Studien syftar till att undersöka fiollärares upplevelse av fiolelevers motivation samt hur olika former av motivation determinerar motivation till att öva mer och att fortsätta spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur upplever fiollärare att de befrämjar elevernas motivation att öva fiol? Hur anser fiollärare få sina elever motiverade att vilja fortsätta spela fiol? Studiens teoretiska utgångspunkt är Self determination theory och dess syn på motivation och övning. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är tre fiollärare som intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med tematisk analys. Hur informanterna erfar motivation och deras arbetssätt har belysts och sedan ställts bredvid varandra och jämförts. Studiens resultat utgörs av de svar som informanterna gett. Resultatet är uppdelat i tre huvudteman: Lärarens möte med eleven, Lärarens syn på sin roll att stimulera elever att öva och Miljöns betydelse för elevens motivation. I det avslutande kapitlet i studien diskuteras resultatets teman i relation till studiens tidigare forskning, vetenskapliga utgångspunkt och teoretiska perspektiv. / The aim of the study is to explore and compare the ways in which violin pupils experience motivation and how different forms of motivation determinates motivation to practice and to continue playing the violin. The study has two research questions: How do violin teachers experience that they promote student´s motivation to practice violin? How do violin teachers think their students are motivated to continue playing the violin? The theoretical foundation is Self Determination Theory concerning motivation and practicing. The research method is semistructured interviews and three violin teachers have been interviewed. The interviews were transcribed and processed using thematic analysis and the results presents the phenomenon of motivation. The results are divided into three themes: The teachers encounter with the pupil, The teachers view of how to stimulate pupils to practice and The environments effect on the motivation of the pupil. The result is discussed in relation to former research and the theoretical perspectives of the study in the final chapter of the study.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre sånglärare från två olika gymnasieskolor. Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att studien undersöker vilka sångtekniska kunskaper som används av sånglärarna och hur dessa medieras genom olika redskap. I resultatet framkommer att det finns skillnader angående vilka sångtekniska kunskaper sånglärarna utgår från, vilket följs av skillnader angående den terminologi som används i undervisningen. En variation finns också på andra sätt när det gäller medierande redskap. Slutligen belyser diskussionen resultatet i relation till den forskning som presenteras i bakgrundskapitlet, med de intressanta skillnader som kommit fram i resultatet angående sångtekniska aspekter och språkbruk, hur de anpassar undervisningen efter individen, vidare också sånglärarnas syn på möjligheterna att undervisa i olika genrer. Diskussionen avslutas med en reflektion över studiens genomförande och metod, och arbetets betydelse med tankar och idéer om eventuell framtida forskning. / This study is built upon three interviews with three singing teachers from two different schools. The theoretical foundation is a sociocultural perspective, which means that the study examines what knowledge in singing techniques the singing teachers use, and how they mediate that knowledge with different tools. The result shows that there are differences in the knowledge in singing techniques they use, as well as in terminology. They also vary in other ways in communicating their teaching. Finally, the result is related and compared in the discussion chapter to research in the background presented in chapter two, with the interesting differences revealed in the result when it comes to singing techniques and terminology. How the teaching is adjusted to the individual is also discussed, as well as the singing teachers views on teaching in different styles of music. The discussion ends with reflections on the method and way of performing this study, with thoughts and ideas on the significance of this study as well as possible future research.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med förståelse för de rådande tolkningsrepertoarer i pedagogers tal om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolans kontext. De frågeställningar som använts för att uppfylla studiens syfte är: Hur talar pedagoger om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan? samt Vilka arbetssätt talar pedagoger om för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket? Studien har socialkonstruktionism och diskursanalys som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi användssom analysmetod med tolkningsrepertoarer, retorik och kategorisering som analysverktyg. I studien har sex verksamma pedagoger intervjuats i förskolans kontext. Resultaten presenteras i två teman Pedagogers talom inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan samt Arbetssätt för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket. Under första resultattemat synliggörs tre tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Det ärpedagogens ansvar att skapa en inkluderande förskola, Olikheter är en tillgång samt Språket är en utmaningi inkluderingsarbetet. Under andra resultattemat synliggörs två tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Attkommunicera och delta är avgörande samt Att inte hänga upp sig på språket. Slutsatsen som vi drar utifrånpedagogernas tal är att det verkar finnas en samsyn kring begreppet kommunikation till skillnad från begreppen inkludering och delaktighet och därmed behöver verksamma pedagoger diskutera dessa begreppför att kunna genomföra ett likvärdigt inkluderingsarbete.

Syftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares attityder till matematik och hur attityderna påverkar barns matematiska lärande i förskolan. Detta undersöks genom ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på de teoretiska begreppen kultur, mediering, språk, den proximala utvecklingszonen, matematik enligt Bishops modell, attityd och matematisk subjektivitet. Studien följer en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att förskollärarna har positiva attityder till matematik och att de är medvetna om att deras attityder till matematik påverkar barns lärande och prestationer i matematik. Vidare visar resultaten att förskollärarna betonar miljön som viktig för barns lärande där de själva och konkret material ingår i miljön.

No description available.

This study has examined how two local media companies use Facebook in their operation. The two companies surveyed are P4 Kalmar Sweden Radio and the Barometer OT in Kalmar. Two sub-studies were conducted, a qualitative interview-study with responsible social media editors as well as a quantitative content analysis of Facebook publications over a month's time. The results show that Facebook is seen as a very important platform for the media companies to reach out with their journalism, while Facebook's algorithms affect the news rating and compels companies to constantly re-evaluate the content. The result also shows that traditional news with local connection constitutes the majority of Facebook publications and that it is this category that mainly renders the most response from the audience.

<p>The essay investigates juvenile offenders experiences of the sanction ”ungdomstjänst” and how it may change attitudes towards committing criminal acts. The essay introduces qualitative interviews with four juvenile offenders, which have all executed ”ungdomstjänst”. The juveniles experiences of features that can be a part of the attitude change have been analyzed with a model of the motivation process, called ”Fyra F”, and four elements of persuading, which can affect an attitude change. The result shows that the juveniles experience ”ungdomstjänst” as punishing in varying degree, dependent of the different parts of the sanction. Positive experiences of the sanction include that it gives them an opportunity to see things from a different perspective as well as help to get out on the employment market. The analyze shows that ”ungdomstjänst” contain several aspects of the above model and elements which can affect the juveniles attitude to committing crimes. It also appears certain aspects which could be improved by professionals within “ungdomstjänst” in order to increase the number of opportunities to affect the different types of juvenile offenders that they encounter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.”</p><p>Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket.</p><p>Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer.</p><p>Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning.</p><p>Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts.</p><p>Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien.</p><p>Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna.</p><p>Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.</p>

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg <em>vad,</em> <em>hur </em>och <em>varför </em>verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar – på ett eller annat sätt.</p>