Global ETD Search

1	Investerarskyddet i MiFiD II : En jämförelse med gällande rätt samt en rättsekonomisk analys Ericius, Martin January 2016 (has links) MiFID II står för dörren och en skärpning av reglerna vid investeringsrådgivning avses. I detta arbete undersöker författaren förändringarna som sker av reglerna för dokumentation, ersättning till anställda, lämplighetsbedömningen, kompetenskrav samt bästa orderutförande till icke-professionell kund. Analysen sker med utgångspunkt i de problem som uppmärksammats i tillsynen, främst avseende intressekonflikter och informationsunderläge. Uppsatsen tittar också på de rättsekonomiska effekterna av nämnda förändringar. Investerarskydd
2	Ingenting är gratis : – En utredning om provisioner på värdepappersmarknaden / There Ain't no Such Thing as a Free Lunch : – A Study of Inducements in the Securities Market Borisch, Marie January 2024 (has links) Den nuvarande regleringen av tredjepartsersättningar, även kallade provisioner, utvecklades efter finanskrisen 2008 för att förstärka investerarskyddet på värdepappersmarknaden. Ersättningar till och från tredjepart är tätt sammankopplade med intressekonflikter på grund av att finansiella rådgivare tenderar att rekommendera den finansiella produkt som genererar högst provision, i stället för den produkt som är bäst lämpad för kunden. Det är förbjudet för värdepappersföretag att ta emot ersättningar från tredjepart vid tillhandahållande av investeringsrådgivning, om inte kunden erbjuds en kvalitetshöjande tjänst som motprestation. Uppsatsen ämnar att undersöka och analysera hur regleringen kan förbättras för att bättre skydda icke-professionella investerare på värdepappersmarknaden. Utredningen och analysen görs mot bakgrund av Nederländernas provisionsförbud och Europeiska kommissionens nya strategi, Retail Investment Strategy (RIS). Analysen av begreppet kvalitetshöjande tjänst visar att begreppet förefaller vara ineffektivt och att det inte bidrar till syftet om att upprätthålla ett starkt investerarskydd. Avsaknaden av en tydlig definition av begreppet leder till att utrymmet för tolkning av begreppet vidgas, vilket resulterar i en risk för inkonsekvent hantering av överträdelser. Det kan avhjälpas genom att endera publicera en uttömmande lista på vilka tjänster som anses vara kvalitetshöjande, eller genom att ersätta begreppet mot ett nytt begrepp med annan innebörd. Kommissionen föreslår i den nya strategin att begreppet ska ersättas mot en förstärkt omsorgsplikt, vilken utökar värdepappersföretagens skyldigheter att iaktta kundens intresse. Det kan av utredningen i uppsatsen konstateras att kommissionens förslag är det mest lämpliga förslaget. Av analysen i uppsatsen kan slutsatsen om en reglering som inte skyddar icke-professionella investerare i tillräcklig hög grad dras. En utvidgning av provisionsförbudet kan ske genom att följa förslaget i RIS om ett partiellt förbud. Förslaget omfattar en förstärkt omsorgsplikt, som ska ersätta begreppet kvalitetshöjande tjänst, samt ett förbud mot provisioner vid tillhandahållande av orderhantering. Tillsammans med förstärkta informationskrav torde förslaget resultera i ett mer omfattande investerarskydd. Kommissionens förslag riskerar däremot att inte åtgärda problemen eftersom risken är att kunder fortsatt hade anlitat institut för icke-oberoende investeringsrådgivning. För att få ett alltmer omfattande investerarskydd bör den svenska lagstiftaren endera förbjuda provisioner vid icke-oberoende investeringsrådgivning, eller lagstifta om ett totalförbud. Den mest effektiva åtgärden för att motverka skadliga intressekonflikter bör vara att lagstifta om ett totalförbud mot provisioner på värdepappersmarknaden, vilket även innebär att begreppet kvalitetshöjande tjänst kan avskaffas. värdepappersmarknaden provisioner tredjepartsersättningar investerarskydd Law Juridik
3	Investerarskyddet på finansiella marknaden / The protection of investors on the financial market Johansson, Alexandra, Liljedahl, Emelie January 2018 (has links) Efter finanskrisen år 2008 identifierade EU-kommissionen allvarliga brister i MiFID I som tidigare reglerade finansmarknaden. Det i kombination med den ständigt växande värdepappersmarknaden gjorde att EU såg behovet av ett mer ingående regelverk som kunde appliceras på den allt mer komplexa finansmarknaden. Därmed tillkom regelverket MiFID II och MiFIR som ersatte MiFID I och som bland annat innebar ett starkare investerarskydd. Uppsatsens syfte är att granska och analysera konsumentskyddet vid investeringsrådgivning och finansiell rådgivning. Uppsatsen är skriven utifrån ett konsumentperspektiv, vilket således innebär att uppsatsens fokus är