Submitted by Julien Midoux (julien.midoux@sciencespo.fr) on 2017-12-22T07:51:46Z No. of bitstreams: 1 Julien MIDOUX_Master Thesis.pdf: 1907108 bytes, checksum: 8ea9374a4ae0967cec2ae29f516b08e8 (MD5) / Approved for entry into archive by Josineide da Silva Santos Locatelli (josineide.locatelli@fgv.br) on 2017-12-22T10:07:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Julien MIDOUX_Master Thesis.pdf: 1907108 bytes, checksum: 8ea9374a4ae0967cec2ae29f516b08e8 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-22T12:10:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Julien MIDOUX_Master Thesis.pdf: 1907108 bytes, checksum: 8ea9374a4ae0967cec2ae29f516b08e8 (MD5) Previous issue date: 2017-11-21 / This research aims to study private equity impact investments based on a comparative analysis of different private equity funds practices. In particular, it examines how the requirements of impact investing are encompassed in private equity investment processes. First, a literature review was conducted to better define impact investing and assess the complementarity of private equity with impact investing. Secondly, a qualitative study was pursued based on a panel of interviews. Interviewees are investment professionals working for private equity firms with interests in impact investing. The analysis of the interviews indicates a certain commonality of the investment methods between the funds paneled whether they are pure player private equity impact investors or traditional private equity firms investing for impact. Beyond the proximity between investment strategies, the research also shows a strong focus on in-house impact targeting and measurement, with little resort to external tools. Such flexibility negatively affects the readability of impact performance from a market perspective. The research concludes impact investing still has to go through a standardization process to gain global recognition as a private equity segment. / Esta pesquisa tem como objetivo de estudar os investimentos de impacto de private equity com a base de uma análise comparativa de diferentes práticas de fundos de private equity. Em particular, examina como os requisitos de investimento de impacto estão abrangidos nos processos de investimento em private equity. Em primeiro lugar, uma revisão da literatura foi feita para melhor definir o investimento de impacto e avaliar a complementaridade do private equity com os investimentos de impacto. Em segundo lugar, um estudo qualitativo foi realizado com base de um painel de entrevistas. Os entrevistados são profissionais de investimento que trabalham para empresas de private equity com interesses em investimentos de impacto. A análise das entrevistas indica uma certa semelhança dos métodos de investimento entre os fundos estudados que eles sejam unicamente investidos em impacto o que sejam fundos de private equity que fazem investimentos de impacto além de investimentos tradicionais. Além da proximidade entre as estratégias de investimento, a pesquisa também mostra um forte foco em processos de segmentação e de medida do impacto internos, com pouco recurso para ferramentas externas. Essa flexibilidade afeta negativamente a legibilidade da realização do impacto por parte do mercado. A pesquisa conclui que os investimentos em impacto ainda precisam passar por um processo de padronização para obter reconhecimento global como um segmento de private equity.

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås. / Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

Bakgrund: Nya bolag är en viktig del i ett lands ekonomiska kretslopp. Det är där nya arbetsplatser, innovation och tillväxt skapas. Nya och unga företag kallas ofta för startup-bolag och startas av en eller flera grundare. En viktig källa för finansiering av dessa företag är s.k. venture capital. Investeringsprocessen och de urvalskriterierna, samt det stödet som en venture capitalist kan komma att erbjuda är av fundamental betydelse för hur industrin fungerar och utvecklas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka steg som kännetecknar VC-bolagens investeringsprocess och de kriterier som portföljbolagen måste uppfylla för att ha en chans att attrahera riskkapital. Vidare ämnar studien att analysera hur VC-bolagen jobbar för att utveckla sina portföljbolag genom utökat engagemang och involvering i post-investmentfasen, samt deras exit ur ett investeringsobjekt. Genomförande: Studien har baserats på tidigare forskning inom ämnesområdet som sedan analyserats via en deduktiv ansats. Information har inhämtats från kvalitativa undersökningar i form av semi-strukturerade intervjuer med kända aktörer inom venture capital-industrin. Slutsats: Studien fastställer att alla VC:s genomför en sekventiell investeringsprocess för att upptäcka intressanta objekt. Av störst betydelse i investeringsbeslutet är faktorer kopplade till humankapitalet, dock finns det även ytterligare kriterier som produkt, marknad och genomförbarhet som påverkar beslut om investering. VC:s tenderar att aktivt arbeta med sina portföljbolag och avslutar sitt engagemang med en exit. Studien finner inte att investerare arbetar med en fördefinierad exitstrategi. / Background: New enterprises are an important cog in the machinery of the economy. Newly founded companies are often referred to as startups and compile of one or more entrepreneurs. An important source of financing for these enterprises is venture capital. The investment process, the criteria’s used by investors and the support that they can come to provide are essential for the venture capital industries operation. Objective: The aim of this study is to investigate and analyze the process that VC-companies use when searching for potential investments. Furthermore, the study intends to give an overview of the criteria’s used by VC:s in their final decision making and what measures are taken to develop the portfolio company in the post-investment phase. The study also touches upon the exit-strategies implemented by the investors. Implementation: The essay uses a qualitive and deductive approach, where earlier concluded research is analyzed and compared to the interviews conducted during the study. Conclusion: The study finds that VC:s implement a process that is comprised of sequential steps to identify interesting companies. During the evaluation investors put emphasis on the quality of the entrepreneur and managerial team. However, they also consider other factors related to product, market and viability of the project. Investors try to add value to their portfolio companies in the post-investment phase. The investment is completed through an exit, or cashing-out from the portfolio company. The study does not conclude that investors follow a predefined exit strategy.

