Background: Sweden and the rest of the world went through the biggest financial crisis at the end of 2008 since the 1930s. The major Swedish banks have goodwill related to their acquisitions inside and outside Scandinavia. Swedbank, SEB and Nordea has acquired in the Baltic countries and Russia, however Handelsbanken has established itself in Great Britain. The crisis in the Baltic countries led that real wages fell, unemployment rose, real estate prices collapsed and the number of borrowers who had trouble repaying their loans increased rapidly. All this led to the problem of impairment of goodwill in the Swedish banks that had expanded rapidly in the Baltic countries. Aim: The aim of this study is to investigate the application of IFRS 3 in Swedish banks before, during and after the financial crisis, and to investigate the low-downs in the four majorSwedish banks in 2006-2010. Completion: The study is primarily based on the case studies by the examination of the annual reports from all banks as well as evaluation of the interviews.The authors have chosen to makea strategic choice of a small number of cases through the concentration on the impairment of goodwill in the bank sector of Sweden. Results: The result of this study is that there are problems for banks in implementation of IFRS 3 in practice because of insufficient information in the banks' financial statements.Generous estimates used in the calculation of impairment testing. All these led the banks tothe situation that they did not obtain the requirement of the new framework. The authors determine that the banks would have done more substantial work in calculating of the goodwill value than before. The authors also noted that the Swedish banks did not affected as hard by the financial crisis as the banks in the U.S., which led to the low impairment charges in Sweden.

No description available.

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin. Några slutsatser som är övergripande för studien är att arbete tycks spela en central roll för människors livsvillkor och att såväl arbete som arbetslöshet har betydelse för människors självbild och hälsa.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ”sex säljer” är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta. Det finns emellertid studier som visar att även om sex bidrar till ökad uppmärksamhet av produkten i reklamen behöver det inte nödvändigtvis leda till ett köpbeslut. En fördjupning i detta ämne har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet bygger på tio informanters uppfattning kring reklam med, respektive utan ett sexuellt innehåll. Materialet består av 16 bilder, där hälften innefattar ett sexuellt innehåll och andra hälften saknar sexuellt innehåll. Av dessa reklambilder fick informanterna välja tre tilltalande samt tre icke tilltalande bilder vilka skulle ligga till grund för respektive intervju. Våra frågeställningar är följande: hur uppfattar informanterna reklamerna med respektive utan sexuellt innehåll, och bidrar denna reklam till skönhetsideal och könsroller? I sådana fall hur? Undersökningen visar att större delen av informanterna är kritiska mot ett sexuellt innehåll i reklam där flertalet finner icke sexuell reklam som mer tilltalande. Vackra färger, humor och igenkänningsfaktor är element som vinner över en sexuell framställning i reklam. Vi kan urskilja en sexuell mättnad i form av samhällets och medias överpresentation av sexuellt innehåll. Enligt vissa av informanterna i undersökningen vidmakthåller det sexuella innehållet i reklamen ett skönhetsideal och normen idag som inte bara ställer krav på åskådaren men även dennes syn på modellens framställning i reklamen och hur hon bör se ut. Vårt resultat kan styrka teorin om att pornografin bidragit till att media, och däribland reklam, porträtterar kvinnan som underlägsen och passiv – ett sexobjekt som är till för att behaga mannen. Enligt teorier från van Zoonen (2007) är pornografin till för den manliga konsumenten vilket vi har hittat stöd för då flera informanter nämnde att porr är för män och att reklamen med sexuellt innehåll riktar sig till män. Vi har likaledes kunnat urskilja att stereotypa värderingar är förekommande i reklam och en anledning till bibehållandet av könsrollerna idag.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar – på ett eller annat sätt.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet. Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010.   Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ”bra” som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga. Ett annat tydligt tema som trädde fram i intervjuerna var sånglärarens påverkan på informanternas motivation, vilket presenteras i avsnittet Genuin lärar- elevrelation. I avsnittet Individualiserad lektionsform belyses informanternas åsikter kring vikten av individanpassade sånglektioner för att motivation ska kunna uppstå hos dem. Att arbeta mot mål tar upp informanternas samlade tankar om hur mål kan bidra till motivation. I diskussionsavsnittet diskuteras vad som motiverar sångelever under sånglektioner utifrån motivationspsykologiska aspekter med fokus på Att förklara framgång med förmåga, Positiv respons, Autonomi, och Individualiserande kommunikation. Avslutningsvis reflekterar jag över om en god lärar- elevrelation förenklar individualisering av sånglektioner och på så sätt ökar sångelevers motivation. / The purpose of this study is to investigate what motivates a small group of student singers during singing lessons in an Art High School programme. The method used is qualitative semi-structured interviews. High school students were interviewed individually about their motivation, in specific relation to the singing lessons they attended at their schools. The data is analysed from a motivational psychology perspective. In the result chapter the theme To “feel good” is presented, which summarizes the participant stories about the increasing motivation they experience when they feel good when singing. Another clear theme that emerged in the semi-structured interviews was singing teacher’s impact on the motivation of the participants, which is presented in the section Genuine teacher- student relationship. The results also give an insight into the importance of Individualised lessons and Working towards goals as a key influence on student motivation. The discussion focus on what motivates singing student during the singing lessons in relation to motivational psychology aspects, with a focus on Explaining success with capacity, Positive feedback, Autonomy and Individualizing communication. Finally this study analyses the correlation between student/teacher relationship, individualised singing lessons and student motivation.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien. I resultatet framkommer att omgivningen, media, musikskolan och barnet själv är faktorer som på olika sätt har påverkat barnen i deras val av instrument. Framförallt visas på att förebilder har haft en inspirerande påverkan och att informanterna bildade sig en egen uppfattning av vilka instrument de gillade och ogillade om de hade fått prova på att spela dessa. Även diskussionen lägger tonvikt på förebilder och barns egen uppfattning om val av instrument. Detta diskuteras i relation till tidigare forskning samt det sociokulturella perspektivet. / The study aims to gain a deeper understanding of how social and cultural factors influence children and young people in their choice of instruments for studies at a music school. In the background chapter, previous research and other relevant literature in the study subject are presented. The study's theoretical point is the socio-cultural perspective. The study's method is the qualitative interview. Six novices, three girls and three boys between the ages of 8-10 participated in the study. The result shows that the environment, media, music school and the child itself are factors that in different ways have influenced the children in their choice of instruments. The result highlights that role models have had an inspiring effect and that informants formed their own opinion of what instruments they liked and disliked if they had the chance to play them. The discussion chapter also puts emphasis on role models and children’s own perception in the matter of choice of instruments. This is discussed in relation to previous research, and the socio-cultural perspective.

