Tidigare forskning visar att den fysiska inaktiviteten ökar hos barn och ungdomar. Detta kan medföra att det blir ännu viktigare att främja livslång fysisk aktivitet. Forskningen visar att det finns flertal faktorer som påverkar och avgör huruvida man väljer ett fysiskt aktivt liv eller inte. Skolan anses som den bästa möjligheten att kunna nå ut till alla, oavsett hur aktiv eller inaktiv du är, där idrottsämnet har en möjlighet att ge eleverna positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar i undervisningen för att väcka elevers intresse till fysisk aktivitet i åk 4-9. Studien är inriktad på en kvalitativ intervjustudie där sex stycken idrottslärare har intervjuats hur de arbetar i undervisningen på grundskolan. Resultatet visar att idrottslärarna roll som lärare har en stor påverkan hos eleverna att kunna främja deras intresse till fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa. Genom olika pedagogiska val och undervisningsstrategier så menar de intervjuade idrottslärarna att man kan väcka ett intresse att vara fysiskt aktiv där främsta lärandet är att eleverna ska fortsätta vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Det är viktigt att visa ämnets olika delar och möjligheter genom positiva upplevelser enligt idrottslärarna för att på sikt skapa ett livslång aktivt liv.

Den pedagogiska inomhusmiljön på förskolan kan skapa möjligheter till att barns lärande främjas. Med bakgrund mot skrivningar i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så syftar denna studie till att ge en inblick i hur chefer och pedagoger tolkar sitt uppdrag om att skapa en god miljö för barnen på förskolan. Syftet är också att visa den pedagogiska miljöns betydelse för att barns lek, utveckling och lärande skall utmanas och stimuleras. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) har den pedagogiska inomhusmiljön betydelse för barns möjligheter till lärande. Det teoretiska perspektivet i studien är läroplansteori. I undersökningen har vi använt intervju som metod, dels fokusgruppsamtal med pedagoger men också enskilda intervjuer med chefer. Resultatredovisningen innefattar pedagoger och chefers tolkningar av sitt uppdrag, studien visar att pedagoger och chefer bör beakta faktorer i förskolans pedagogiska miljöer, så som barns behov, intressen och åsikter. Resultatet visar att dessa faktorer är av betydelse för att miljön skall upplevas som meningsfull för barnen och därigenom stimulera deras lärande. Det framkommer även andra faktorer som kan påverkas av miljön, som exempelvis att barns självtillit stärks av tillåtande och tillgängliga miljöer. Dock framhålls pedagogernas roll för barns möjligheter till lärande som en väsentlig påverkansfaktor. I resultatet framkommer även att pedagogerna har olika uppdragsförståelse samt att cheferna påtalar en synlig läroplan i den fysiska miljön. Denna studie kan bidra till eftertänksamhet inom förskolans verksamhet om miljöns betydelse.

<p>Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska elevers</p><p>kunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverket</p><p>anser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för att</p><p>eleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hur</p><p>NO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang.</p><p>Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever i</p><p>årskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-</p><p>undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vad</p><p>tidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras. De viktigaste</p><p>resultaten jag kom fram till var att NO-undervisningen ska bygga på laborationer och</p><p>exkursioner som efterföljs av diskussioner och sedan även bearbetas skriftligt av</p><p>eleverna. Lärarna måste också i högre grad låta eleverna vara delaktiga i utformningen</p><p>av undervisningen avseende arbetssätt och ämnesområden.</p>

<p>I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området.</p><p>Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning. Tjejerna var överlag mer positiva till att ta upp området sex och samlevnad i skolan likväl positiva till att få mer kunskaper inom kategorierna. Kategorierna som respondenterna visade störst intresse för att veta mer om var "sexuellt umgänge" och "samlevnad". Resultatet visade att respondenterna överlag inte är intresserade av området sex och samlevnad, men samtidigt visar resultatet att respondenterna tycker det är viktigt att ta upp området i skolan.</p>

Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverket anser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för att eleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hur NO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang. Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever i årskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO- undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vad tidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras. De viktigaste resultaten jag kom fram till var att NO-undervisningen ska bygga på laborationer och exkursioner som efterföljs av diskussioner och sedan även bearbetas skriftligt av eleverna. Lärarna måste också i högre grad låta eleverna vara delaktiga i utformningen av undervisningen avseende arbetssätt och ämnesområden.

I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området. Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning. Tjejerna var överlag mer positiva till att ta upp området sex och samlevnad i skolan likväl positiva till att få mer kunskaper inom kategorierna. Kategorierna som respondenterna visade störst intresse för att veta mer om var "sexuellt umgänge" och "samlevnad". Resultatet visade att respondenterna överlag inte är intresserade av området sex och samlevnad, men samtidigt visar resultatet att respondenterna tycker det är viktigt att ta upp området i skolan.