Background: Investments are a prerequisite for companies to maintain their competitiveness andtherefore vital for their survival. Investments are input of resources that are made with the hopethat it will generate value over time, which exceeds the invested resources. A central aid ininvestment decisions are investment calculations that are used to evaluate potential investments.This is generally done by companies when conditions are known and predictable to a certaindegree. On the other hand, previous studies have not examined how companies reason aboutinvestment decisions when these external conditions become unpredictable when the company isexposed to a challenging situation. A considerable threat to which a business must adapt to, canbe called a crisis. Today's situation in society with two recent crises, covid-19 and the war inUkraine, creates the conditions to examine how a crisis affects a company's investmentdecisions. Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what effect crisis haveon investment decisions in medium sized industrial companies. Furthermore is the purpose alsoto create an understanding of how calculations are used to make decisions about investmentsduring a crisis. Method: A qualitative research approach with an abductive methodological view has beenchosen to enable achieving the purpose of this study. Semi-structured interviews has been carriedout at ten medium sized industrial companies. The gathered empirical information is togetherwith the theoretical reference frame analyzed in order to answer the formulated questions toachieve the purpose of this study. Conclusion: The majority of companies' investments and investment processes have remainedunchanged despite being affected by a crisis. However, it can be noted that the majority ofcompanies are working more meticulously with investment calculations and are conducting morecalculations to ensure reliable results in times of crises. / Bakgrund: Investeringar är en förutsättning för att företag ska behålla sin konkurrenskraft och därför vitala för deras fortlevnad. Investeringar är resursinsatser som görs med förhoppning om att det kommer att generera nytta över tid, vilken överskrider grundinvesteringen. Ett centralt hjälpmedel i investeringsbeslut är investeringskalkyler som tas till hjälp för att utvärdera potentiella investeringar. Detta görs vanligtvis av företag då förutsättningarna är kända och beräkneliga till en viss grad. Det är däremot inte undersökt av tidigare studier hur företag resonerar kring investeringsbeslut då dessa externa förutsättningarna blir oberäkneliga i samband med att företaget sätts i en utmanande situation. Ett betydande hot, vilket en verksamhet måste ta ställning till, kan benämnas som en kris. Dagens läge i samhället med två inträffade kriser i närtid, covid-19 och kriget i Ukraina, skapar bra förutsättningar för att undersöka hur en kris påverkar ett företags investeringsbeslut. Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av hur kris påverkar investeringsbeslut i medelstora industriföretag. Syftet är även att skapa förståelse för hur man arbetar med kalkyler för investeringsbeslut under kriser. Metod: För att uppfylla syftet har en kvalitativ forskningsansats använts med en abduktiv metodologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio medelstora industriföretag. Den insamlade empirin tillsammans med den teoretiska referensramen har analyserats för att kunna besvara problemformuleringens frågeställningar och uppfylla arbetets syfte. Slutsats: Majoriteten av företagens investeringar samt investeringsprocesser har varit oförändrade trots att de har påverkats av en kris. Det går dock att konstatera att majoriteten av företagen arbetar mer noggrant med investeringskalkyler samt att fler kontrollberäkningar görs vid kriser.

