I denna undersökning presenteras tillvägagångssättet för att ta fram en process för hur man på ett enkelt sätt kan arbeta med ljud i spel. Det kommer att lyftas fram information som togs fram genom att intervjua personer från spelbranschen vars uppgift handlar om ljudskapande och andra akademiska underlag inom området. Undersökningen genomfördes med hjälp av The Analysis Project och innebär att lösa olika problem genom att kolla på existerande lösningar. Perspektivet ger en bredare bild kring hur ljud i spel fungerar och kunna bidra med ett tillvägagångssätt som är tydligt. Undersökningen är baserad på tidigare forskning inom detta område såsom egna erfarenheter kring fakta och den praktiska delen. Genom intervjuerna har frågeställningen blivit besvarad på ett systematiskt sätt som hjälper läsaren att förstå de olika processer som ljuddesigner har. Undersökningen resulterade i en tydlig process som beskriver olika tekniker som kan användas av andra ljuddesigners i sina processer. / This bachelor thesis presents the approach that has developed a process for how one can easily work with sounds in games. Here, information will be highlighted by interviewing people from the gaming industry whose task is to create sound and other academic material in the field. The survey was carried out with the help of The Analysis Project and involves solving various problems by looking at existing solutions. Through this perspective, develop a broader picture of how sounds in games work and to contribute a guide with a clear approach. The study is based on previous research in the area, such as our own experiences regarding facts and the practical part. Through the interview the issue has been answered in a systematic manner which helps the reader to understand the processes in which sound designers are working with. This body of work resulted in a clear process that defines different techniques from which other sound designers can use in their own works.

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser) har svårt för att finna motivation till skolan. Samtidigt är motivationen för skolan en viktig faktor för skolframgång. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om motivationens betydelse för lärande och välbefinnande hos elever i grundsärskolan och KSU1 samt hur vuxna runt dessa elever stöttar elevernas motivation och samverkar med andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Studien sökte svar på; Hur uppfattar vuxna runt elever i grundsärskolan och KSU motivationens betydelse för lärande och välbefinnande? Hur möjliggör olika yrkesroller i skolan och vårdnadshavare arbetet för att göra undervisningen och vardagen begriplig, hanterbar och motiverande nu och i framtiden? Hur ser olika yrkesroller och vårdnadshavare på möjligheten till samverkan kring eleverna för att stärka deras motivation nu och i framtiden? Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) var tidigt i arbetet med studien en inspirationskälla som fungerade som ett ramverk. För att samla in data i studien användes kvalitativa intervjuer med vuxna (vårdnadshavare, lärare, assistenter, speciallärare och rektorer) som fanns runt elever i grundsärskolan och KSU. Studiens resultat visar på att elevers motivation till skolan är viktig för känslan av att lyckas och att vuxnas relationer till elever är en viktig faktor för att skapa lärandesituationer där elever ska känna motivation och välmående. Av studien framgår att betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan hemmet och skolan och mellan yrkesgrupper kring att främja motivationen hos eleverna är stor.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning. / Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.

I dagsläget finns det forskning om socialsekreterares handlingsutrymme. Men det saknas forskning som besvarar frågan hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme givet de organisatoriska utmaningar som tidigare forskning belyser. I relation till detta saknas forskning som mer specifikt analyserar vilka organisatoriska faktorer och sammanhang som påverkar handlingsutrymmet att agera som policy makers. Den här studien bidrar till att fylla detta forskningsglapp genom att genomföra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare. För att vidare tolka det empiriska materialet med hjälp av ett teoretiskt ramverk byggt på Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som policy makers och Roine Johanssons vidareutveckling av Lipskys teoretiska ramverk. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares upplevelse av vad som påverkar deras handlingsutrymme att utreda och bedöma risk och behov för barn och unga som riskerar att begå eller återfalla i brott. Detta upplevda handlingsutrymme har vidare tolkats och förståtts med hjälp av Johanssons tre teoretiska begrepp grad av regelbundenhet, specialiseringsgrad och avstånd. Begreppen topdown och bottom-up perspektiv används för att förstå hur gräsrotsbyråkratens,handlingsutrymme skapas i mötet mellan organisationens bestämmelser, riktlinjer och praxis (top-down) och deras egen möjlighet att tolka och tillämpa dessa riktlinjer och praxis (bottomup). För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från den sociala barn- och ungdomsvården genomförts. Studiens resultat visar att det som påverkar socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme är förankrat i vilken grad de ges möjlighet att anta rollen som policy makers eller inte. Vår studie har uppmärksammat gräsrotsbyråkraten, i det här fallet socialsekreteraren, som möter klienten och som samlar in underlaget för en riskoch behovsbedömning. Deras upplevelser är betydelsefulla för att se över det organisatoriska sammanhanget inom socialförvaltningar. Detta för att möjliggöra risk- och behovsbedömningarna som i enlighet med socialnämndens uppdrag verkar för att barn och unga växer upp under goda och trygga levnadsförhållanden.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

