När efterträdaren till Sveriges mest kända och folkkära reklamroll skulle avslöjas satt svenska folket bänkade framför tv:n och väntade ivrigt på vem som skulle bli den nya ICA-Stig. Filmernas omtyckta karaktärer och skådespelare har kommit och gått i snart tjugo år och ändå lyckas reklamfilmerna bevara tittarnas intresse. Reklamfilmerna från ICA har med sina humoristiska sketcher visat upp mängder med produkter. Kan denna presentationsmetod medföra att kampanjvarorna inte uppmärksammas och hamnar i skymundan på grund av all komik? Finns det en risk att mottagare inte lägger märke till deras produkter, trots att leverantörerna investerar höga belopp för att deras produkter ska synas i reklamsåpan? Med detta i åtanke skapades denna studie som har som syfte att undersöka hur effektivt kampanjvarorna projiceras i ICA:s reklamfilmer och hur det skiljer sig jämfört med andra reklamfilmer i samma bransch, dessutom tas det även upp hur humor påverkar innehållet i reklamfilmer. Sex respondenter har intervjuats och en jämförande analys har utförts för att undersöka deras uppfattningar och åsikter. Under intervjun fick respondenterna utvärdera sju olika reklamfilmer som varierar i innehåll och utformning. En viktig grundpelare i denna studie är att undersöka kampanjvarornas recall, för att studera hur väl reklamfilmernas produkter uppmärksammas och ihågkoms. Andra teorier som seriepositionseffekten, storytelling, kodning och avkodning samt ethos, pathos och logos används för att diskutera resultatet. Resultatet visade att det finns faktorer som påverkade kampanjvarorna och reklamfilmerna positivt, bland annat vart i reklamfilmen produkten är placerad och om komiken är relaterade till produkten. Det fanns inga starka bevis att storytelling och humor bidrog till att kampanjer uppmärksammades mer. / When the successor to Sweden's most famous and popular advertising role was to be revealed, the Swedish people sat in front of the TV and eagerly waited for who would be the new ICA-Stig. The films 'popular characters and actors have come and gone for almost twenty years and yet the commercials manage to preserve the viewers' interest. The commercials from ICA have with their humorous sketches shown lots of products. Can this presentation method mean that the products are not noticed and end up in the shadows due to all the comedy? Is there a risk that the audience will not notice their products, even though suppliers invest large sums to make their products visible in the commercial? With this in mind, this study was created with the intention to investigate how effectively the products are projected in ICA's commercials and how it differs compared to other commercials in the same industry, in addition it also addresses how humour affects the content of commercials. Six respondents were interviewed, and a comparative analysis was performed to examine their perceptions and opinions. During the interview, the respondents had to evaluate seven different commercials that vary in content and design. An important keystone in this study is to examine the product-recall, to study how well the commercials' products are noticed and remembered. Other theories such as the serial position effect, storytelling, encoding and decoding as well as ethos, pathos and logos are used to discuss the result. The results showed that there are factors that had a positive effect on the products and commercials, for instance where in the commercial the product is located and whether the jokes are related to the product. There was no strong evidence that storytelling and humor helped to draw more attention to product. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Operationssjuksköterskans yrke utförs i en unik miljö och kan vara utmanande och påfrestande. Arbetstillfredsställelse kan påverka operationssjuksköterskans prestation samt kvaliteten på den vård som bedrivs. Operationssjuksköterskans kompetens behövs för att patienten på operationsavdelningen ska ges en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 operationssjuksköterskor genomfördes på två sjukhus och en privatklinik i södra Sverige. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse grundas i att ha en betydelsefull roll i ett intressant och varierat yrke med utvecklingsmöjligheter. Arbetstillfredsställelsen ökar med erfarenhet och upplevd kompetens samt goda relationer till kollegor och ett välfungerande samarbete med dessa. Bemanningsproblem, hög arbetsbelastning och bristande möjligheter att styra sina arbetstider utgör hot mot arbetstillfredsställelsen. Resultatet kan förstås och diskuteras utifrån Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM). Slutsats: I en resurspressad verksamhet behöver arbetsledningen vara särskilt medveten om vad som är viktig för operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse för att kunna agera långsiktigt hållbart vad gäller personalförsörjning och patientsäkerhet. Exempelvis rekommenderas mentorskap för nyutbildade operationssjuksköterskor samt att chef vid sammansättning av arbetsgrupper och nyrekryteringar väl känner och är medveten om arbetsgruppens dynamik. / Background: Theatre nursing is performed in a unique environment and can be demanding. Job satisfaction can affect the theatre nurse´s performance and quality of care given. The theatre nurse´s competence is required to ensure patient safety of the surgical patient. Aim: The aim was to describe the theatre nurse´s experiences of job satisfaction Method: Semi-structured interviews with 12 theatre nurses at two hospitals and one private clinic in southern Sweden. Content analysis with inductive approach. Results: The theatre nurse's job satisfaction is founded on having a significant role in an interesting and varied profession with development opportunities. Job satisfaction increases through experience and perceived competence as well as good relationships with colleagues and a well-functioning collaboration with them. Staffing problems, high workloads and lack of opportunities to control their working hours pose threats to job satisfaction. The result can be understood and discussed in relation to Antonovskys Sense Of Coherence (SOC). Conclusion: In a resource-constrained organization, the work management needs to be particularly aware of what is important for the theatre nurse's job satisfaction in order to act in a long-term sustainable way in terms of personnel supply and patient safety. For example, mentoring for newly graduated theatre nurses is recommended and that the manager, in the composition of working teams and new recruits, is well acquainted and aware of the work group's dynamics.