På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna till studien var personal på Hälsocenter Västmanland som arbetar nära klienter tillsammans med modellen lösningsfokus. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv manifest innehållsanalys. Resultatet visade att lösningsfokus är en modell som bidrar med ett positivare beteende hos klienterna som kommer till Hälsocenter Västmanland. Modellen upplevdes inte som påfrestande för personalen då det är klienterna själva som ska komma fram till lösningar och hitta sina resurser. Dock ansågs det vara svårt att använda modellen om klienterna inte hade någon eller nedsatt kognitiv förmåga. / The employees at Hälsocenter Västmanland works with a model called solution-focus. Solution-focus is a model with the aim to create a image of the future in the context of a change, mainly individually but also in groups and organizations. Solution-focus is a model that focuses on experiences and resources of individuals. The purpose of the study was to examine how the staff at Hälsocenter Västmanland was experiencing the model solution- focus in meetings with clients. To answer the purpose a qualitative approach was used with semi-structured interviews. The respondents in the study were the employees at Hälsocenter Västmanland who works with clients along with the model solution-focus. The data was analyzed using an indicative manifest content analysis. The result showed that the solution- focus is a model that contributes to a positive behavior in the clients who comes to Hälsocenter Västmanland. The model is not perceived as stressful for the staff since it is the clients themselves who must come up with solutions and find resources within their lives. However, it can be difficult to use the model if the clients do not have any, or have a reduced cognitive ability.

The aim of the dissertation was to investigate children’s views on and experiences of The Sport for All programme in school (SAP) (idrottsskolor) and the significance of the activities for children’s ”sports childhood”. The study is anchored in the so-called “new sociology of childhood”. Such a standpoint is based on that children are competent social actors with agency. Following that, childhood is constructed both by actors in specific fields and by the children in these social practices. The dissertation is based on three interview studies from three different SAPs. In study I fifteen individual interviews were conducted with: the programme manager, three school teachers, two sport club leaders and nine children (aged 9-10). Study II was based on repeated focus group interviews with 15 ten-year-old Swedish children participating in a SAP. In study III individual interviews were conducted with eight children, four years after they completed their participation in a SAP.   In all three studies the children described the SAP as a different sport practice in relation to traditional organized sport. In the SAP sport was offered in a new context with other meanings and functions compared to conventionally organized sport. But, study II showed that children with a strong performance ethos had the capacity to influence and control the practice in the SAP, which contribute to a “competitive atmosphere” in the SAP activities. Further, study III showed that children with a weak interest in sport enjoyed the activities. However, it was not something this certain group of children wanted to continue to practice outside the program. While other participants with an already established interest in sports, experienced a deepening and widening of their sport interest through the SAP. In terms of agency, the children’s individual and collective views of sport are important to consider in regard to understanding the SAP practice. The children brought prior knowledge, understanding and skills into the SAP, which can contribute to the experience of the practice. / I Sverige domineras barns idrottande av den organiserade föreningsidrotten. Samtidigt har det under senare år framkommit att idrottsföreningarna tappar medlemmar. Det finns också en kritik i samhället mot att föreningarna bedriver en verksamhet enbart för de bästa barnen och inte för barnens bästa. Riksidrottsförbundet och staten har sett ett behov av att utveckla alternativa verksamheter för att den organiserade föreningsidrotten ska behålla sin position i samhället. En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor, där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan och verksamhetens betydelse för barns idrottande. Studien tar stöd i vad som kallas för den ”nya” barndomssociologin, vilket innebär att barnet sätts i centrum som en aktiv agent i de sociala processerna. Avhandlingen bygger på tre intervjustudier av tre skilda idrottsskolor, innefattande individuella intervjuer med barn och deltagande vuxna, fokusgruppsintervjuer med barn och individuella intervjuer med barn fyra år efter att de avslutat sin medverkan i en idrottsskola. Resultatet från studierna analyseras och diskuteras utifrån frågan om idrottsskolor är för alla barn, och vad det kan betyda att vara med i en idrottsskola. Utmaningen i framtida satsningar ligger i att utveckla idrottsskolor utifrån barns skilda syn på och upplevelser av idrott.