Bakgrund och problem: Investeringar inom offentliga verksamheter skiljer sig mot privata verksamheter vilket grundar sig i dess icke-vinstdrivande karaktär. Detta påverkar även investeringsbedömningen. Tidigare forskning har visat att offentliga verksamheter inte använder företagsekonomiska investeringskalkyler. Istället prioriteras kvalitativa aspekter vid beslutsfattandet, trots att investeringskalkyler benämns som viktiga för välgrundade beslut. Vidare finns det inte heller några specifika kvalitativa faktorer som är särskilt framträdande i offentliga verksamheter.  Syfte: Syftet studien är undersöka och få förståelse för investeringsbedömning i offentliga verksamheter. Studien syftar därtill att identifiera vilka beslutsunderlag som användes vid beslutet av att investera i megaprojekt.  Metodval: Studien är av ett kvalitativ slag med en abduktiv forskningsansats. Vidare är det en enfallsstudie av Region Kronoberg där den empiriska insamlingen framförallt baseras på semistrukturerade intervjuer men även dokumentgranskning.  Slutsatser: Investeringskalkyler används inte som ett beslutsunderlag i offentliga verksamheter. Istället anses icke-finansiella aspekter viktigare där kvalitativa beslutsunderlag som omfattar säkerhetsaspekter, tillväxtrelaterade behov och förbättring av service visat sig vara avgörande. / Background and problem: Investments in the public sector are different from the private sector because of their nonprofitable character. This further affects the evaluation of capital investments. Previous research has proved that public organizations do not use traditional investment calculations. Instead they prioritize qualitative aspects in decision-making, despite the methods being considered essential for making good decisions. However there are no specific qualitative factors that are particularly prominent. Purpose: The purpose of the study is to understand the use of capital budgeting techniques in the public sector. Moreover, the study aims to identify what the decision of investing in megaprojects is based on.   Method: The study is of a qualitative nature, with an abductive research approach. Furthermore it is a case study of Region Kronoberg where the empirical material primarily is based on semi-structured interview but also from document review. Conclusions: Traditional capital budgeting methods proved not to be used in the public sector. Insted, simple calculations where used in order to evaluate if it was possible to finance the investment. Additionally, the study proved that the public sector prioritized qualitative aspects such as healthy and safety issues, growth-related needs and service enhancement.

Bakgrund och problem: Det finns många små kommuner i Sverige med negativ befolkningstillväxt. Ett sätt kommunerna kan motverka de och skapa en mer attraktiv kommun är genom att förbättra kommunens kultur och fritidsliv. Investeringar i dessa områden kan används som ett verktyg för att uppnå måluppfyllelse. Kommuner har en unik utmaning i sin verksamhet då deras syfte ska vara att skapa allmännytta till kommuninvånarna samt att de inte får bedrivas i vinstsyfte. Samtidigt har de krav på att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Ett sätt privata företag gör för att beräkna investeringar är att använda sig av investeringskalkyler. Tidigare forskning belyser att i kommunal verksamhet påverkar icke finansiella faktorer kommunernas investeringsprocess i högre grad än i privat verksamhet. Därför är det intressant att undersöka hur kommunernas investeringsprocess ser ut för investeringar inom kultur och fritid. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur finansiella och icke finansiella faktorer påverkar små kommuners investeringsbeslut. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där först en teoretisk referensram har skapats för att frambringa en förståelse för studiens ämne. Den teoretiska referensramen har även använts för att skapa intervjuguider som legat grund för studiens intervjuer. Studiens empiriska material är baserat främst på intervjuer med personal på Gällivare och Kiruna kommun samt kommunernas interna styrdokument och riktlinjer för investeringsprocessen. Slutligen har kommunerna analyserats emot varandra samt teorin för att besvara våra frågeställningar i slutsatsen. Slutsats: Investeringsprocessen i de undersökta små kommunerna kännetecknas av riktlinjer och styrdokument. Investeringsprocessens faser i de båda kommunerna hade flertal gemensamma steg enligt vår jämförelse. Den största skillnaden vi identifierade i kommunernas investeringsprocess var att Gällivare kommun hade större fokus på investeringens tänkta kostnad medan Kiruna kommun fokuserade mer på icke finansiella faktorer i planeringsfasen. Det förekommer heller inga kalkylmetoder för att beräkna investeringarnas lönsamhet utan i stället baseras beslutsprocessen på kostnadskalkyler samt motiveringar av icke finansiella faktorer som inte går att kvantifiera. / Background and problems: There are many small municipalities in Sweden with negative population growth. One way the municipalities can counteract that problem and create a more attractive municipality is by improving the municipality's culture and leisure life. Investments in these areas can be used as a tool to achieve goal fulfillment. Municipalities