Den här studien undersöker hur journalister som arbetar på NRK Sápmi, SVT Sápmi och SR med inriktning på samiskt utbud upplever sina möjligheter att arbeta utifrån sändningstillstånd. Genom semistrukturerade intervjuer visar uppsatsen att det finns ekonomiska skillnader mellan redaktionerna som påverkar utbudet samt hur journalisterna arbetar med språket. Materialet från intervjuerna analyseras sedan utifrån kulturperspektivet, systemperspektivet och offentlighetsteorin. Studien undersöker även hur journalisterna arbetar med de samiska språken på respektive redaktion. Utifrån resultatet går det att se att det råder skillnader i journalisters möjligheter att arbeta med de samiska språken. Men det finns också likheter i hur journalisterna ser på sin roll gentemot samer vilket är något som upptäcktes under arbetets gång. Baserat på resultatet framgår det att de svenska och norska journalisterna ifrågasätter resursfördelningen för de samiska redaktionerna i Sverige. Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att de olika redaktionerna har en gemensam agenda där journalisterna vill främja de samiska språken, kulturen och samhället.

Den här studien handlar om vilka samband som kan urskiljas mellan barns läsintresse och skrivutveckling. Har de barn som gillar att läsa mycket böcker någon fördel i sin skrivutveckling jämfört med de barn som läser betydligt mindre? Tidigare forskning visar att läsa och skriva är nära sammankopplade och det återspeglas även av resultatet som framkommit i denna studie. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med två olika skrivtest, för att kunna mäta respondenternas skrivutveckling. De teorier som ligger till grund för arbetet är kognitiva teorin och sociokulturella teorin, då det är två teorier som är nära sammankopplade med läs- och skrivutveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter utvecklas i sin skrivutveckling. Det finns två respondenter som sticker ut från mängden, en av dem besitter en skrivkompetens men ett lästest visar att eleven behöver mer träning i ordförståelse, den andra respondenten kunde inte alla bokstäver i alfabetet vid första skrivtestet men skrev berättelser hemma. / This study is about the connections that can be discerned between children's interest in reading and their writing development. Do the children who enjoy reading books have an advantage in their writing development compared to the children who read considerably less? Previous research shows that reading and writing are closely associated and this is also reflected in the results of this study. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted together with two different writing tests, in order to measure the respondents' writing development. The theories underlying the work are cognitive theory and sociocultural theory, since these theories are closely linked to the development of reading and writing. The result shows that all respondents become more proficient in their writing development. There are two respondents who stand out from the crowd, one of them possesses writing skills but a reading test shows that the student needs more training in word comprehension, the other respondent could not write all letters of the alphabet at the first writing test but wrote stories at home.

