Den här studiens syfte har varit att bidra med kunskap om journaliststudenters lärandeprocess under praktikperioden på Sveriges Television. För att förstå lärandeprocessen har Wengers lärandeperspektiv Communities of practice använtssom utgångspunkt för studiens 4 frågeställningar: hur skapar studenterna mening för att förstå nya intryck, på vilket sätt bidrar olika gemenskaper till studenternas utveckling, på vilket sätt formas studenternas identitet under praktikperioden ochhur sker studenternas inträde i de nya sociala praktikgemenskaperna. För att besvara studiens frågeställningar har 8 stycken journalistpraktikanter på SVT intervjuats. Resultatet visade att även de mest fundamentala ting som att veta hur man hälsar på varandra är något problematiskt för den som kommer in som ny. För att kunna utföra arbetet krävs en förståelse för journalistpraktikens begrepp och det kan vara problematiskt eftersom de både är journalistspecifika men även redaktionsspecifika. Även om miljön och kollegiet på SVT är mycket välkomnande finns det situationer när praktikanter vänder sig till andra praktikanter istället för att fråga mer erfarna kollegor om hjälp. Empirin visar att flera studenter har omformat sina identiteter genom att de har gått från att starkt identifiera sig som praktikanter till att istället mer identifiera sig som journalister. Resultatet visar även att många upplever att de har fått bättre självkänsla och ökad tilltro till den egna förmågan. De flesta upplever att de snabbt har kommit in i gemenskapen på SVT och mycket tidigt under praktikperioden fått utföra kvalificerade arbetsuppgifter. För några har processen varit mer långdragen och en del har önskat mer vägledning av handledarna under praktikperioden. / The aim of the study was to observe the process of learning among journalism students during their internship at Sveriges Television (SVT). To understand the learning process, Wengers theory of learning ”Communities of practice” was used to set the study’s four questions: How do the students create purpose and understanding of new impressions, in what way does different communities of practice contribute to the students development, in what way does the students identities develop during the internship andhow do students infiltrate new social communities of practice. In order to answer the study’s questions, eight journalism interns at SVT were interviewed. The results showed that even the fundamental practice of how one greets one another is something the intern has to learn. To be able to accomplish the work, the intern also needs an understanding of practical journalism concepts, which can be problematic as they are often both trade and editorial specific. Although both the environment and colleagues at SVT are very welcoming, there were situations where the interns elected to ask other interns for help rather than turning to more experienced colleagues. The empiricism showed that several students had remodelled their identities in such a way that they gone from strongly identifying themselves as interns to instead identifying themselves as journalists. The results showed that many felt that both their self confidence and belief in their own capability had improved. Most experienced that they quickly felt part of the work place at SVT, and that they during their internship executed qualified assignments. For others, the process had been more drawn out and some wished for more guidance by their tutors during the internship.

Denna kandidatuppsats har som syfte att ta reda på hur nyexaminerade journaliststudenter från Södertörns Högskola etablerar sig på en allt mer konkurrenskraftig arbetsmarknad. Prognosen säger att journalistjobbet kommer att minska på sikt, samtidigt som det Svenska Journalistförbundet under de senaste två åren tagit fram rapporter som står till grund för deras åsikt; det borde utbildas färre journalister. På andra sidan menar utbildningsansvariga från bland annat Södertörns Högskola och Mittuniversitetet att de årligen utbildar journalister där klara majoriteten av årskullarna får jobb inom journalistik eller journalistiknära områden. Frågan är då, hur orolig bör en journaliststudent idag vara inför framtiden?Studien är av kvantitativ karaktär, genomförd via enkätundersökningar över telefon. Enkäten är en vidareutveckling av en som använts på Södertörns Högskola tidigare till liknande undersökningar och rapporter. Resultatet är sammanställt från ett undersökningsmaterial på 102 enkätsvar från före detta journaliststudenter från Södertörns Högskola som avslutade sina studier 2012 och 2015. Enkätens består, till skillnad från ett par undantag, av svarsalternativ med fasta svar som undersökningspersonerna kunde välja mellan. Studiens svarsfrekvens är 65 procent.Resultatet visade att 62 procent av alla tidigare journaliststudenter som tillfrågats till denna undersökning arbetar idag med journalistik i någon utsträckning. När studenterna delades upp beroende på vilket program de läste visade sig att Södertörns äldsta journalistprogram, Journalistik och Multimedia, satte en större andel journalister i arbete (67 procent) jämfört med 55 procent studenter som studerat Journalistik med samhällsinriktning.