have a unique challenge in their operations as their purpose must be to create public benefit for the municipal residents and that the investments should not be conducted for profit. At the same time, they are required to maintain sound financial management. One-way private companies approach investment assessment is to use investment calculations. Previous research highlights that in municipal activities, non-financial factors affect the municipalities investment process to a greater extent than in private companies. Therefore, it is interesting to examine what the municipalities investment process looks like for investments in culture and leisure. Purpose: The purpose of the thesis is to create an understanding of how financial and non-financial factors affect small municipalities investment decisions. Method: The study is based on a qualitative research strategy where first a theoretical frame of reference has been created to produce an understanding of the subject of the study. The theoretical frame of reference has also been used to create interview guides that formed the basis for the study's interviews. The empirical material of the study is based mainly on interviews with staff at Gällivare and Kiruna municipality as well as the municipality's internal governing documents and guidelines for the investment process. Finally, the municipalities have been analyzed against each other and the theory for answering our questions in the conclusion. Conclusion: The investment process in the surveyed small municipalities is characterized by guidelines and governing documents. The phases of the investment process in the two municipalities had several common steps according to our comparison. The biggest difference we identified in the municipality's investment process was that Gällivare municipality had a greater focus on the estimated cost of the investment, while Kiruna municipality focused more on non-financial factors in the planning phase. There are also no calculation methods for calculating the profitability of investments, but instead the decision-making process is based on cost calculations and justifications of non-financial factors that cannot be quantified.

Inledning: Investeringsprocessen i kommuner är ett komplext system uppbyggt av olika åsikter och målbilder. Tidigare studier visar mycket kring just denna svårhanterliga och oförutsägbara process. Däremot finns det inte lika mycket studier angående genomförandegraden av investeringar i kommuner, och därtill inte heller kring faktorerna som ligger bakom. Genomförandegraden av investeringar i Västerås stad har under de senaste åren varit runt 60 procent, vilket de uttryckt inte är en nivå de vill bibehålla. Därav faller det sig naturligt att undersöka vad det är som påverkar genomförandegraden och hur dessa faktorer påverkar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Västerås stad identifiera och skapa förståelse för de faktorer som påverkar genomförandegraden i den kommunala investeringsprocessen. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ art, med fokus på semi-strukturerade intervjuer med tolv respondenter. Respondenterna har alla en koppling till investeringsprocessen men har olika befattningar och arbetar inom olika delar.  Slutsats: De slutsatser som har dragits utifrån uppsatsen är att det både finns externa och interna faktorer som påverkar genomförandegraden av investeringar i Västerås stad. De externa faktorerna som framkommit är däremot ofta av sådan art att de inte går att påverka, då de är kopplade till juridik eller inte går att förutse. Istället menar vår slutsats att det främsta faktorerna, som dessutom har utvecklingspotential, ligger i de interna processerna, behovsanalyser, kommunikation, prioriteringar och uppföljning. / Introduction: The investment process in municipalities is a complex system built upon different opinions and goals. Previous studies present a lot about the difficulties and the unpredictableness of the process. Although, there are not as many studies about the degree of implementation in municipalities and the factors affecting it. The degree of implementation in Västerås stad has been on average 60 procent for the past few years, which they expressed is not a level they are satisfied with. Therefore, the subject for this thesis is to investigate what it is that affects the degree of implementation and how it affects it.  Purpose: The purpose of this thesis is that, from Västerås stad, identify and increase understanding for the factors that affect the degree of implementation in the municipal investment process. Method: The thesis is a qualitative study, with focus on semi-structured interviews with twelve respondents. All the respondents are involved in the investment process but from different perspectives. Conclusion: The conclusions drawn from this thesis is that there are both external and internal factors that affect the degree of implementation of investments in Västerås stad. The external factors are more difficult to influence from the organization's perspective, since they often are related to legislation or are hard to predict. The internal factors on the other hand, that have more potential of development are related to the internal processes, requirement analysis, communication, priorities and follow-ups.