Mentalisering innebär förmågan att förstå och tänka kring egna och andra människors intentioner och inre mentala tillstånd. Mentaliseringssvikt uppstår när man brister i denna förmåga. Mentaliseringssvikt har visats vara vanligt hos individer diagnostiserade med borderline personlighetsstörning, och då de har liknande symtombild som individer med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har det påtalats att mentaliseringssvikt kan vara en betydelsefull faktor även hos denna grupp. I denna studie genomfördes 6 semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv tematisk analys med syftet att undersöka erfarenheter av mentalisering hos individer diagnostiserade med ADHD. Frågeställningar var följande: hur beskrivs upplevelser som har med mentalisering att göra, och hur upplevs de påverka ens sociala interaktioner och relationer? 3 teman framgick: 1. Mina interpersonella relationer är både trivsamma och mödosamma, 2. Tankar och känslor påverkar mig intensivt samt 3. Jag utvecklas och har fått större självkännedom från mina konstruktiva men också destruktiva strategier. Resultatet diskuterades i relation till att denna grupp av intervjudeltagare upplevt eller upplever mentaliseringssvikt. Framtida forskning föreslås utforska kopplingar mellan ADHD och mentaliseringssvikt vidare. / Mentalization is the ability to understand and to think about your own and other people’s intentions and internal mental states. Impaired mentalizing occur when there is a lack of this ability. Impaired mentalizing is common among individuals diagnosed with borderline personality disorder, and since they have symptoms similarities with individuals diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) it has been discussed whether impaired mentalizing might be a significant factor among this group of individuals as well. 6 semi-structured interviews were completed in this study and was analysed through an inductive thematic analysis. The purpose of this study was to examine experiences of mentalizing among a group of individuals diagnosed with ADHD. The questions of interest were the following: how do individuals with ADHD describe their experiences that is related to mentalizing, and what are their experiences of mentalization affecting their social interactions and relationships? 3 themes emerged: 1. My interpersonal relationships are both pleasant and strenuous, 2. Thoughts and feelings affect me intensely and also, 3. I develop and have gotten greater self-awareness from my constructive and destructive strategies. The results are discussed in relation to this group of interview participants having experienced or is experiencing impaired mentalizing. Future research is suggested to focus further on linkages between ADHD and impaired mentalization.

Bakgrund: Med fler sjuka äldre och färre slutenvårdsplatser har stora delar av hälso- och sjukvårdens ansvar de senaste åren förflyttats från slutenvård till primärvård och kommuner, vilket ökat kraven på den vård som bedrivs utanför sjukhusen. Möjligheten att få vård i hemmet kan innebära en trygghet för patienten. Den 1 januari 2018 trädde Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (2017:612) i kraft och sedan dess har regioner och kommuner arbetat fram nya lokala överenskommelser för samverkan. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka och utföra omvårdnad utifrån ett nytt regionalt samverkansavtal i en norrländsk glesbygdsregion. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom, upplevelser av samverkansprocessen och upplevelser av förändrat omvårdnadsansvar. Även fyra underkategorier identifierades: brist på information, upplevelse av samarbete, påverkad helhetssyn och känsla av ansvar. Slutsats: Tydlig och likvärdig information krävs för att underlätta samarbetet mellan kommun och primärvård i samband med införandet av ett nytt samverkansavtal. Distriktssköterskorna i studien upplevde att avtalet exkluderade vissa patientgrupper och att det behöver utvecklas vidare för att patienter inte ska falla mellan stolarna. / Background: In recent years a large part of healthcare responsibility has been transferred from hospitals to primary care and community care, due to an increase of the elderly population and a decrease in the number of inpatient care beds. This has heightened the demands on care given outside the hospitals. The possibility of receiving care in your own home can provide the patient with a sense of security. On January 1st, 2018 a new law regulating collaboration between caregivers was passed. Regions and municipalities have since then worked out new local agreements on collaboration. Aim: The aim of this study was to elucidate district nurses’ experiences of collaboration and nursing on the basis of a new regional cooperation agreement in a northern, rural region. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through semi-structured interviews with eight district nurses. The interview material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Two main categories emerged, experiences of the collaboration process and experiences of changed nursing responsibilities. Four subcategories were also identified, lack of information, experience of collaboration, the agreements’ impact on the holistic perspective and sense of responsibility. Conclusion: Clear and equal information is required to facilitate cooperation between communities and primary care when implementing a new cooperation agreement. The district nurses in this study experienced that the new agreement excluded some patients and that it needs to be developed further in order for these patients not to be neglected. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Sammanfattning Idag finns det i de flesta skolor i Sverige elever med svenska som andraspråk. Matematik är ett av kärnämnena i skolan och kräver att eleverna behärskar det svenska språket för att kunna lösa problemuppgifter som innehåller text. Det är därför intressant att undersöka hur grundskolelärare i årskurs 1-3 arbetar med problemuppgifter med text med elever som har svenska som andraspråk. Frågeställningen som studien utgår ifrån är hur arbetar lärare med elever som har svenska som andraspråk med problemuppgifter som innehåller text. Vilka svårigheter och utmaningar beskriver lärare att de har om arbete med elever med svenska som andraspråk vid undervisning av problemuppgifter med text. Data inhämtades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med legitimerade grundskolelärare i årskurs 1-3 som hade många andraspråkselever i sina klasser. En tematisk analysmetod tillämpades för databearbetningen. Studiens resultat visar att språket har stor betydelsen för att kunna lösa problemuppgifter med text. Elever med brister i svenska språket kan därför uppleva svårigheter med att kunna läsa texten och avkoda dess mening. Slutsatsen av studiens resultat är att det är utmanande för lärare att undervisa elever som har ett annat modersmål än svenska i problemuppgifter som innehåller text. Men om eleverna bland annat ges tydliga instruktionerna, får texten uppläst högt för sig och får olika begrepp och svåra ord förklarade underlättas arbetet för elever med svenska som andraspråk. Modersmålslärare, bilder som stöd till texten, olika laborativa och konkreta material samt digitala verktyg kan lärare också använda till hjälp för att underlätta arbetet med problemuppgifter med text.

