Min studie undersöker en nyligen införd en-till-en-satsning i en svensk gymnasieskola, med tonvikt på upplevda utmaningar och möjligheter, liksom förhoppningar inför framtiden. Den metod jag valt är kvalitativa intervjuer med fem lärare, var och en slumpmässigt vald från varje utbildningsprogram skolan erbjuder. Studiens primära resultat är att lärarna verkar nöjda med satsningen, och tror den kommer att leda till stora fördelar i framtiden. De tror den kommer att leda till mer effektiva lektioner. Det finns dock en farhåga att vissa elever inte kommer att klara av att motstå frestelsen att använda sitt nya verktyg som en slags digital distraktion, och att de kommer att hamna efter som ett resultat av detta. Det finns också reservationer gällande vissa delar av implementationen. Informanterna hade gärna sett tidiga utbildningsinsatser för att lyfta alla lärare till en nivå där de hade kunnat utnyttja det nya systemet fullt ut. De önskar också att alla hårdvarukomponenter hade fungerat som de ska redan från början. Vissa viktiga delar har varit oanvändbara i nästan ett år. Dessa problem hade kunnat undvikas med bättre planering. Tidiga utbildningsinsatser, med tester av all nödvändig hårdvara, hade lett till en avsevärt bättre upplevelse för alla. / My study aspires to assess a recently implemented one-to-one computer initiative in a Swedish upper secondary school, with emphasis on perceived challenges and possibilities, as well as hopes for the future. The method chosen involves qualitative interviews with five teachers, randomly selected from each programme the school offers. The primary result of this study is that teachers seem satisfied with the initiative, and believe it will lead to great benefits in the future. They believe it will lead to more efficient lessons. There is a fear however, that some students will be unable to resist the temptation to use their new tool as a means of digital distraction, and that they will fall behind as a result. Also, there are reservations about parts of the implementation. The interviewees wish there had been early educational efforts to bring all teachers up to a level where they could use the system fully. They also wish all hardware components had worked as intended from the start. Some important parts have been unusable for almost a year. These problems could have been avoided with better planning. Early educational efforts, including testing of all necessary hardware, would have made for a substantially better experience for all.

The purpose of the research is to find out how the teacher of the pre-school looks at the value of the nature Pre-school. To get an understanding of what the nature pre-school enviorment can bring, we are talking about learning, knowledge, and experience combined with the everyday lessons learned from the natural world. The research is a stepping stone on the pre-school teacher’s thoughts and reflections of what a nature pre-school is. This is grounded in a view of how having options for alternative schools lead to wider research, and all conclusions where formed after multiple interviews and analysis. The results showed that the teachers involved are very positive to the nature pre-school environment and learning process. They see many opportunities for the children’s growth from this learning experience. Nature is the classroom for teaching and learning and creates opportunities for the children to use all the senses, and find out how things work and connect with each other. In the interaction between the children and the teacher they are able to take advantage in developing gross and fine motor skills, with the understanding and the connection between the animal and growth in the nature. All this information they take in from this experience is a valuble tool to be used all through out there life’s.

The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps. Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process. The goals presented in the selected part of the ELP may provide opportunities for the teachers to discuss the learning process with the students in the classroom and the students therefore become involved in the learning process. When the Syllabus was clarified for the students it increased their participation and awareness among them. According to the teachers, these are factors that support teachers in the assessment process. / Syftet med undersökningen är att visa hur en utvald del av den Europeiska språkportfolion, ESP, kan utgöra ett stöd i bedömningsprocessen för lärare. Samtliga checklistor på nivå A1 och Mina språkmål, från den Europeiska språkportfolions Språkbiografidel, implementeras och kommuniceras i undervisningen i en elevgrupp med elever i år 4. Informanterna i undersökningen är två lärare i engelska. Deras elevgrupper jämförs efter att den ena gruppen arbetat under två veckor med den utvalda delen av Språkportfolion och den andra efter ordinarie undervisningsplan. Lärarna intervjuas med stöd av föreställningskartor både före och efter projektarbetet. Resultaten visar att genom att använda checklistorna på nivå A1 och Mina Språkmål kan elevernas medvetenhet kring inlärning öka. Kunskapsmålen från checklistorna ger möjligheter till samtal om elevers kunskapsutveckling i den vardagliga verksamheten och eleverna blir på så sätt delaktiga i inlärningsprocessen. Konkretisering av kunskapskraven samt ökad delaktighet och medvetenhet hos eleverna är enligt lärarna faktorer som kan bidra till att underlätta arbetet med bedömningsprocessen.