Bakgrund: Investeringar i namnrättigheter för en arena eller idrottsanläggning kan definieras som en transaktion där pengar byter ägare för att säkra rätten att namnge en idrottsanläggning. Denna typ av investering har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. Trots den fortsatta ökningen finns det begränsad forskning om vilka motiv som finns bakom investeringarna och vilka effekter företagen upplever av genomförda namnrättsinvesteringar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur svenska företag motiverar och resonerar kring namnrättsinvesteringar samt vilka effekter företag upplever av dessa investeringar. Metod: Uppsatsen har med hjälp av en intervjustudie samlat in det empiriska materialet med personer som varit strategiskt och operativt inblandade i namnrättsinvesteringar och dess investeringsprocess. Tio svenska företag medverkade i studien. Slutsats: Studiens slutsats är att investeringar i namnrättigheter har en rad olika motiv. Bland annat ökad exponering, stärkt varumärkesbyggande, förbättrad kompetensförsörjning och att vara en god kraft i samhället. De upplevda effekterna är bland annat ökad varumärkesmedvetenhet, varumärkesspridning, lägre personalomsättning, stolta medarbetare och lokala effekter. Motiv, uppföljning och upplevda effekter kan kategoriseras utifrån tre olika perspektiv. Dessa är ekonomiska, mänskliga samt samhälleliga. Med hjälp av intressentteorin har denna studie också dragit slutsatsen att det finns olika logiker och att de tre stegen kopplade till motiv, uppföljning och utvärdering samt upplevda effekter drivs av intressenternas krav och behov. Mängden intressenter som berörs av investeringen ses därför också som ett tydligt motiv till investeringen i namnrättigheter. / Background: Investments in naming rights for an arena or stadium can be defined as a transaction where currencies change hands to secure the right to name a sports facility. These investments have increased exponentially in the recent decades. Despite the continued investment of naming rights, there is limited research on the motives behind the investments, and what perceived effects are identified from completed naming rights investments. Purpose: The purpose of this study is to investigate and map how naming rights investments are motivated by Swedish companies and what perceived effects can be identified from these investments. Method: This study has with the help of an interview-study collected the empirical data with people which have been strategic and operative involved in naming rights investments and their investment processes. Ten Swedish companies participated in the study. Conclusion: The study's conclusions and results point at various types of motives regarding the naming right investments, such as increased exposure och results, strengthened branding, improved supply of skilled labor force and being a good force in society amongst others. The perceived effects include brand awareness, brand spread, lower staff turnover, proud employees and local effects. All motives can be categorized into three main topics which are Economic, People and society and the local community. With the help of the stakeholder theory, this study has been able to describe that there are different logics and that the three steps linked to motive, follow-up and evaluation as well as perceived effects are driven by stakeholders who have their demands and needs. The number of stakeholders affected by the investment are therefore also a clear motive for investing in naming rights.

The growing environmental concerns are pressuring manufacturing companies to become more sustainable. The selection of machinery and equipment has a significant impact on environmental performance and is, therefore, essential to consider. This study aims to examine how machinery and equipment investments can become more environmentally sustainable by implementing the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs) and environmental criteria through the use of decision-making methods. To fulfil the purpose of the study a case study was conducted at company operating within the manufacturing industry. Both semi-structured interviews and document gathering were used to collect data. Our analysis shows that it could be difficult to use multiple decision-making methods to incorporate SDGs and environmental criteria in the investment process because of the importance of being strict regarding certain technical criteria. Moreover, it was shown to be hard to prioritize environmental aspects because of the difficulty of finding adequate measures and its conflict with economic aspects. Our study suggests ways to strengthen the work towards the UN’s SDGs by including environmental criteria early in the investment process and by increasing the knowledge among the practitioners involved in the process. We conclude that many existing environmental criteria at companies can be connected to SDGs and that SDGs could be used as inspiration to find new criteria. Therefore, we conclude it might not be necessary to change the entire decision-making process. / Den växande oron kring miljön pressar tillverkningsföretag att bli mer hållbara. Valet av maskiner och utrustning har en betydande inverkan på miljön och är därför viktiga att se över. Denna studie syftar till att undersöka hur investeringar i maskiner och utrustning kan bli mer miljömässigt hållbara genom att implementera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier, med hjälp av beslutsfattande metoder. För att uppnå syftet med studie genomfördes en fallstudie på ett tillverkningsföretag. Semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling användes för att samla data för studien. Vår analys visar att det kan vara svårt att använda beslutsfattande metoder för att integrera FN:s hållbarhetsmål och miljökriterier i investeringsprocessen på grund av nödvändigheten av att vara strikt när det gäller särskilda tekniska kriterier. Det visade sig dessutom vara komplicerat att prioritera miljöaspekter på grund av svårigheten att hitta lämpliga mått samt konflikten mellan miljö- och ekonomiska aspekter. Vår studie föreslår alternativ för att förbättra arbetet mot att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att inkludera miljökriterier tidigt i investeringsprocessen och att öka kunskapen bland de anställda som är involverade i processen. Vår slutsats är att många befintliga miljökriterier på företag kan kopplas till FN:s hållbarhetsmål och att dessa mål kan användas som inspiration för att hitta nya kriterier. Därför drar vi slutsatsen att det eventuellt inte är nödvändigt att ändra hela beslutsprocessen för att uppnå hållbarhet i processen.