The effects of the Covid-19 pandemic has put applicants searching for work in a different position. Due to the pandemic restrictions, job interviews are held digitally at home where most body language comes out of sight from the camera.  The aim of the thesis is to determine how the new situation affects an applicant’s ability to establish a legitimate ethos non verbally. With a qualitative method, three recruiters were interviewed after observing an applicant’s actio in a pre-recorded digital interview and their attitudes towards the applicant were later analysed. The result show that the applicants non verbal behaviors affected the recruiters’ final idea about the applicants ethos. Wanted characteristics such as eye contact are still wanted although it is hard to achieve in the digital format. This leads to ethical dilemmas when for example rather small gestures or dull private backgrounds affect an individual's chance of employment. Conclusions show that improving skills in actio for digital meeting purposes will become a desired rhetorical competence as it will become a future requirement for employers.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet som arbetar motelever i behov av särskilt stöd anger bedriva sin undervisning. Svaren på frågeställningarna hittadesgenom kvalitativa intervjuer av ett antal skolor inom en större stad i Sverige och viktiga arbetssätt förgenerell verksamhet, inkludering och delaktighet uppmärksammades. Vidare genom en tematiskanalysmetod kunde resultat utrönas som visade hur pedagogerna förhöll sig till sina olika aktiviteter.Resultaten visade att aktiviteter såsom vardagliga rollspel, utomhusaktiviteter och tematiska aktivitetervar något som stod centralt hos samtliga skolor, samt att eleverna i behov av särskilt stöd oftast fickhjälp och stöd vid urval kring olika aktiviteter men att deras önskemål skulle stå i fokus. Att dessaelever även skulle vara inkluderade inom ordinarie fritidshem och tillsammans med övriga klasser varockså något som lades mycket vikt på, då det framgick att pedagogerna ansåg att alla eleversvälmående ökar av att känna en tillhörighet. Som slutsats uppmärksammades att aktiviteterna sompedagogerna framhävde inte var markant annorlunda från ordinarie fritidshemsverksamhet, men att detkrävs ett progressivt tänk och att pedagoger vågar experimentera med sin undervisning för att bidra tillett mer inkluderande fritidshem.

Denna studie är en utvärdering av ett motivationsprojekt, vid namn motivationsgruppen, inom psykiatrisk öppenvård i Västerbottens län. Motivationsgruppens mål var att öka livskvalitén för patienter med långvarig psykisk ohälsa med gruppmotiverande samtal. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa gruppdeltagarnas och samtalsledarnas erfarenheter av motivationsgruppen som helhet samt MI som samtalsmetod, med tonvikt på förväntningar och utfall samt specifikt positiva och negativa upplevelser. Metod: Tio intervjuer med två samtalsledare och tre gruppdeltagare har utförts vid två tillfällen, ett frågeformulär till gruppdeltagare har skickats ut samt information om gruppens samansättning (kön, diagnos, sysselsättning etc.) har inhämtats. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet. Resultat: Visar att ingen livsstilsförändring har kunnat konstateras med hjälp av motivationsgruppen. Däremot har de intervjuade gruppdeltagarna redovisat en ökad socialisering och mindre isolering. Fikastunden har presenterats som den viktigaste aspekten med motivationsgruppen. Diskussion: Det finns möjligheter till utveckling av motivationsgruppen. Gruppdeltagarnas samt motivationsgruppens syfte överensstämde inte med varandra, vilket har problematiserat förutsättningarna. De positiva effekterna som bruten isolering har redovisat är mer förenligt med peer-supportkonceptet än motiverande samtal. Mer utvärdering angående motivationsgruppen behövs för att synliggöra eventuella livsstilsförändringar sker med hjälp av gruppen.