Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter.Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var. Pedagogerna på de två utvalda förskolorna säger att de tar tillvara på alla barns kulturella olikheter i vardagen. Man kunde även se att pedagogerna lade fokus på barnens olikheter och pedagogerna lyfte även upp hur viktigt det var för dem att barnen skulle förstå att alla barn inte har det likadant och att det finns kulturella olikheter hos varje barn.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik. Klassläraren Kristina verkar däremot ha svårt att se utomhuspedagogikens fördelar. SEA-U pedagogerna Pär och Martin vill förmedla empati för djur och växter samt väcka nyfikenhet och intresse för närmiljön. För klassläraren Kristina tycks besöket på SEA-U vara mer av en trevlig utflykt, än ett lärande tillfälle.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar. Vi har kommit fram till att flera av dessa lärare har en intention att relatera undervisningen till samhället, men att de anser att det är svårt av olika anledningar. De intervjuade lärarna upplever vi hade kunnat relatera undervisningen till samhället i större utsträckning än vad de gör idag. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att vi som lärare bör anknyta NO-undervisningen mer till samhället.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg. Slutsatsen vi kan dra av vårt arbete är att det måste avsättas tid för att kombinera praktiskt och teoretiskt arbete för att barnen ska få möjlighet till en ökad förståelse kring materias kretslopp och Grön Flagg.

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares bedömningspraktiker och utvärdering av bedömande. Med en fenomenologisk utgångspunkt undersöks musiklärares uppfattningar om bedömning, hur de utvärderar bedömandet och vad de erfar som meningsfullt att bedöma. Rektorer har som uppdrag att ge skolans samtliga lärare förutsättningar att säkerställa att bedömningar är likvärdiga. I den här studien undersöks lärares bedömningspraktiker och hur de själva reflekterar om sitt bedömande. För att göra det undersöks vad lärare finner bedömningsbart och hur de skapar bedömningsituationer för det. Följande två frågeställningar ligger som grund för arbetet: Vad bedömer lärare och hur går de tillväga för att göra det? Samt frågeställningen: Vad tänker lärare om bedömandet och hur utvärderar de bedömning? För att samla in data till sagda frågeställningar, utförde jag fem semi-strukturerade, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framkommer det teman som grundar sig i studiens frågeställningar. Den första typen av teman handlar om bedömningspraktiker. Ett undertema är vad som bedöms och ett annat är hur det går till enligt lärarnas erfarenheter. Den andra typen av teman handlar om utvärdering av bedömandet. Här visar resultatet hur lärare reflekterar om sitt bedömande, det lyfts fram att genom vetandet av vilka kriterier som förväntas visas upp, vet läraren också vad som ska bedömas vilket blir deras intentioner och mål med sina bedömande, tidsbegränsning får lärare att söka efter kunskap de ser passa till kriterier. Formativ- och summativ bedömning lyfts också fram i resultatet där informanterna menar att formativ och summativ bedömning har olika syften och används vid olika tillfällen av bedömning. Avslutningsvis jämförs studiens resultat med tidigare forskning där det framkommer ett behov av att definiera musikalisk kunskap inför bedömning eftersom lärare utvärderar sitt bedömmande olika. / The purpose of this study is to investigate music teachers’ assessment practices and evaluation of assessment. With a phenomenological starting point, music teachers´ perceptions of assessment, how they evaluate the assessment and what they experience as meaningful to assess are examined. Principals have the task of giving all the school´s teachers the condition to pass on that assessments are equal. This study examines teacher´s assessment practices and how they themselves reflect on their assessment. To do this, examine what the teacher find assessable and how they create assessment situations for it. The following to questions form the basis of the study: What do teachers assess and how do they go about doing so? The other question is as following: What do teachers think about the assessment and how do they evaluate the assessment? To collect data on these issues, I conducted five semi-structured qualitative interviews. The result show what is based on the studies´ issues. The first type of theme is about assessment practices, what knowledge is assessed. One subtheme highlights how it goes according to the teachers’ experiences. The second type of theme is about evaluating the assessment. Here the result show how teachers reflect on their assessment. The result shows that teachers know what to assess through the criteria and that affects their intention of assessment. Time restrictions in the classroom also affect teachers’ assessment by creating a need for concrete criteria. Formative and summative assessment are also highlighted in the result where informants believe that formative and summative assessment have different purposes and are used at different stages of assessment. Finally the results gets compared to previous research. It shows that there is a need to define musical knowledge before assessment because teachers evaluate their assessment different.

