<p>The Commission can investigate infringements of the competition rules on its own initiativeor after a complaint from a third party when it suspects the existence of a cartel under Article81 or abuse of dominant position under Article 82. The EC Commission has extensiveinvestigatory powers under Regulation 1/2003 Articles 18 and 20. The visits by theCommission are made unannounced and that’s why they are popularly known as ”dawnraids”. The surprise arrival is essential in the fact-finding process because the Commissionlooks for information, which the undertaking subject would rather not give to the Commissionand takes measures to hide.</p><p>The Commissions powers during a ”dawn raid” have been subjected to criticism. Althoughthe criticism existed while Regulation 17/1962 was applied it can be noted that theCommissions powers haven’t been changed with the regulation 1/2003. The principle ofproportionality is valid in the antitrust procedure. That means that the Commission measurescan’t exceed what is necessary to achieve the objective of the inspection.</p><p>Even though the Commission is due to respect the principle of proportionality neverthelesshas the undertaking subject often contested the Commissions exercise of its powers. In severaloccasions the company who has been submitted to a dawn raid has claimed in the EuropeanCourt of Justice (ECJ) that it’s fundamental rights, which are assured by Articles 6 and 8 ofthe European Convention on Human Rights (ECHR) had been infringed during theinvestigation. The question that arises is if article 6 and 8 ECHR can be claimed in theantitrust procedure and if it’s possible to reconcile the protection of the company in theantitrust procedure with human rights. The focus of this thesis is on these questions.</p>

<p>Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomområdet för direkt beskattning. Emellertid begränsas denna behörighet genomfördragsbestämmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsätta att tillämpa en inskränkande skatteregel måstebestämmelsen rättfärdigas genom ett tvingande hänsyn i allmänintresset.</p><p>Uppsatsen syftar till att klargöra det gällande rättsläget avseende dels territorialitetsprincipensom rättfärdigandegrund inom EG-skatterätten, dels det av EG-domstolen använda uttrycketsäkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rättsliga innehållet i de två termerna är detsamma.</p><p>Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rättsliga innehållet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrättfärdigandegrunden säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten men att detsenare inte utesluter andra sätt, än i enlighet med territorialitetsprincipen, på vilkafördelningen av beskattningsrätten kan ske. Eftersom att dessa rättfärdigandegrunder tjänarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrätten har en starkare ställningsom rättfärdigandegrund än territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersättas av säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att, utifrån ovan ställda problemställning, genomföra en utvärdering av Sveriges beskattningsrätt i enlighet med 3 kap. 19 § IL, sett i ljuset av neutralitetsprincipen i svensk skatterätt. Uppsatsen syftar även till att problematisera lagregeln ur ett vidare perspektiv och ge ökad kunskap och förståelse för lagregelns existens och tillämpning, bland annat i förhållande till de svenska skatteavtalen.</p>

