Denna studies syfte har varit att undersöka hur lärare planerar och genomför sin teknikundervisning ur ett genusmedvetet perspektiv. Undersökningen utgår från studiens frågeställning Hur beskriver och resonerar lärare att de tar hänsyn till talutrymme, utrymme för interaktion samt hur deltagandet fördelas i klassrummet när de planerar och utför sin undervisning i teknik för att skapa en genusmedveten undervisning? Kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare som undervisar i teknikämnet i årskurserna 4–6 ligger som grund för studiens resultat. Resultatet visar att de sex intervjuade lärarna uttrycker att dialog mellan elever och lärare ligger som grund för att uppnå en lyckad planering och undervisning i teknikämnet ur ett genusperspektiv. Dialogerna är även ett viktigt verktyg i arbetet som syftar till att motverka traditionella könsroller. Resultatet visar även att undervisningsmaterialet påverkar hur eleverna uppfattar manligt och kvinnligt.

The purpose of this essay is to study and compare how male and female are portrayed in four picture books from the 2010s and 1970s, with a focus on the parents. And see what weight the images have to create gender norms in the books. Research has shown that children are affected by the books' gender representation, which makes it interesting to look at whether gender norms are visible in today's picture books (the 2010 century) and how it looked just after focus had been put on gender representation in picture books (1970s). In addition, I believe that the parents are interesting characters to study because there have not been so many analysis regarding parents' gender representation.   By the method of literary analysis, based on Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar certain conclusions could be drawn. Among other things, in the case of the four analyzed picture books, it was difficult to find equality in the relationship between the parents. In addition, at least one parent in each picture book tended to become stereotyped because that parent was more in the background than the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur manligt och kvinnligt porträtteras i två bilderböcker från 2010-talet respektive två bilderböcker 1970-talet med fokus på föräldrarna. Dessutom är syftet också att se vilken vikt bilderna har för att skapa genusnormer i böckerna. Forskning har visat att barn blir påverkade av bilderböckernas genusframställning vilket gör det intressant att titta på om genusnormer är synliga i dagens bilderböcker (2010-talet) samt hur det såg ut precis efter att ljuset hade hamnat på bilderböckernas genusframställning (1970-talet). Dessutom anser jag att föräldrarna är intressanta karaktärer att titta på eftersom det inte har utförts särskilt många undersökningar gällande föräldrars genusframställning. Genom metoden litterär analys med utgångspunkt i Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar kunde vissa slutsatser dras. Bland annat att i de fyra analyserade bilderböckerna var det svårt finna jämställdhet i förhållandet mellan föräldrarna. Dessutom tenderade åtminstone en förälder i varje bilderbok att bli stereotyp eftersom den föräldern var mer i bakgrunden än den andra.

Sammanfattning Bakgrund: Nutida forskning visar på en liknande prevalens av VNR mellan kvinnor och män. Våld i nära relationer påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Utsatta män har ofta lägre förtroende för rättsväsendet, polis och sjukvård, samt hjälpen de erhåller klassas ofta som bristfällig. Sjuksköterskan har en central roll och ett stort ansvar i prevention och upptäckt av våld i nära relationer samt att agera korrekt vid upptäckt utsatthet. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av våld i nära relationer hos utsatta män. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Baserat på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2017. s. 219–234). Resultat: Fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier blev synliga.  Dessa är; det genomlevda våldet, följder på kropp och själ, påverkan på livet samt ett rop på hjälp. Slutsats: Männens utsatthet uppnår en hög svårighetsgrad och konsekvenserna efter våldet påverkar männens hälsa och liv. Trots att forskning lyft att män utsätts för VNR så förblir detta fenomen ouppmärksammat och männen bemöts undermåligt. Forskning behövs för att bryta mörkertalet av våldsutsatta och öka förståelsen för fenomenet. Detta är vitalt för att sjukvårdare framöver ska praktisera en jämställd, respektfull och öppen vård, till alla.

Bakgrund: Genus är något som engagerat och intresserat mig under hela utbildningen men även utanför skolan, i vardagen. Med denna undersökning vill jag synliggöra, inte minst för mig själv, vilka stereotyper dagens barn blir exponerade för i litteratur som riktar sig specifikt till dem. Frågor om genus, jämställdhet och könsroller är något som jag vill påstå är högaktuellt i dagens samhälle, vilket gör undersökningar av denna typ än mer angelägna. Dessutom finns det relativt få undersökningar som behandlar genus i barnlitteratur (Kåreland, 2005). Syfte: Mitt syfte är att undersöka hur genus framställs i ett urval bilderböcker skrivna på 2000-talet för barn i åldrarna 3-6 år; vilka stereotyper och normöverskridningar som blir synliga men också hur de olika karaktärerna framställs beroende på vilket kön de tillhör. Metod: Urvalet består av sju av de mest sålda bilderböckerna för barn i åldern 3-6 år på Adlibris. Böckerna är alla skrivna på 2000-talet. Varje bok lästes noggrant och analyserades ur ett genusperspektiv. Resultat: Resultatet visar att män/pojkar och flickor/kvinnor ofta framställs på ett stereotypt sätt med avseende på exempelvis karaktärsdrag och yrkesroller. Det finns dock även karaktärer som överskrider normerna på mer eller mindre tydliga sätt. Pojkar/män är överrepresenterade som huvudkaraktärer och i böckernas titlar, trots det högre antalet kvinnliga karaktärer totalt sett. Även de yrkesroller som var synliga i urvalet var nästan genomgående stereotypa, med kvinnor som omvårdare eller verksamma inom serviceyrken och med män i beskyddande yrken som vakt och polis.