Det ligger en stor utmaning i att presentera komplex information visuellt, så att betraktaren kan förstå datan och ta till sig budskapet. Att arbeta kreativt med färg och form för att presentera information kan underlätta förståelsen för datan samt skapa ett intresse. Ett bra verktyg för informationsvisualisering är diagram, med vilket data kan presenteras på ett pedagogiskt och överskådligt sätt. Syftet med detta designarbete har således varit att utforska hur diagram kan utformas så att de både är intresseväckande och lättförståeliga. Diagram som används av företaget Health Profile Institute är ett tydligt exempel på designproblemet, dessa har därför agerat som exempel inom denna studie. Utforskande design har använts som metod inom denna studie. Författarna har därför tagit fram ett stort antal designförslag i form av konceptskisser på olika diagramtyper. Författarna har dragit slutsatserna att diagram som både är intresseväckande och enkla att förstå kan skapas genom en väl utförd formgivning. Genom att arbeta med kontraster i färg och form, samt användning av ikoner och olika nivåer i formgivningen, orienterar diagrammet betraktaren. Dessutom kan intresse skapas eftersom det framkallar associationer hos betraktaren, intresseväckande och lättförståelighet hänger således ihop vid utformning av diagram.

Samhället idag sitter på ett stort kulturarv av bilder som nu digitaliserats i stora digitala bildarkiv. För att allmänheten ska få möjlighet att ta del av detta så har denna studie undersökt hur man kan skapa en interaktiv tjänst som ger åtkomst till ett stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse. För att besvara detta har en kvalitativ studie genomförts med en blandning av forskning genom design och fallstudie. Studiens har bestått av intervjuer med en intendent på Norrköpings stadsmuseum och fokusgrupper som besvarar målgruppens efterfrågan. Utifrån detta skapades designförslag som testades med hjälp av användbarhetstester och som därefter utvärderades genom en induktiv kvalitativ analys. Studiens resultat visar att skapandet av en interaktiv tjänst som ger åtkomst till ett stort antal bilder med en intresseväckande visuell upplevelse bör utgå från en tydlig och engagerande interaktion. Med bilder som får ta stor plats och med element som kan öka intresset i form av karta som visualliserar bildens position och tidslinje som ger möjlighet till filtrering.

Denna studie ämnade att undersöka hur en webbapplikation för välgörenhetsdonationer, kunde utformas så att en användare upplever den som intresseväckande, lättnavigerad och tillförlitlig. Utvecklingen av denna webbapplikation delades upp i två iterationer med två användartest och resultaten jämfördes. De tre fokusområdena fick alla goda resultat i användartest 1 och resultatet förbättrades ytterligare till det andra användartestet. Det mest intressanta resultatet var den upplevda tillförlitlighetens stora positiva förändring. Studien kom fram till att det är viktigt att användaren ”vet vart de kan gå” för att uppnågod navigerbarhet på webbapplikationer avsedda för att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer. Det är dessutom viktigt för den här typen av webbapplikation att ge ett gott första intryck och att den innehåller flera unika funktioner för att den ska ses som intresseväckande. Att betalningsprocessen är väl utformad och att webbapplikationen använder kända logotyper är viktigt för att den ska upplevas som tillförlitlig. / This study aimed to examine how a web application for charity donations can be designed in such a way that a user would assess the application as being navigable and trustworthy, as well as having an interesting design. The development process was split into two iterations with two user tests and the results were compared. The three focus areas all received good results in the first user test and all of them improved their results in the second user test. The most interesting result was the major increase of the perceived trustworthiness. The study concluded that it is important, for the user, to ”know where they can go” to achieve good navigability on web applications meant for donating money to charities. To be considered interesting, it is also important for this type of web application to make a good first impression and that it contains many unique functions. That the payment process is well designed and for the web application to use known logos are important for it to appear trustworthy.

Vi har gjort en studie kring läsning och skrivande som mestadels har inriktats på barns tankar kring skriftspråkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med läs- och skrivsvårigheter har för tankar kring meningen med att vara läs- och skrivkunnig. Huvudfrågorna har kretsat kring varför man bör kunna läsa och skriva, samt hur man ska gå till väga när man läser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade läs- och skrivsvårigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i årskurs två. I studien finner vi att det finns en koppling mellan barns inställning till meningen med att läsa och vad de har för uppfattningar kring att läsa. De barn som har en förståelse för meningen med att vara läs- och skrivkunnig upplever också läsningen som en roligare och mer meningsfull aktivitet Barnen har en traditionell syn på läsning. Endast ett av sex barn nämner att man kan lära sig läsa på något annat sätt än att övningsläsa kontinuerligt i en bok. Många av barnen har en diffus syn på läsning och skrivande och ser detta som förmågor de kommer ha nytta av i framtiden, men har svårt att säga vad det är för mening med att vara läs- och skrivkunnig som barn. Samtliga barn belyser vikten av att läsningen ska vara intressant. Barnen har förståelse för skrivande som ett användbart redskap man kan använda för att utveckla andra förmågor. De framhäver att skrivning är roligt när de får lov att skriva fritt. Detta fria skrivande menar de också är lärorik och kan bidra till att de lär sig.Denna studie har ökat vår förståelse och kunskap kring läs- och skrivinlärningen hos barn inom skolans verksamhet och vi diskuterar detta i vårt sista kapitel i förhållande till vår framtida roll som lärare.