Syftet med detta examensarbete är att klargöra vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen som lärare i årskurs F-3 väljer att förlägga utanför klassrummet samt vad dessa val grundar sig på. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppfylla syfte och besvara frågeställningar.Frågeställningarna vi har för avsikt att besvara är: Vilka arbetsområden i NO- och teknikundervisningen väljer lärare i årskurs F-3 att förlägga utanför klassrummet och varför? och Vilka faktorer påverkar lärarnas val av arbetsområden och dess omfattning? Den insamlade empirin har analyserats och vidare strukturerats i en tematisering med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet visar att lärare framförallt förlägger arbetsområdena Årstiderna, Närmiljön och Kraft och rörelse utanför klassrummet. Dessa arbetsområden väljer lärarna att förlägga utanför klassrummet då de ser betydelsen av att verklighetsanknyta klassrumsundervisningen, en möjlighet att förena teori med praktik för ett mer bestående lärande, gruppens betydelse för lärandet samt att eleverna får lära genom praktisk handling. Resultatet visar även att lärarnas kunskaper i och om utomhuspedagogik samt vilket material lärarna ämnar använda påverkar i vilken omfattning lärarna väljer att förlägga undervisning i NO- och teknik utanför klassrummet.

Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat. Emellertid var respektive område efterforskat utan vidare relation till varandra. Utgångspunkten för detta examensarbete har därmed varit att försöka undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. En annan utgångspunkt för detta arbete har varit det socialkonstruktivistiska perspektivet på lärande, som kortfattat innebär att elever konstruerar sina egna kunskaper i samspel med andra, snarare än att de färdiga kunskaperna existerar och väntar på att bli inhämtade (Wyndhamn, Riesbeck & Schoultz, 2000). För att kunna göra en undersökning av detta problemområde har sju matematiklärare i grundskolan intervjuats, för att ta reda på hur deras undervisning ser ut samt deras syn på de bedömningsprocesser som äger rum i skolan. För att kunna undersöka huruvida det fanns något mönster mellan dessa områden analyserades svaren utifrån från en kategorisering av olika lärartyper, baserat på Ahlbergs (2000) forskning. På så sätt kunde vi urskilja vilka olika bedömningsmetoder som var vanligt förekommande inom varje kategori. Resultatet av vår undersökning ledde fram till att det finns vissa gemensamma företeelser inom respektive lärartypskategori. Till exempel var summativa prov och diagnoser vanligare i de klassrummen där matematikboken har en mer central roll. Resultatet innebär dock inte per automatik att slutsatserna av denna undersökning är allmängiltiga, däremot ger de en utökad insyn på detta undersökningsområde.

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide. The result of this study has been analyzed towards the SAUK-model for confirming nursing. The informants experience to a high extent that they are not being confirmed in their own situation and that this could convey a change of their own health situation. / De flesta av dagens människor i samhället känner till Alzheimers sjukdom och tror sig ha en uppfattning om vad sjukdomen innebär. När en Alzheimersjuk vårdas hemma medför detta att de anhöriga måste omprioritera sin livsstil och anpassa sig till den rådande situationen. Det primära syftet med här studien är att beskriva hur de anhöriga upplever sin livssituation, när den Alzheimersjuke vårdas i hemmet. Det sekundära syftet med den här studien är att beskriva hur de anhöriga uppfattar sin relation med samhället angående eventuell hjälp och stöd. Författarna har använt sig av en analytiskt induktiv metodansats och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Resultatet i studien analyseras mot Barbro Gustafssons modell för bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen. Informanterna upplever att de till stor del att de inte blir bekräftade i sin situation och att detta kan medföra en förändring av deras hälsosituation. Dock framkommer även positiva upplevelser hos vissa av informanter.

