Denna uppsats redovisar en fenomenografisk studie där syftet var att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med formativ bedömning i ämnet svenska som andraspråk enligt kursplanen för grundskolans årskurs 7–9. Tre lärare varav en som undervisar i grundskolans årskurs 7 till 9 och två inom gymnasiets språkintroduktionsprogram intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades enligt en fenomenografisk analysmetod. Framträdande resultat visar att en stor del av arbetet med formativ bedömning sker genom att aktivera eleverna i informella undervisningsaktiviteter där de är uppmuntrade att använda sitt språk i klassrummet samt att en stor del av undervisningen och återkopplingen till eleverna bör ske muntligt med visuellt stöd för att vara effektiv för elevernas utveckling.

I takt med att det svenska samhället upplevs bli mer polariserat blir den gemensamma värdegrunden svårare att urskilja. Skolan har dock en värdegrund beskriven i läroplanen som verksamheten skall vila på, även om denna värdegrund inte är tydligt definierad. Samhällskunskapen anses ha ett tungt ansvar vad gäller värdegrundsarbete i den svenska grundskolan. Ett uppdrag som kan tänkas bli mer komplicerat i takt med att den gemensamma värdegrunden försvagas. Målet för denna studie har därav varit att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare upplevde skolans värdegrund, hur de såg på fostransuppdraget i samhällskunskap och vilka möjligheter och utmaningar de upplevde med värdegrundsarbetet i samhällskunskapsämnet. För att söka svaret har denna studie utgått från teori om fostran, värdegrundsteori samt moral och etik för att sedan utföra sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på högstadiet i grundskolan. Resultatet av studien visade att värdegrunden var svårtolkad i dess abstrakta form, men tämligen underförstådd när pedagogerna beskriver det praktiska utförandet. Fostran sågs som en självklar uppgift för samhällskunskapsämnet även om fostransarbetet stött på visst motstånd genom oförenliga värderingar från hemmen. Intervjupersonerna upplevde goda möjligheter att lyfta fram etiska och moraliska perspektiv inom ämnet men att det även innehöll utmaningar då dessa etiska frågeställningar kan vara känsliga om alla inte delar samma värdegrund. Erfarenhet verkar vara en potentiell nyckel för att delvis motverka utmaningar som dykt upp inom detta arbete. Därutöver finns indikationer på att en gemensam etik hos lärarna kan vara ett hjälpmedel för att främja skolans demokratiska värden. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Abstract: This Master’s thesis investigates seven public librarians’ approach to bibliotherapy in relation to their experiences of key components in their role and in relation to literature promotion, as well as how they consider bibliotherapy within the context of Swedish public libraries. Research questions used were: Which competences and characteristics do the librarians experience as key components in their role related to literature promotion? How do the librarians consider traditional forms of literature promotion in relation to bibliotherapy? How do the librarians consider bibliotherapy in the context of Swedish public libraries? Interviews were carried out with seven public librarians, two of them working with bibliotherapy. A thematic analysis was used to process the empirical material. Theoretical instruments applied in the analysis were Grøn’s three phases of literature promotion in public libraries and Brewster’s research on bibliotherapy. Six aspects of the librarians’ role in relation to literature promotion emerged from the informants’ experiences: digital tools, social competence, information seeking, literature knowledge, general knowledge and some personal characteristics. The librarians’ approach to traditional literature promotion can be found mainly in two of Grøn’s phases, the reformative and the affirmative. Bibliotherapy can, according to some informants, be related to traditional forms of literature promotion, in accordance with Brewster’s informal bibliotherapy. The study suggests that many of the librarians are positive to bibliotherapy but finds some aspects problematic when implemented within the public library. Amongst problems mentioned were: the term therapy associated with clinical environments, lack of education and general knowledge amongst librarians and users.

This thesis investigates adult readers’ experiences of pleasure reading. The view of reading taken in this thesis is derived from reader-response theory. The theoretical framework consists of the idea that reading is a transaction between the reader and the text. Through semi-structured interviews with five readers, the role of pleasure reading in the context of the reader's life is explored. The thesis examines both the contribution that pleasure reading makes to the reader's life and, on the other hand, how the reader's life context and personal experiences affects the reading experience. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The results confirm that the readers’ lives and personal experiences has a great impact on the reading experience and what the reader derive from reading. Interview responses show, in line with previous research, that the readers’ own preoccupations work as a filter so that the reader pays particular attention to parts of the text that address their lives. The results show that, when describing a good reading experience, readers highlight narrative or language in varying degrees. Also, the results show that through reading for pleasure a person's mindset and ideas can be transformed.