Bakgrund: Elektrifieringen har resulterat i en ökad efterfrågan av litiumjonbatterier vilket har skapat ett ökat konkurrenstryck på marknaden. För att upprätthålla konkurrenskraften och möta intressenternas förväntningar krävs betydande investeringar från företagets sida. Micropower Group som tillverkar laddare- och litiumjonbatteri är en ledande aktör på marknaden och genomför en superinvestering i en ny produktionsanläggning. Med tanke på att hållbarhet är ett aktuellt ämne har företaget valt att konstruera anläggningen utifrån en grön profil.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva investeringsprocessens tidiga skeden, samt när och på vilket sätt hållbarhet spelar roll i processen, mer specifikt från initiering till beslut. Genom att utgå från detta syfte belyses även andra icke-finansiella dimensioner som är av betydelse.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som har genomfört semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material. Respondenterna valdes genom både ett strategiskt urval och ett snöbollsurval. Den teoretiska referensramen består framförallt av böcker, vetenskapliga artiklar från Linnéuniversitets databaser, såsom Google Scholar och OneSearch.  Slutsats: Det ursprungliga motivet bakom superinvesteringen var strävan efter att bibehålla en ledande position på marknaden och leda den gröna omställningen, vilket kräver ökad kapacitet. Emotioner var centrala under investeringsbedömningen och beslutet grundades på strategiska överväganden och dess överensstämmelse med företagets långsiktiga tillväxtstrategi, struktur, kultur och värderingar. Micropower Group integrerade hållbarhet i investeringsprocessens tidiga skeden, framförallt under framdrivning och delvis i beslut, genom att prioritera sociala och miljömässiga fördelar samt arbetsmiljöförbättringar för att stärka företagsimage, långsiktig tillväxt och lönsamhet samt konkurrensfördelar. / Background: Electrification has resulted in an increased demand for lithium-ion batteries, which has created increased competitive pressure on the market. To maintain competitiveness and meet stakeholders' expectations, significant investments are required on the part of the company. Micropower Group, which is a leading manufacturer of chargers and lithium-ion batteries, is making a large-scale super capital investment in a new production facility. Considering that sustainability is a current topic, the company has chosen to construct the facility based on a green profile. Purpose: The purpose of the study is to analyze and describe the early stages of the investment process, as well as when and in what way sustainability becomes decisive in the process, more specifically from initiation to decision. By proceeding from this purpose, other non-financial dimensions that play a role are also highlighted. Method: The study is a qualitative case study that has conducted semi-structured interviews to collect empirical material. Respondents were selected through both strategic and snowball sampling. The theoretical frame of reference mainly consists of books, and scientific articles from Linnaeus University's databases, such as Google Scholar and OneSearch. Conclusion: The original motive behind the super capital investment was the aspiration to have a leading position in the market, which required increased capacity. Emotions were central during the investment assessment and the decision was based on strategic considerations and its consistency with the company's long-term growth strategy, structure, culture, and values. Micropower Group integrated sustainability in the early stages of the investment process, mainly during propulsion and partly in decisions, by prioritizing social and environmental benefits and improvements in the work environment for strengthened corporate image, long-term growth, and profitability as well as a competitive advantage.