Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.  Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden.

Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.

No description available.

The present study investigates how teacher candidates in social studies describe their perceived self-efficacy to teach the subject of economics at Secondary School level. The study also explores what economic concepts the teacher candidates perceived as particularly significant during their university education and intend to teach to future students. To address the study's purpose and research questions, Bandura's (1997) theoretical concept of perceived self-efficacy and Meyer & Land's (2003) term threshold concepts serve as the theoretical framework. In total, eight semi-structured interviews were conducted with different teacher candidates, all of whom participated in the teacher education course in economics worth 15 credits at Linnaeus University in Växjö. Their statements were analyzed using qualitative content analysis. The main conclusions of the study are that half of the teacher candidates described a low perceived self-efficacy to teach economics, while the other half described a high perceived self-efficacy. The differences can primarily be explained by whether the teacher candidates had taught economics during their internship (VFU) or not. The high proportion of teacher candidates with low perceived self-efficacy aligns with previous research findings and poses a risk of this knowledge area being neglected in future teaching careers. Regarding economic concepts, the concepts of supply and demand, inflation, GDP, and the economic cycle emerge as particularly significant for the teacher candidates. The results also indicate that teacher candidates perceive economics as concept-heavy and abstract. The uncertainty among teacher candidates regarding the subject of economics can be seen as a democratic problem, and increasing confidence requires further research in this area.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de skapar goda förutsättningar för att barn ska möta fysisk aktivitet i deras vardag på förskolan. Metoden som används var semistrukturerade intervjuer. I slutsatsen framkommer det att fysisk aktivitet behöver få större utrymme i förskolans verksamheter och konkretiseras i förskolans läroplan. Vikten av att vara en god förebild som visar på att det är roligt och viktigt att röra på sig är av betydelse för hur barnen ges möjlighet att möta fysisk aktivitet dagligen i förskolan.

Bakgrund: Total pain ligger som grund till ett holistiskt synsätt på smärta i specialiserad palliativ vård och indikerar att smärta är komplext och behöver mötas utifrån olika dimensioner och perspektiv. Aktivitetsförluster och förlorade värdeupplevelser kan påverka patientens smärtupplevelse.  Syfte: Syftet var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter i relation till Total pain inom svensk specialiserad palliativ vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med induktiv ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen användes för att analysera materialet.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier som belyser deltagarnas erfarenheter av hur Total pain beaktas i teamsamverkan samt hur arbetsterapeuters unika görandeperspektiv integreras och bidrar till att bemöta smärta ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Arbetsterapi bidrar till att möta, lindra och förebygga Total pain. I vilken omfattning patientens mångdimensionella behov kan mötas påverkas av organisatoriska och sociala faktorer.  Implikationer: Resultatet kan stärka betydelsen av arbetsterapeutiska insatser i specialiserad palliativ vård samt stödja kommunikationen kring den arbetsterapeutiska rollen i relation till Total pain.

Matematiksamtal är en förutsättning för att stimulera elevernas resonemangsförmåga vid inlärningsprocessen. Dock förekommer variationer i tillämpning av matematiksamtal i samband med matematikundervisningen vilket kan bidra till en ojämlik undervisningskvalitet. Hufferd-Ackles med kollegor (2004) har beskrivit nivåer av matematiksamtal som syftar till att bedöma och få en förståelse för hur frågor ställs i klassrummet, vem som är huvudinnehavaren av kunskap samt vem som ansvarar för att inlärningen sker. Denna fallstudie syftar till att undersöka nivån av matematiska samtal i klassrummen med utgångspunkt i teorierna av Hufferd-Ackles med kollegor (2004). Studien syftar även till att presentera lärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar av att bedriva samtalen samt hur de anser att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom dessa. Genom observationer i tre olika klassrum samt intervjuer med tre lågstadielärare genomfördes studien och analyserades med teoristyrd tematisk analys för observationerna respektive empiristyrd tematisk analys för intervjudata. Resultatet indikerar på en låg nivå utifrån kvalitativa aspekter gällande matematiska samtal.  Den insamlade data från observationer och intervjuer visade ett samband mellan nivåerna och lärarnas upplevelser där klassrumsklimatet framträdde som den mest betydelsefulla faktorn för samtalens nivå. En trygg miljö i klassrummet gynnar samtalen och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva kvalitativa samtal såväl för lärare som för elever. Lärarna var eniga om att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom att bedriva matematiska samtal och att arbete i läromedel inte bidrar till detta i samma utsträckning.