The purpose of this thesis is to examine school librarians approach towards the democratic role of school libraries. Semi-structured interviews with five high school librarians’ were conducted to illuminate how school librarians work to fulfill this role and further examine any differences in their approach. The theoretical framework consists of a broad interpretation of democracy to highlight difficulties in a precise definition of this term. Deliberative democracy and enlightened understanding is included in this framework in an attempt to establish a more precise setting. With a thematic analysis of the interviews the results were divided and coupled with the research questions. The results show information literacy as the primary democratic work described by the school librarians and an overall general vagueness regarding the school libraries as well as their own democratic role and further pertaining work.

The Royal Library of Sweden (KB), which serves as the national library in Sweden, decided in November of 2008 to start using DDC instead of SAB. For a long time, SAB was used as the main classification system in Sweden across all types of libraries. The reasons for this decision were among others that it would help swedish libraries to become more interconnected with libraries in other european countries, who already use DDC. Another reason for the decision is that DDC already has a support network and regularly gets new editions and updates. But now all of the university libraries in Sweden have switched to DDC in some capacity, for either the entire or parts of the library's collection. Public libraries however mostly still use SAB for both their collections and classification. The purpose of this study, which takes place in the spring of 2021, is to examine librarians preferences and opinions about these two systems. Semi-structured qualitative interviews with a total of six librarians across four different academic libraries in Sweden, have been conducted to accomplish this. For this study, a number of psychological terms have been used as a theoretical framework to analyze the librarians opinions. These terms are: preferences, stability, trends and mere-exposure. The findings show that a majority of the librarians prefer SAB over DDC. Moreover they also considered that The Royal Library of Sweden made the correct decision to switch to DDC.

Att kunna skriva för hand sammankopplas tätt med lärande men eftersom samhället och skolan kommit att digitaliseras är det inte ovanligt att pennan som lärandemedel får stå i skymundan i klassrummet. Tidigare forskning har belyst att pennan helt riskerar att helt ersättas med digitala redskap som surfplattor. Arbetet syftar därmed analysera hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar att skrivinlärningen ser ut beroende på om elever skriver för hand eller på surfplatta. Arbetet utgår från sociokulturellt lärande som teoretiskt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte används kvalitativa metoder med tonvikt på semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av data. Resultatet visar att det råder en delad mening bland lärare som varit verksamma sedan 1990-talet kontra lärare som varit verksamma sedan sent 2000-tal kringvilken typ av skrivinlärning som fungerar bäst. Lärare som varit verksamma sedan 2000-talet förordar läsplattan som verktyg och ser inga direkta fördelar med analoga skrivsätt. De andra lärarna förespråkar en slags blandning av digitala och analoga skrivsätt där de menar att det analoga sättet skall användas som en slags bas innan digitala redskap används. Avslutningsvis råder viss oenighet mellan de olika lärarna gällande de två undervisningssätten där eleven skall stå i fokus. / <p>Inriktning svenska</p>

Denna kvalitativa intervjustudie behandlar ämnet barns integritet och inflytande i förskolans dokumentationsarbete, utifrån förskollärarnas perspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns integritet och inflytande i dokumentationsarbetet utifrån yngre och äldre barn. Den datainsamlingsmetod som används för studien bygger på semistrukturerade intervjuer bestående av en intervjuguide, där följdfrågor har tillkommit under intervjuernas gång. I studien har sammanlagt åtta förskollärare från tre kommunala förskolor blivit intervjuade, där de har fått möjlighet att berätta om arbetet med dokumentation, barns integritet och inflytande utifrån sina egna tankar och åsikter. I analysen av datainsamlingen används ett barndomssociologiskt perspektiv och dess tillhörande begrepp, barnperspektiv, barns perspektiv, agens samt Harts stegmodell. Resultatet av studien kan visa att det finns olika arbetssätt att arbeta med dokumentation, barns integritet och inflytande i förskolan. Samtliga förskollärares beskrivningar framhäver komplexiteten i arbetet, då det är en svår balansgång att möta styrdokument, lagkrav och samtidigt respektera barns integritet och inflytande. Utifrån förskollärarnas beskrivning kan en tolkning påvisa att de vill involvera barnen i hela dokumentationsprocessen, och på det sättet arbeta efter barns perspektiv. Tidsbristen som nämns tolkas däremot göra arbetet svårt och att involveringen av barnen inte alltid är möjlig att uppnå. Resultatet visar därför att dokumentationsprocessen istället utgår från ett barnperspektiv. På så sätt tolkas att barnens agens blir synligt i reflektionen av dokumentationen, men att förskollärarnas agens väger tyngre i hela processen. Utifrån Harts stegmodell tolkas det att förskollärna låter barnen involveras till viss del i dokumentationsarbetet, och därför ligger barnens makt på nivå ett och två i denna modell. Förskollärarnas grundtanke om hur de önskade involvera barnen tolkas dock kunna ligga på nivå tre och fyra, men att detta inte är möjligt just nu.

