riskperception och vad riskkriterier innebär. En introduktion till MKB och riskhantering i samband med detaljplaneprocessen och vägplaneringsprocessen redovisas. Det finns inga riktlinjer för hur risk hanteras i samband med MKB i varken detaljplaneprocessen eller vägplaneringsprocessen. De intervjuade myndigheterna har inga lagstadgade riktlinjer att följa. Avsaknaden av riktlinjer leder till att det är handläggarens erfarenhet som avgör vad som anses viktigt och vilken omfattning som krävs. Vidare visar studien att det inte finns några riskkriterier i Sverige som sätter nivån för acceptabel risk. Avsaknaden av riskkriterier leder till att den beslutande instansen avgör vad som är en tolerabel risk i varje enskilt fall.

TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare anser att all typ av text är lika effektiv för att öka elevers läsförståelse.  För att kunna besvara syftet formulerades följande forskningsfrågor: -Ges utrymme i undervisningen till att läsa texter i olika former, varför i så fall? -Vilka texter anser lärare är relevanta i arbetet med elevers läsförståelse och varför?-Ser lärarna multimodala texter som ett stöd för elevers läsförståelse, varför?   För att behandla våra forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra grundskolelärare från fyra olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via digitala samtal. De teorier som användes var socialsemiotisk teori och multimodal teori. Den tidigare forskningen som studien tar upp utgår ifrån digitaliseringen i skolan och det didaktiska val som lärare gör i arbete med multimodalitet. Forskningen lyfter även fram läsförståelse och att det finns en ny syn på text vilket är en följd av att samhället har digitaliserats. En tematisk analys av den insamlade empirin har genomförts. Det resultat som framkom i studien var att lärarna i studien hade en vidgad syn på text och på hur elever skapar förståelse genom olika textformer. Alla lärare såg multimodala texter som bra verktyg att använda i undervisningen för att öka elevernas läsförståelse.

Under det självständiga arbetet på grundnivå synliggjordes en dominans av den enspråkiga normen i undervisningen. För att utforska normens fortsatta existens syftar den här studien till att undersöka F-3 lärares inställning till flerspråkiga elevers modersmålsanvändning i svenskundervisningen. Arbetet grundar sig i tidigare forskning och teoretiska begrepp som rör flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer använts vid datainsamlingen. Undersökningen bygger på sju semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd gentemot elevers modersmål och merparten besitter kunskaper om modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Dock är det sällan elever får möjlighet att använda sitt modersmål i svenskundervisningen. Slutligen diskuteras och problematiseras resultatet i relation till den tidigare presenterade forskningen och lärare uppmanas att vara kreativa i förhållande till användningen av olika språk i undervisningen.

Bakgrund. Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem och vårdpersonal är en särskilt utsatt grupp. Studier visar att naturen har hälsofrämjande effekter och kan bidra till hantering och reducering av stress men där är målgruppen vårdpersonal begränsat utforskad. Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals upplevelser av naturens roll i relation till hälsa och hantering av stress. Metoden utgjordes av kvalitativ induktiv ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal (undersköterskor, sjuksköterskor och läkare) från tre olika regioner i Sverige. Transkriberingarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Analysen mynnade ut i ett tema som visade att vårdpersonalen upplevde att naturen erbjöd stöd för hälsa genom möjligheter för reflektion, återhämtning och aktivitet. Temat bestod av sju kategorier: naturen var en plats för självreflektion, gav stöd för att vara närvarande, främjade återhämtning och välbefinnande. Naturen faciliterade fysisk aktivitet och beskrevs vara en social mötesplats samt gav en upplevelse av att vara en del av något större. Slutsats. Studien gav kunskap om vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av naturens betydelse och roll för deras hälsa och hantering av stress vilket kan vara användbart för utvecklandet av hälsofrämjande och preventiva insatser för yrkes- och målgrupper med hög risk för stress och stressrelaterad ohälsa. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>