HUR PATIENTER MED SÖMNAPNÉSYNDROM UPPLEVER CPAP-BEHANDLING I SITT DAGLIGA LIVEN EMPIRISK INTERVJUSTUDIECAMILLA SEGERLINDPATRIK TUASONSegerlind, C och Tuason, P. Hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling i sitt dagliga liv. En empirisk studie intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2009.Syftet med studien var att undersöka hur patienter med sömnapnésyndrom upplever CPAP-behandling och hur denna påverkar deras dagliga liv. Genom 7 kvalitativa intervjuer med patienter som har sömnapnésyndrom och som behandlas med CPAP-maskin, utfördes denna empiriska intervjustudie. Intervjuerna gjordes i patienternas hem eller via telefon. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och följande underteman framkom i analysen; compliance, CPAP-maskin och det dagliga livet som tillsammans skapade ett huvudtema: Att anpassa sig till CPAP och att göra framsteg i det dagliga livet. Patienternas upplevelser av CPAP var att den var omöjlig att leva utan och upplevelsen av att dagligt liv har förändrats. Det är av största vikt att patienten följer rekommendationer av behandlingen för att full effekt ska uppnås. Det är viktigt att informera om sömnapnésyndrom, om hur detta kan förebyggas, om risken för att drabbas, och om hur betydelsefull compliance är vid CPAP-behandlingNyckelord: CPAP, dagligt liv, empirisk studie, intervjuer, omvårdnad, patienter, sömnapnésyndrom, upplevelser / HOW SLEEP APNEA SYNDROME PATIENTS EXPERIENCE CPAP-TREATMENT IN THEIR DAILY LIFEAN EMPIRICAL INTERVIEW STUDYCAMILLA SEGERLINDPATRIK TUASONSegerlind, C and Tuason, P. How sleep apnea syndrome patients experience CPAP-treatment in their daily life. An empirical study on sleep apnea syndrome patients' experience of CPAP-treatment and its impact on daily life. Degree project in Nursing 15 credit points. Malmoe University: Health and Society, department of Nursing, 2009. The purpose of the study was to examine how patients with sleep apnea syndrome experience CPAP therapy and how it affects their daily lives. This empirical study was conducted by 7 qualitative interviews with patients who have sleep apnea syndrome and treated with CPAP machine. The interviews were made in the patients' homes or by telephone. The collected data were analyzed using qualitative content analysis with the inductive approach and the following subcategories was revealed; compliance, CPAP machine and the daily life. These categories created a major theme: To adjused to CPAP, and to make progress in daily life. Patients' experience of CPAP was that it was impossible to live without and that the daily life has changed. It is essential that the patient follow the recommendations of the treatment to achieve full effect. It is important to inform about sleep apnea syndrome, how this can be prevented, on the risk of being affected and the importance of compliance to the CPAP treatment.Keywords: CPAP, daily life, empirical study, experiences, interviews, nursing, patients, sleep apnea syndrome.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare kan göra för att skapa motivation hos elever till att läsa skönlitteratur. Studien genomfördes genom att intervjua lärare om hur de arbetar med skönlitterär läsning och vad de tänker på när de utformar sin undervisning och gör sina val av skönlitteratur. Även elever intervjuades för att få inblick i vad de har för relation till läsning och hur och vad de vill läsa. Frågeställningarna som används för att besvara studiens syfte är ”Hur förhåller sig eleverna till att läsa skönlitteratur och vilka faktorer motiverar dem till läsning?” samt ”Hur gör lärarna för att motivera eleverna inför den skönlitterära läsningen?” För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever från två olika skolor i två större städer i Sverige. Intervjuerna med lärarna genomfördes en och en medan de med eleverna skedde i grupp. Det sociokulturella perspektivet på lärande används som ett teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Det studien visar är att elever vill känna koppling till den skönlitteratur de ska läsa i skolan, antingen genom karaktären eller genom händelserna i böckerna. Verklighetsbaserade böcker är något som eleverna föredrar. De vill lära sig saker när de läser och kunna förstå och utveckla sina egna identiteter. Skönlitteratur som Ondskan, När hundarna kommer och Pojken i randig pyjamas lyfts fram av eleverna som bra exempel på böcker. Många lärare använder sig av frågor till olika delar av böckerna som eleverna ska svara på skriftligt, något eleverna inte uppskattar. De vill hellre läsa böckerna för att sedan samtala om dem med de andra eleverna, för att tillsammans upptäcka och skapa förståelse för innehållet samtidigt som de vill dela med sig av och se andras perspektiv på det lästa.