rådgivarens förpliktelser gentemot konsumenterna vid rådgivning. Vi kommer att granska de förpliktelser och krav som tillkommit investeringsrådgivare genom MiFID II och som resulterade i en omarbetning av Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Vi kommer även granska det konsumentskydd som tillhandahålls vid finansiell rådgivning till konsumenter och som regleras av rådgivningslagen. Uppsatsen kommer utöver det behandla den alternativa finansieringsformen gräsrotsfinansiering. Sammantaget anser vi att MiFID II har inneburit ett utökat konsumentskydd. Rådgivarnas förpliktelser gentemot konsumenterna har ökat, vilket således enligt vår åsikt bör innebära att konsumentskyddet har stärkts. Det kan dock ifrågasättas om den ekonomiska påverkan och arbetsbördan som det innebär för aktörerna att underkasta sig kraven kan ställas gentemot syftet med harmoniseringen på finansmarknaden. Förmedling av gräsrotsfinansiering är ännu ett oreglerat område, vilket enligt vår åsikt innebär att det finns ett bristande investerarskydd. Uppsatsen kommer att redogöra för de fyra olika formerna som gräsrotsfinansiering kan förekomma i, och analysera behovet av lagstiftning. Investerarskydd konsumentskydd rådgivningslagen värdepappersmarknadslagen MiFID II Social Sciences Samhällsvetenskap Law Juridik
4	Ett prospektansvar som omfattar det emitterande bolaget : Huruvida prospektansvaret bör utvidgas och hur en sådan utvidgning bör utformas / A prospectus liability that includes the issuing company : Whether the prospectus liability should be extended and how such an extension should be designed Åhlander, Carl January 2022 (has links) Idag omfattar det skadeståndsrättsliga ansvaret för prospekt endast organledamöterna enligt regleringen i ABL. Frågan om ett utvidgat prospektansvar har genom en rapport från Finansinspektionen i september år 2021 fått ny aktualitet. Saken har varit flitigt diskuterad och har vid två tillfällen kulminerat och resulterat i konkreta lagförslag år 2005 och år 2013. Litteraturen som behandlar prospektansvar är omfattande och därav finns ett behov av att systematisera de argument som präglar den juridiska diskussionen. I uppsatsen har argumenten kategoristerats, systematiserats och analyserats i syfte kunna besvara om prospektansvaret bör utvidgas och hur en sådan utvidgning bör utformas. Kategorisering av de argument som använts i den juridiska debatten har i uppsatsen resulterat i fem huvudargument. Argumenten består av förtroendeargumentet, träffsäkerhetsargumentet, harmoniseringsargumentet samt investerarskyddsargumentet och borgenärsskyddsargumentet. Utredningen och analysen av de fem huvudkategorierna visar att övervägande skäl talar för att prospektansvaret bör utvidgas, men att det risker att utvidgningen inte blir ändamålsenlig om utformningen av ett sådant ansvar blir bristfällig. Därmed ligger samtliga fem huvudargument till grund för hur prospektansvaret bör utformas. I uppsatsen utreds särskilt vilket orsakskrav och beviskrav som bör råda, hur ansvarsfördelningen bör se ut mellan bolag och ansvariga organledamöter samt hur den ersättningsberättigade kretsen bör bestämmas. Efter avvägning av de juridiska argumenten föreslås i uppsatsen ett utvidgat prospektansvar. Ansvaret är utformat för att svenskt prospektansvar ska harmoniseras med andra länders reglering på området, för att förtroendet ska upprätthållas för kapitalmarknaden, för att ansvaret av aktörerna på kapitalmarknaden ska anses träffsäkert och för att det ska råda en balans mellan principen om borgenärsskydd och principen om investerarskydd. Aktiebolag Börsrätt Aktiebolagsrätt Börs Prospekt Prospektansvar Skadestånd Skadeståndsrätt Juridik Affärsjuridik Investerarskydd Borgenärsskydd Informationsansvar Erbjudandehandling Skadeståndsansvar Harmonisering Law Juridik
5	Förändrade förutsättningar för konkurrens mellan aktörer som verkar på den finansiella marknaden : En kvalitativ studie om EU-direktivet Markets in Financial Instruments Directive Nordlinder Holmberg, Maria, Jando, Karol January 2017 (has links) Markets in Financial Instruments Directive I är ett direktiv framtaget av Europakommissionen som reglerar den finansiella marknaden i Europa, som ett resultat av finanskrisen som uppkom 2007. Direktivet har implementerats i hela Europa Unionen och infördes i Sverige 2007. Finanskrisen har lagt grunden för ytterligare skärpta regleringar för en effektivare tillsyn, eftersom det tidigare fanns reguljära brister på den finansiella marknaden. Från januari 2017 implementerades Markets in Financial Instruments Directive II och träder i lag i Sverige januari 2018. MiFiD II syftar till att täppa till de brister som funnits i det första direktivet. Syftet med studien är att undersöka om direktivet kan bidra till förändrade förutsättningar gällande konkurrens mellan aktörer som verkar på den finansiella marknaden samt vilka fördelar och nackdelar direktivet medför. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utvalda aktörer som verkar på den finansiella marknaden har intervjuats både personligt men också online. Ytterligare information om direktivet har samlats in från vetenskapliga artiklar, litteratur samt dokument från myndigheters hemsidor. Resultatet av studien visar att samtliga aktörer är positivt inställda till direktivet men att det fortfarande finns oklarheter gällande dess implementering, hur direktivet ska tolkas samt hur ett enhetligt utförande ska ske inom alla EU-länder. MiFID II syftar till att främja konkurrensen ytterligare, men baserat på respondenterna tenderar åtstramningarna att leda till ökade inträdesbarriärer, risk för stordriftsfördelar samt att mindre aktörer kan missgynnas. / Markets in Financial Instruments Directive I is a directive established by the European Commission that regulate the financial market in Europe as a result of the financial crisis that occurred in 2007. The Directive has been implemented in the European Union and introduced in Sweden in 2007. The financial crisis has laid the foundation of harder regulations and for supervision to be more effective, because of the previous shortcomings on the financial market. Markets in Financial Instruments Directive II were implemented in January 2017, and will be established as a law in Sweden in January 2018. The purpose of MiFID II is to overcome the shortcomings that have been identified in the first directive. The purpose of the study is to examine whether the directive can contribute to changing conditions for competition between players on the financial market and the advantages and disadvantages of the directive. The study has a qualitative research strategy, with a focus on semi-structured interviews. A number of players on the financial market have been interviewed both personally and online. Further, information on the directive has been collected from scientific articles, literature and documents from government websites. The result of the study shows that all respondents are positive to the directive but that there still are uncertainties about its implementation, how the directive should be interpreted and how all the EU countries should implement the directive in a uniform way. MiFID II aims to continue to improve the competition, but based on the respondents, harder requirements tends to increase barriers to entry, risk of economies of scale, and smaller players to be exposed. MiFID Market in Financial Directive EU directive regulations competition transparency conflict of interest investor protection MiFID Market in Financial Directive EU direktiv regleringar konkurrens transparens intressekonflikter investerarskydd Economics and Business Ekonomi och näringsliv
6	Investerarskydd vid handel med kryptotillgångar : En analys i ljuset av Europeiska kommissionens förordningsförslag om marknader för kryptotillgångar / Investor protection when trading crypto-assets : An analysis in the light of the European Commission’s proposal for a regulation on markets for crypto-assets Nuamu, Cornelia January 2021 (has links) Ur de senaste decenniernas tekniska innovation föddes så kallade kryptotillgångar. Kryptotillgångar är digitala enheter som är tillgängliga via teknik för distribuerad liggare. Marknaden för kryptotillgångar har expanderat avsevärt på senare år. Tidigare har handel med kryptotillgångar mest varit en bisyssla för tekniskt kunniga personer, men i takt med att kryptotillgångar ökar i popularitet växer investerarkretsen. Kryptotillgångar ägs huvudsakligen med investeringsavsikt men kan, beroende på den berörda kryptotillgångens egenskaper, skilja sig avsevärt från finansiella instrument. Det gör att befintliga EU-regelverk för finansiella tjänster sällan kan ligga till grund för bedömning vid kryptotillgångshandel. Det skapar i sin tur osäkerhet avseende investerarskyddet för konsumenter som handlar med kryptotillgångar. Marknaden för kryptotillgångar är hittills oreglerad på EU-nivå vilket har medfört spridda och otillräckliga regleringar avseende kryptotillgångar på nationell nivå i vissa medlemsstater. År 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag på reglering av kryptotillgångar där ett av syftena med förslaget är att stärka investerarskyddet vid kryptotillgångshandel. Om förslaget skulle implementeras innebär det betydande förändringar på kryptotillgångsmarknaden. De förslagna bestämmelserna