Bakgrund: Samhällsvetenskaplig och sociologisk forskning om BDSM (enparaplyterm för bondage/disciplin, dominans/underkastelse och sadomasochism)är ett växande område sedan slutet av 1990-talet. Forskning som fokuserar påyngre BDSM-utövare saknas dock. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån teorin omsexuella script (Simon & Gagnon 1986), undersöka vilka innebörder BDSM kanha för unga vuxna BDSM-utövare i Sverige 2019. Metod: Studien baseras påkvalitativa intervjuer med nio individer, i åldersintervallet 19–24 år, somdefinierar sig som BDSM-utövare. Materialet analyseras tematiskt utifrån teorinom sexuella script och Kenneth Burkes dramatistiska pentad. Resultat: Materialetkategoriseras i tre huvudteman som innefattar sammanlagt nio underteman:Konsonanser (”Kommunikation och utövande”, ”Intimitet och relationer” och”BDSM som den trygga sfären”), Dissonanser (”Dominant och jämställd” och”Negativa upplevelser och övergrepp”) samt Flertydiga harmonier (”Förnuft ochkänsla”, ”Feminisering som väg till njutning”, ”Åldersscript”, och ”Att skära sigmed olika innebörder”). Analysen visar att BDSM kan ha positiva, negativa ochparadoxala innebörder för unga vuxna utövare. Hur BDSM upplevs tycks hasamband med i vilken utsträckning sexuella script på olika scriptnivåer kongruerarmed varandra. Diskussion: Resultaten överensstämmer delvis med tidigareforskning, till exempel hur kommunikationen kan gå till, förekomsten av ensekvens av olika faser i utövandet, förhållningssätt till jämställdhet,iscensättningar kopplade till föreställningar om kön och ålder samt hur BDSMrelateras till intimitet, relationer och ett tryggt sammanhang. Utmärkande iempirin är att strypsex betraktas som vardagligt och vanligt. En analys avbeteendet ”att skära sig själv” i förhållande till självskadande och BDSM visar attbeteendet kan ha flera innebörder. / Background: Social scientific and sociological research on BDSM (an umbrellaterm for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism) is agrowing field since the late 1990s. However, research focusing on youngerBDSM practitioners is lacking. Aim: Drawing on Simon and Gagnons (1986)concept of sexual scripting, the aim of this study is to examine meanings ofBDSM among young adult practitioners in Sweden 2019. Method: The study isbased on qualitative interviews with nine individuals, in the ages of 19 to 24years, who define themselves as BDSM practitioners. The material is analyzedthematically using sexual scripting theory. Result: The material is categorizedinto three main themes that includes a total of nine sub-themes; Consonances(“Communication and practice”, “Intimacy and relationships,” and “BDSM as asafe sphere”), Dissonances (“Dominant and equal” and “Negative experiences andabuse”), and Ambiguous harmonies (“Reason and emotion”, “Pleasure throughfeminization”, “Age scripts,” and “Different meanings in ‘self-cutting’”). Theanalysis shows that BDSM can contain positive, negative, and paradoxicalmeanings to young adult practitioners. How BDSM is perceived seems to berelated to whether scripts on different levels are congruent or incongruent.Discussion: The results are partly consistent with previous research, e.g. patternsof communication, sequences of events in practice, approaches to gender equality,conceptions of gender and age in BDSM sessions, and how BDSM is related tointimacy and relationships and experienced as a safe environment. A divergentfinding is that breathplay is considered common and ordinary. An analysis of selfcutting,in relation to self-harm behavior and BDSM, shows that self-cutting canhave several meanings.

Detta arbete handlar om läxor i skolan. Läxor har varit länge en del av skolarbetet även om man inte kan hitta det sagt direkt i läroplanen. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur eleverna upplever läxor och om de anser att de lär sig bättre om de gör sina läxor. Jag har använt mig av intervjuer och enkäter för att samla information om elevernas syn på läxor, om eleverna tycker att de får utökade kunskaper av läxorna och om de tycker att de bör ha läxor. Det har framkommit att synen på läxor är både positiv och negativ. Det visade sig att elever kunde se att det finns fördelar såväl som nackdelar med att ha läxor. / This work is about homework in school. Homework has long been a part of school work, even if one cannot find it said directly in the curriculum. The purpose of this work is to investigate how the pupils experience homework and whether they think that they learn better if they do their homework. I have used interviews and questionnaires to gather information about the students' view of homework, if the students think that they get extended knowledge of their homework and if they think they should have homework. It has emerged that the view of homework is both positive and negative. It turned out that students could see that there are advantages as well as disadvantages of having homework.