This thesis is called “Citation needed – the perceived credibility of Wikipedia among higheducation students”. The purpose of this thesis is to discover the opinions about the credibilityof Wikipedia among high education students. The assumption is that students are aware ofbeing source criticizing and do not directly cite Wikipedia in academic works. The main research question is: what are the views of the perceived credibility of theinformation on Wikipedia among high education students? The theoretical framework is made out of previous research specific related to Wikipediabut also theories around memory creation, assessment of sources and credibility. The method used is qualitative, with semi-structured interviews. The material consists ofinterviews with nine participants. Their answers are transcribed and presented in themes andthen analyzed. The main results are that the perceived credibility of the information on Wikipedia amongthe students is that it is fairly credible and their views of the encyclopedia are that it is fastupdated and neutral. They also believe that Wikipedia isn’t for academic usage so in allaspects the students do not make a thoroughly assessment of the encyclopedia’s credibility. Further implications are that Wikipedia would be ruined if anyone tried to make itacademic. Wikipedia fulfills an educational tool for the public even though it is not alwayscorrect. It is important to be reminded that Wikipedia contains errors but no other source iscompletely flawless either. In that sense it would be smarter to start a new encyclopedia, ifthere is such a need, perhaps open for professors only and would in the end only containvetted information, however mostly/only in academic fields. The length of the thesis is 56 pages in total and approximately 21 000 words. Keywords: Wikipedia, encyclopedias, source criticism, credibility, Nationalencyclopedin,students, in-depth interviews.

Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a manifest content analysis, with an inductive approach. The results showed that managers had knowledge of health-promoting leadership and that they were working with health promotion strategies, both deliberately and unconsciously. Conditions that affect the health promoting leadership proved knowledge, manager’s personality, requirements, collaboration and support. Obstacles in health leadership were considered for some time, ignorance and to many employees to be responsible for. There was a need for more knowledge and support in health leadership. The conclusions were that the conditions for health promotion leadership should be improved and there is a need for training in the subject and the support of the head of health promotion within the City of Västerås.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

Under dem senaste åren har allt fler ungdomar av olika skäl slutat med lagidrott. I samtidigt med detta har den fysiska hälsan minskat bland våra ungdomar. Problematiken har uppstått för att ledarskapet och föreningarna fokuserar på fel delar som resultat och prestation, istället för att utveckla våra ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka ledarnas uppfattningar om vilken betydelse ledarskapet inom föreningslivet har för att vidmakthålla ungdomars deltagande i lagidrott högre upp i åldrarna. Ämnet har avgränsats till bollsporter i Västerås. En kvalitativ ansats har valt att tillämpas som metod, för att samla in materialet från fem intervjuer. Urvalet bestod av ett ändamålsenligt urval av ledare som hade kännedom om ämnet och deltagarna var av både män och kvinnor med varierande åldrar. Vid datainsamlingen gjordes semistrukturerande intervjuer och analysen gjordes utefter en manifest innehållsanalys. Resultatet visade tre olika faktorer som ledare beaktar för att främja deltagandet bland unga. Hälsofrämjande ledarskap där det sociala och det pedagogiska förhållningssättet samverkar för att skapa struktur och tydlighet. Delaktighet som bidrar till att alla ska kunna vara aktiva och få sin röst hörd, samt bli inkluderade i planeringar och möten. Den sista faktorn är gemenskap och socialt stöd, som verkar för att öka sammanhållningen och meningsfullheten.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.