innefattar bland annat ett EU-pass för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, krav för emittenter av kryptotillgångar att utge informationsdokument samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster att bedöma om den berörda kryptotillgången är lämplig för kunden. I uppsatsen undersöks vilka risker en investerare utsätts för vid handel av kryptotillgångar. Den övergripande risken som investerare utsätts för vid handeln är risken att förlora sitt investerade medel. Det i sig är inte en unik risk för kryptotillgångar då förluster förekommer även på marknader för finansiella instrument. Den största utmaningen avseende bristen på investerarskydd på kryptotillgångsmarknaden härleds emellertid till informationsasymmetrier. Det framkommer i uppsatsen att det krävs reglering på kryptotillgångsmarknaden för att säkerställa ett tillräckligt investerarskydd. Vidare diskuteras huruvida Europeiska kommissionens förordningsförslag står i paritet till de identifierade investerarskyddsriskerna. Sammantaget leder uppsatsen till slutsatsen att en reglering av kryptotillgångsmarknaden kan säkra investerarskyddet vid handel av kryptotillgångar genom att upprätta krav på informationsgivning för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster. juridik investerarskydd kryptotillgångar bitcoin kryptovaluta kryptovalutor affärsjuridik affärsrätt eu börsrätt finansrätt volatil handel marknader för kryptotillgångar MICA Law and Society Juridik och samhälle
7	Investeringsrådgivning och portföljförvaltning enligt MiFID II : – ett orosmoln på en klar finansmarknadshimmel? / Financial advisory and portfolio management due to MiFID II : A storm approaching a clear financial sky? Hallborg, Adam, Haidarova, Arya January 2017 (has links) Bakgrund: I och med den globala finansiella kris som utbröt år 2008 påvisades ett flertal brister i den befintliga lagstiftningen på finansmarknadsområdet. Den rådande EU-lagstiftningen behövde uppdateras och anpassas efter en mer komplex finansmarknad. Därmed antogs av Europaparlamentet och rådet år 2014 två nya rättsakter, MiFID II och MiFIR, i syfte att täcka rådande brister och vidareutveckla den befintliga regleringen i det gällande direktivet MiFID. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera de effekter som införandet av MiFID II får för finansiella rådgivare såväl som för portföljförvaltare i deras löpande verksamhet. Genomförande: Studien har genomförts med ett rättsdogmatiskt angreppssätt i referensramen. Vidare används ett rättsekonomiskt angreppssätt i analysen där det även förs en etisk diskussion. Underliggande direktiv ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU” har legat till grund för studien där störst vikt har lagts vid regeringens proposition 2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument”. Slutsats: Studiens resultat av de analyserade ändringarna visar på att regleringen kring tillståndspliktiga värdepappersbolag kommer att bli mer omfattande samt att det kommer att ställas högre krav på dokumentation vid investeringssammanhang. Dessa ökade krav torde medföra att kostnaderna, för såväl tillståndspliktiga bolag som tillsynsmyndigheter, kommer att öka samtidigt som fler bolag kommer att bli tvungna att underkasta sig tillståndsplikt. Ur en konkurrenssynpunkt riskerar ändringarna att gynna stora och/eller kapitalstarka aktörer och därigenom snedvrida konkurrensen på marknaden. Det föreslagna provisionsförbudet torde å sin sida verka för att kapital omallokeras från bolag som tidigare levt på höga avgifter och incitamentsstrukturer till att istället förflyttas till bolag vilka levererar en bra tjänst och produkt. / Background: Due to the global financial crisis that occurred in 2008, multiple deficiencies in existing financial market legislation were identified. The current EU legislation was in need of update and to be adapted to a more complex financial market. Therefore, the European Parliament and the Council adopted two new legal acts in 2014, MiFID II and MiFIR, to overcome current shortcomings and further develop the existing regulation in the current MiFID Directive. Aim: The purpose of this paper is to investigate and analyze the effects of the introduction of MiFID II for financial advisors as well as for asset managers in their ongoing operations. Completion: The study has been conducted with a legal-judicial approach in the theoretical part, whereas we in the analysis part we use law and economics. In the analysis the ethical impact of the changes in legislation is also discussed. “Directive 2014/65/EU of the European parliament and of the council of 15 May 2014 on markets in financial instruments