<p>Det är fastställt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sådan skall ersättas avvållaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen1 (SkL). Men vad gäller om pengarnasom stulits från en person, har intjänats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande åtnjuta en rätt att erhålla skadestånd som ersättning för sinförlust?</p><p>I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen på en ansenligsumma pengar som han inbringat från ett narkotikabrott. Han krävde då tjuven på skadeståndför sin förlust, varvid tjuven invände att någon skadeståndsskyldighet ej förelåg på grund avatt pengarna som stulits direkt härrörde från ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frågan imålet rörde således huruvida den omständighet att pengarna härrörde från ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.</p><p>Av allmänna rättsgrundsatser inom svensk avtalsrätt framgår att en talan kan avvisas på grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed. Den som tecknat det osedliga avtalet, pactumturpe, bedöms då ej förtjäna rättsordningens skydd. Man kan säga att samhället på så sättvisar att det inte vill beblanda sig med eller stödja kriminalitet. Frågan är dock om dennarättsgrundsats kan sägas ha ett vidare tillämpningsområde än just avtalsrättsliga situationer? Schultz har uttryckt att principen om pactum turpe ej kan överföras på skadeståndsrättensområde, enär principen nära sammanhänger med dess avtalsrättsliga kontext.4 Pactum turpebetyder just osedliga avtal, vilket kan sägas indikera på att det rör sig om en avtalsrättsligprincip. Principen rör situationer då avtalsparter medvetet ingått ett avtal med ett otillbörligtsyfte. Det har vidare uttryckts att principen, i vart fall inte utan argumentation, kan överförastill ett utomobligatoriskt sammanhang.</p><p>I det ovan nämnda målet, NJA 2008 s 861, ogillade tingsrätten den aktuella skadeståndstalaneftersom den ej ansåg att rättsordningen borde medverka till att den som blivit frånstulenpengar, som utgjorde utbyte av brott, skulle återfå det stulna. I hovrätten konstaterades attprincipen om pactum turpe ej var tillämplig på det utomobligatoriska skadeståndsanspråket,utan att principens tillämplighet var begränsad till avtalsrätten. I HD konstaterades dock attprincipen ej begränsade sig till avtalsrätten, utan att den var tillämplig även på otillbörligautomobligatoriska skadeståndskrav. Någon uttrycklig motivering till detta stadgande angavsdock inte. I målet bedömdes, att omständigheten att pengarna som stulits härrörde från ettbrott, ej utgjorde skäl att avvisa eller ogilla talan med hänsyn till principen om pactum turpe.</p><p>I det förevarande fallet hade de båda förövarna dömts för sina brott men de överkomnapengarna hade trots allt inte förverkats, och enligt HD kunde något förverkande i efterhandsåledes ej vara aktuellt. Vidare framkom inte heller i målet att någon annan person än denbestulne mannen skulle ha ett bättre anspråk på pengarna. HD kom således fram till att denbestulne mannen trots allt torde vara berättigad till skadeståndsersättning. Den utgång somHD valde väcker en hel del frågor enär ett bifallande till den kriminellas skadeståndstalan kanses som att rättsordningen bidrar till att en denne får tillbaka utbytet av brottet. Är dettaverkligen någonting som rättsordningen vill eller bör beblanda sig med? Frågan kan ävenställas vilken grunden var till HD:s stadgande om att principen om pactum turpe fastslogsvara tillämplig på utomobligatorisk skadeståndsrätt. Detta då tidigare rätt eller rättspraxis ejhar gett uttryck för något liknande.</p><p>HD uttryckte vidare i sina domskäl att det saknades stöd för att uppställa en generellundantagsregel, i vilken det skulle stadgas att otillbörliga skadeståndskrav skall undantasrättsordingens skydd. Frågor av detta slag skulle kunna uppstå i mycket olikartade situationeroch det kunde enligt HD ej ses som lämpligt att frånkänna alla dessa tvister rättsordningensskydd. I exempelvis nu förevarande fall bedömdes det ej lämpligt att frånkänna den bestulnenarkotikahandlaren rättsordningens skydd. Således kan man fråga sig vart gränsen går förbedömningen av när ett skadeståndskrav, som har samband med osedlighet, skall avvisas ellerogillas på grund utav detta osedliga syfte, och när det inte skall göra det.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som påverkar bedömningen avom hästverksamhet ska beskattas som inkomst av tjänst eller som inkomst av näringsverksamhet. Med anledning av att rättspraxis i viss utsträckning är in casubetonad och saknar utförligare motiveringar är det emellertid omöjligt att täcka allatänkbara faktorer. Uppsatsen omfattar verksamheter med inriktning på ridsporthästar, d.v.s. ridsportverksamheter. Med begreppet ridsportverksamhet avserjag alla ridsportens grenar, såsom hoppning, dressyr, fälttävlan, körning och distansritt, och även andra hästrelaterade verksamheter som exempelvis ridutbildning, hästuppfödning, inackordering och hingsthållning. Vidare är syftet med uppsatsen att behandla frågan om hästverksamhet som utgör hobby kan anses som yrkesmässig verksamhet enligt mervärdesskattelagen (SFS 1994:200), ML, eller som ekonomisk verksamhet enligt rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (nedan kallat mervärdesskattedirektivet). Vid beskattning är behovet av att i förväg kunna bedömade skatterättsliga konsekvenserna av sitt handlande stort. Inte minst för att hästägareska kunna redovisa sina verksamheter på ett korrekt sätt. En betydelsefull utgångspunkt är därför att undersöka om beskattning av hästverksamheter uppfyller kravet på rättssäkerhet.</p>

<p>Sex equality law within the European Union is well developed and has since the Rome Treaty, given rise to several directives and other judicial acts on this matter of community law. The concepts of direct and indirect discrimination emerge from the general principles of Equal pay and Equal treatment and have been codified and amended several times until present.</p><p>The lasts years, authors within the field of Equality Law has been pointing out that there is a common desire for simplification of discrimination law in Europe. The question has arisen whether this simplification could be implemented trough the introduction of a general justification defence for direct sex discrimination.</p><p>The concept of direct sex discrimination - when a person of one gender is treated less favourably, on the grounds of gender, than a person of the other gender would be treated in similar circumstances - leaves no possibilities for such justification today. Indirect sex discrimination – which arises from the equal application of neutral rules that shows an adverse impact on one group – can be justified if the rule answers to true requirements of the job.</p><p>Does the proposition that direct discrimination should be justified find support in the inconsistency of the present legislation? This paper will examine this and other questions concerning the wish for a general justification defence through studies of case law from the European Court of Justice as well as differing opinions from authors within the field of equality law.</p>