Digitala verktyg är något som elever i dagens samhälle växer upp med vilket leder till att det blir en aktiv del i deras vardagliga liv utanför fritidshemmet. Syftet med arbetet är att erbjuda aktiviteter med digitala verktyg och att undersöka hur aktiviteter med digitala verktyg kan organiseras för att möta elevernas egna intressen. Ett annat syfte är också att undersöka relationen mellan barns deltagande och intresse i digitala aktiviteter. Därför används metodologin aktionsforskning som innebär en avsikt att förändra eller utveckla något i praktiken. De metoder som används för att generera data är intervjuer och videoobservationer. Resultatet visar att planerade aktiviteter med digitala verktyg kan i vissa fall användas som ett sätt att möta elevernas intressen. Samt att eleverna tycks uppskatta möjligheten att kunna påverka sitt deltagande i planerade aktiviteter i fritidshemmet. Resultatet visade även att intressedrivet och kunskapsdrivet är mer förekommande än vänskapsdrivet och prestationsdrivet deltagande när elever deltar i digitala aktiviteter. Det visade också att prestationsdrivet deltagande syntes knappt. Eleverna deltar i digitala aktiviteter mestadels för att de vill vara i en miljö med sina vänner, att de är intresserade av aktiviteten och för att ta med sig sin tidigare kunskap eleverna har sedan när de ska delta. Samt har det visats att olika valmöjligheter leder till bättre deltagande och att knyta kopplingar mellan intresse och fritidshem är en viktig faktor. Utredningen hjälper lärare i fritidshem att förstå i vilken form digitala verktyg kan användas för nytta. Utredningen visar också hur deltagande av barnen ändras när de känner sig intresserade av ämnet.

<p>Våterminen 2024</p>

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett föräldraperspektiv. Studiens empiri består av insamlad data från åtta semi strukturerade intervjuer med föräldrar till barn i skolpliktig ålder, med pågående problematisk skolfrånvaro. I studien har vi sökt svar på frågeställningar gällande hur föräldrarna beskriver problematisk skolfrånvaro, hur det påverkar deras vardag och vilka strategier de använder för att hantera de svårigheter som uppstår. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys där fyra huvudteman i föräldrarnas berättelser kunde identifieras: ”Jag tycker ju inte om hemmasittare som ord men det är det jag använder”, ”en ständig kamp om allting”, ”jag kan inte bråka med mitt barn längre” samt ”man ska ju kunna trolla”. Vi fann att barnets problematiska skolfrånvaro påverkade föräldrarnas hemsituation, arbete, vänner och familj samt ledde till personliga och känslomässiga utmaningar som påverkade deras liv och utveckling. Föräldrarna beskrev att fördomar, krav och skuldbeläggning från samhället, dess aktörer och omgivningen påverkade dem både på ett personligt plan och i sin föräldraroll. Situationen ledde till en ständig kamp i vardagen, de tvingas anpassa arbete, rutiner samt egentid för att ha tid och ork att hantera situationen. De lyfter kontakt med föräldrar med liknande erfarenheter, stöd från samhälle och nätverk som viktiga strategier för att hantera situationen, men även en avsaknad av det senare. Föräldrarna beskrev ett behov av ökad kunskap hos aktörer på samhällsnivå och bättre anpassade stödåtgärder. I studiens diskussionskapitel försöker vi sedan besvara våra frågeställningar samt förklara och förstå det empiriska materialet med utgångspunkt av den utvecklingsekologiska teorin. Vi kunde se att problematiken påverkar alla teorins nivåer och att de olika aspekterna påverkar varandra, vilket vi menar påvisar den komplexa situationen, kampen och utmaningarna föräldrarna står inför.