Climate change with a warmer climate will place higher demands on the management of drinking water by both municipalities and the population. Municipalities are forced to adapt through both technical and physical measures to cope with water supply. In Sweden, both surface and groundwater are used as drinking water.  The purpose of the study was to map the water strategies of the municipalities Borgholm, Högsby, Hultsfred and Mörbylånga in case of water shortages. Furthermore, the study examines how the management of water shortages differs in the municipalities and how adapted each municipality is to future climates. The study reviewed master plans, VA plans and VA policy and interviews with the municipalities Borgholm, Högsby, Hultsfred and Mörbylånga.  Based on the interviews with the municipalities, it was found that there was a difference between the mainland municipalities and Öland. It showed, for example, that Öland has access to salt water and hence the municipalities on Öland can use saltwater treatment technology, while the municipalities such as Högsby and Hultsfred do not have that possibility. Instead, the mainland municipalities use artificial infiltration to strengthen their groundwater supply. What can also be seen is that almost all municipalities state that they lack a complete waterplan and climate plan. And that future climate change is assumed to be a problem for future drinking water supply.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

Fysisk inaktivitet är ett växande samhällsproblem. Yrket som personlig tränare kan ha en viktig roll i arbetet för att främja hälsa. De arbetar främst på kommersiella gym som har som mål att vara ekonomiskt vinstdrivande. Det kan därför finnas en konflikt mellan att arbeta hälsofrämjande och fokusera på att sälja sina tjänster. Syftet med studien är att utforska hur personliga tränare uppfattar sitt yrke som hälsofrämjande, hur de ser på kostrådgivning inom yrket samt om och hur de påverkas av kroppsideal. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personliga tränare med varierande utbildning, erfarenhet och kön på gym i Malmö. En tematisk innehållsanalys genomfördes för att identifiera olika nyckelord som användes för att kategoriseras i teman. Det framgick utifrån resultatet att det finns en konflikt i det hälsofrämjande arbetet dels på grund av yrkets säljkaraktär, dels från bristande reglering av kompetens och kunskapskrav. Det framgick även att kroppsideal kunde leda till press att se ut på ett visst sätt hos tränarna samt att en vältränad kropp eller hög fysisk förmåga ansågs fördelaktigt eller nödvändigt för att vara en framgångsrik personlig tränare, detta förklaras med hjälp av begreppet kroppsligt kapital som beskriver hur dessa kroppsliga attribut kan tillskriva individer goda egenskaper som kompetens och status. / Physical inactivity is a growing problem in society. The personal trainer profession may have an important role in the promotion of health. Personal trainers work mostly at commercial gyms with the goal of being profitable. There may therefore exist a conflict between personal trainers work to promote health and to sell their services. The purpose of this study was to explore personal trainers view of their profession in the context of health promotion, dietary advice and if and how they are affected by body ideals. Data was collected using semi structured interviews with personal trainers with varying education and professional experience at gyms in Malmö. A thematic analysis was implemented to identify key words that could later be categorized as themes. The results show that there exists a conflict between personal trainers work to promote health and to sell their services. Pressure to look a certain way was also prevalent among the personal trainers and a this was explained through the lens of bodily capital that describes how bodily attributes can ascribe the trainers with good properties like competence and social status.

Syftet med uppsatsen är att undersöka informanternas relation till pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Syftet kommer besvaras genom att vi undersöker två frågeställningar. I första hand utforskas hur informanterna uttrycker sig angående pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Vår förförståelse är att de informanter som upplever stark yrkesidentitet också vill gå i sen pension. Vi utforskar även hur informanterna uttrycker sig kring pension utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet bidrar med nyanseringar kring aspekter som påverkat deras förhållningssätt till pension, detta sätts sedan i kontrast till tidigare forskning och teori. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analys av materialet sker genom kodning. Resultatet visar på att vår ovan beskrivna förförståelse angående yrkesidentitet inte införlivas. Hög eller låg yrkesidentitet har inte en stor inverkan på informanternas tankar kring pension. Andra faktorer var mer relevanta för informanterna. Den andra frågeställningen besvaras genom att resultatet sätts i kontrast till tidigare forskning och teori. De slutsatser som vi drar utifrån den andra frågeställningen är att vår förförståelse som skapats genom tidigare forskning och teori kan delvis införlivas vid analysen. Slutligen i resultat och analys reflekterar vi över empiri som inte svarar till våra två frågor men som bidragit med intressanta forskningsmöjligheter kring ämnet, pension. / The purpose of the thesis is to examine the interviewees relationship to retirement in relation to perceived professional identity. The purpose will be answered by examining two questions. It’s explored how the interviewees express themselves regarding retirement in relation to perceived professional identity. The pre-understanding is that the interviewees who experience a strong professional identity also want to retire late. We also explore how the interviewees express themselves about retirement from an intersectional perspective. The intersectional perspective contributes with nuances around aspects that have influenced their approach to retirement, this is then contrasted with previous research and theory. The empirics are collected through semi structured interviews and analysis of the material takes place through coding and discourse analysis. The results show that our above-described pre-understanding regarding professional identity is not incorporated. High or low professional identity does not have a major impact on the interviewee's thoughts on retirement. Other factors were more relevant to the interviewees. The second question is answered by contrasting the results with previous research and theory. The conclusions we draw based on the second question are that our pre-understanding created through previous research and theory can be partially incorporated into the analysis. Finally, in the results and analysis, we reflect on empirical data that do not answer our two questions but that have contributed interesting hypotheses on the subject, retirement.

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>