and amending Directive 2002/92/EC and Directive 2011/61/EU” as well as the Swedish bill “2016/17:162: “Nya regler om marknader för finansiella instrument” has provided the basis for the study. Conclusion: The results of the study indicate that the regulation of licensed securities companies will increase and become more extensive, and that there will be more requirements for documentation in investment context. These increased requirements will lead to a rise in costs, both for licensed companies and regulators, as more companies will need to be subject to a license requirement. From a competitive point of view, the changes tend to benefit large and/or capital-strong players, thereby distorting competition in the market. The prohibition of commission, on the other hand, should result in a re-allocation of capital from companies that previously received their incomes from high fees and incentive structures to instead be re-allocated to companies that deliver a good service and a good product. MiFID II financial advisory portfolio management securities market commissions competition customer protection investor protection MiFID II investeringsrådgivning portföljförvaltning värdepappersmarknaden provision konkurrens kundskydd investerarskydd Law (excluding Law and Society)
8	Investerarskydd vid handel med kryptotillgångar : En analys i ljuset av Europeiska kommissionens förordningsförslag om marknader för kryptotillgångar / Investor protection when trading crypto-assets : An analysis in the light of the European Commission’s proposal for a regulation on markets for crypto-assets Nuamu, Cornelia January 2021 (has links) Ur de senaste decenniernas tekniska innovation föddes så kallade kryptotillgångar. Kryptotillgångar är digitala enheter som är tillgängliga via teknik för distribuerad liggare. Marknaden för kryptotillgångar har expanderat avsevärt på senare år. Tidigare har handel med kryptotillgångar mest varit en bisyssla för tekniskt kunniga personer, men i takt med att kryptotillgångar ökar i popularitet växer investerarkretsen. Kryptotillgångar ägs huvudsakligen med investeringsavsikt men kan, beroende på den berörda kryptotillgångens egenskaper, skilja sig avsevärt från finansiella instrument. Det gör att befintliga EU-regelverk för finansiella tjänster sällan kan ligga till grund för bedömning vid kryptotillgångshandel. Det skapar i sin tur osäkerhet avseende investerarskyddet för konsumenter som handlar med kryptotillgångar. Marknaden för kryptotillgångar är hittills oreglerad på EU-nivå vilket har medfört spridda och otillräckliga regleringar avseende kryptotillgångar på nationell nivå i vissa medlemsstater. År 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett förslag på reglering av kryptotillgångar där ett av syftena med förslaget är att stärka investerarskyddet vid kryptotillgångshandel. Om förslaget skulle implementeras innebär det betydande förändringar på kryptotillgångsmarknaden. De förslagna bestämmelserna innefattar bland annat ett EU-pass för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, krav för emittenter av kryptotillgångar att utge informationsdokument samt krav för leverantörer av kryptotillgångstjänster att bedöma om den berörda kryptotillgången är lämplig för kunden. I uppsatsen undersöks vilka risker en investerare utsätts för vid handel av kryptotillgångar. Den övergripande risken som investerare utsätts för vid handeln är risken att förlora sitt investerade medel. Det i sig är inte en unik risk för kryptotillgångar då förluster förekommer även på marknader för finansiella instrument. Den största utmaningen avseende bristen på investerarskydd på kryptotillgångsmarknaden härleds emellertid till informationsasymmetrier. Det framkommer i uppsatsen att det krävs reglering på kryptotillgångsmarknaden för att säkerställa ett tillräckligt investerarskydd. Vidare diskuteras huruvida Europeiska kommissionens förordningsförslag står i paritet till de identifierade investerarskyddsriskerna. Sammantaget leder uppsatsen till slutsatsen att en reglering av kryptotillgångsmarknaden kan säkra investerarskyddet vid handel av kryptotillgångar genom att upprätta krav på informationsgivning för emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster. crypto assets business law commercial law MICA markets in crypto assets bitcoin investor protection law cryptocurrency juridik investerarskydd kryptotillgångar bitcoin kryptovaluta kryptovalutor affärsjuridik affärsrätt eu börsrätt finansrätt volatil handel marknader för kryptotillgångar MICA Law and Society Juridik och samhälle Law (excluding Law and Society)
9	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Search results