<p>Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rädda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade värden kan behållas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande åtgärder kan omorganiseras och åter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rädda arbetstillfällen och bibehålla immateriella värden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmätas något värde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.</p><p>I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop. Problemen som föranledde sammanslagningen av de båda lagarna var företrädesvis det snabbt ökande antal konkurser som knappt gav någon utdelning till oprioriterade borgenärer och det minskande antalet företagsrekonstruktioner. Med ett enhetligt förfarande erbjuds rättsliga instrument för att kunna göra en snabb och rättvisande bedömning av ett företag i kris för att bästa möjliga förfarande ska kunna väljas. I och med ett enhetligt förfarande skapas möjlighet att effektivisera insolvensförfarandet både tids- och kostnadsmässigt.</p><p>Reglerna bör ha karaktären av en ramlagstiftning så att de aktörer som berörs av förfarandet också ska ha möjlighet att påverka tillvägagångssätt och utfall. Dock kan det inte ske i fullt samma utsträckning som i Tyskland då det har visat sig att effekten blivit den motsatta. Borgenärernas inflytande får inte bli så stort och oreglerat att osäkerhet och ineffektivitet uppstår. Detsamma gäller för reglerna kring insolvensförvaltaren. För att saneringsförfarandet ska bli mer konsekvent använt av tillämparna, krävs det att reglerna vad gäller uppgifter, befogenheter och ansvar är tydligt reglerade. Vidare bör också betänkas om inte en specialdomstol för insolvensmål skulle vara ändamålsenligt, för att på så sätt centralisera kompetens och erfarenhet vilket otvivelaktigt skulle komma det enhetliga förfarandet till nytta.</p>

<p>Denna uppsats riktar sig till läsare med grundläggande kunskaper på högskolenivå i europeiskkonkurrensrätt och en grundläggande förståelse för förhållanden i marknadsekonomin.</p><p>Det primära syftet med denna uppsats är att analysera behovet av den nuvarandetillämpningsmodellen för artikel 82, med särskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock även att diskutera ett alternativt angreppssätt vid tillämpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillämpningsmodell.</p>

<p>Artificiella neurala nätverk (ANN) är en teknik som under de senaste tio åren har mognat och som numera återfinns i allt fler tillämpningar så som avläsning av skriven text, linjär programmering, reglerteknik, expertsystem, taligenkänning och många olika sorters klassificeringsproblem [Zurada, 1992]. Vi ville i vårt examensarbete försöka använda ANN i en industriell process där standardmetoder ej fungerat tillfredsställande eller varit svåra att tillämpa. En sådan process fann vi i tillverkningen av pappersmassa.</p><p>För att tillverka pappersmassa från ved krävs en lång och komplicerad process uppdelad i flera olika steg. Ett av dessa steg är den så kallade kokningen där man med hjälp av högt tryck och varm lut bryter ned träflis till fibrer. Kokningsprocessen är komplex, pågår under lång tid (ca. 8 timmar) samt påverkas av en stor mängd parametrar och därför krävs det stor erfarenhet och kunskap för att kunna styra den. På Kværner Pulping Technologies i Karlstad, som konstruerar bl.a. kokare, har man tagit fram en simulator för kokningsprocessen för att man skall få en bättre insikt i hur processen fungerar och följaktligen kunna styra kokningen på ett bättre sätt. Simulatorns beteende är beroende av ett antal s.k. dolda parametrar som är en delmängd av de parametrar som antas påverka kokningsprocessen. Dessa dolda parametrar är svåra/omöjliga att mäta och därför sätts dessa i simuleringen till estimerade värden. De, i den riktiga processen, motsvarande dolda parametrarna varierar dock på ett okänt sätt. De påverkas dels av interna processer i kokaren, dels av externa orsaker, t.ex. kan träflis av en annan kvalitet matas in i kokaren. Detta leder till simulatorn ger bra simuleringar under ganska kort tid då de dolda parametrarna är approximativt konstanta.</p><p>Om man på något sätt skulle kunna detektera förändringarna i de dolda parametrarna i processen och föra över dessa till simulatorn, skulle den kunna gå "parallellt" med kokprocessen. Simulatorn skulle i detta fall utgöra ett utmärkt kompletterande verktyg för den person som styr kokprocessen, eftersom han/hon skulle få en bättre uppfattning om vad som händer/hände i processen och därmed få ett större beslutsunderlag för styrning. Detta förutsätter att simulatorn är så pass bra att den under stationära förhållanden i parametrarna lyckas fånga den globala utvecklingen i kokaren med tillräcklig precision.</p><p>Som ett första steg för att nå detta mål avser vi i denna rapport att undersöka om detektering av förändringar i de dolda parametrarna i simulatorn är möjlig med hjälp av framåtkopplade ANN och inlärningsalgoritmen resilient propagation.</p><p>Rapporten är uppdelad i 7 kapitel där vi i kapitel 2 kommer behandla problemet mer i detalj. Kapitel 3 och 4 är av allmänt slag där vi beskriver tillverkningsprocessen för papper och vad artificiella neurala nätverk egentligen är. I kapitel 5 beskriver vi de olika lösningsförslag som behandlats och de resultat vi har uppnått. Slutsatser och resultat sammanfattas i kapitel 6 . Det finns mycket mer vi skulle vilja pröva på och undersöka, dessa fortsatta arbeten beskriver vi kapitel 7. Sist i rapporten kommer bilagorna 1 och 2 med detaljer som vi finner relevanta, men som är för skrymmande att ta med i huvuddelen av rapporten. I bilaga 3 har vi bifogat den programkod vi producerat under arbetets gång.</p>

No description available.