The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picturebooks depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where workwith gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should bemediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a commonplace for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everydaydepictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotexthas a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on whichnorms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected tostereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to thecurrent curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that thebehaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that areconnected to gender. This is shown in picture books from different eras. / Utgångspunkt för denna studie är att analysera och utforska hur bilderböcker skildrarförskoleverksamhet med ett genusperspektiv. Arbete med genus och värdegrund ingår iläroplanen och ska genomsyra förskolans verksamhet. Verksamma i förskolan ska förmedladetta i sitt arbete. I förskolan har litteratur en viktig roll och vad som i den kan tolkas lyfts idenna studie upp. Litteratur påverkar dess mottagare och då förskolan idag är en vanligtförekommande plats för barn idag i Sverige har också valet av material i studien kommit atthandla om vardagsskildringar som utspelar sig i förskolans miljö. Sju bilderböcker utgivnamellan 1976 – 2016 har analyserats med hjälp av kvalitativ bild- och textanalys därikonotexten har fått stort utrymme i studiens analyser. Genusanalysen är gjord med fokus påvilka normer som representeras i litteratur, med könsmarkörer och genusframställningarkopplat till stereotypa beteenden hos pojkar och flickor i åtanke. Detta ställs också i relationtill de rådande styrdokumenten. Studiens analyser visar på beteenden hos karaktärer ibilderböckerna som både bekräftar och bryter normer kopplat till kön. Detta visar sig också ibilderböcker från olika tidsepoker.

No description available.

The purpose of this Master’s thesis is to examine if there is any gender role stereotyping conveyed in recent children’s picture books. The picture books examined are the ten most popular which are selected by a combination of Bokjuryn in Sweden, 2005, and children voting. Furthermore there is a winner each year. The investigation concerns how protagonists, girls and boys, are portrayed and, moreover, if there are any breaches of traditional gender patterns. The method used consists of a qualitative text analysis and in order to be able to do this study a model of analysis is created. This model relates to gender researcher Lissa Pauls fourteen basic questions reduced to five fundamental categories and, to some extent, Gustaf Cavallius model for analyzing pictures. The five categories are the protagonist’s character traits, actions, relationship to surrounding individuals, the way she/he looks and in what settings we find the protagonists. In order to establish personal traits we use a schema consisting of a description of characters, traditionally associated with girls and boys. The result of the analysis reveals that gender role stereotyping still is common in the selected picture books. The male characters outnumber female, they are portrayed in a much more diverse way, are more in control of their life and engage more in adventurous activities further away from the home. These findings are consistent with Yvonne Hirdman’s, Ylva Elvin–Nowak’s and Heléne Thomsson’s theories about gender systems, male – female dichotomy, male domination and how we, as human beings, constantly are in the process of creating gender roles in our lives. / Uppsatsnivå: D

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande: <ol type="1">Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.</p><p>Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.</p><p>Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.</p><p>Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren. Diskursen som pågår handlar om kvinnornas utsatthet, att de är okunniga, förtryckta, outbildade och slavar i sina hem. I det nya hemlandet Sverige blir dessa människor automatiskt historielösa och identitetslösa. Dessa bilder motsäger slutsatsen i studier av den internationella migration som visar att migrationen från samhällen med starka patriarkaliska drag till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurser hos kvinnorna. Det är främst kvinnor som har fått möjligheter till utbildning, val av yrke och ekonomisk självständighet.</p><p>De teoretiska perspektiven har valts för att beskriva, att det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor oavsett kön, klass- och etnisk tillhörighet.</p><p>· Genus/Könsrollen och jämställdhet</p><p>· Patriarkatets roll</p><p>· Kön och makt</p><p>· Etnicitet, klass och kön/genus</p><p>Kvinnors underordning generellt existerar i samhället och därför kan dessa beröra alla kvinnor oavsett etnicitet och klassbakgrund. De människor som ingår i min studie styrs av ovan nämnda maktstrukturer och underordningsrelationer som existerar i den kontext de befinner sig i.</p><p>Könsmaktstrukturen har olika karaktär och utseende, när man är kvinna med en annan klass- och etnisk tillhörighet. Vilka gränser har kvinnorna överskridit och vilka är deras motiv och drivkrafter genom politisk kamp och utbildningssystem? Det slutliga temat belyser informanternas erfarenhet och upplevelser av att vara minoritet: Upplevs det som hinder eller tillgång? När och i vilket sammanhang? Upplever kvinnorna respektive männen det annorlunda?</p><p>Resultatet visar att barn/ungdomar och familjen fungerar bättre när både könen tar del av ansvaret gällande barnuppfostran, hushållsarbete och familjeförsörjningen. Männen menar även att familjerelationen samt parrelationen fungerar bra och är mer harmonisk när både könen medverkar och deltar i barnuppfostran och hushållsarbetet. Detta är en positiv aspekt även för samhället då familjen funktionellt fungerar.</p><p>Samhället ger dubbla budskap, å ena sidan ställs krav på föräldrar att vara delaktiga i barnens skolgång. Å andra sidan reduceras deras makt och delaktighet till fördomar med kulturella begränsningar. Detta skapar dilemma och maktkonflikter, mellan både barn och deras föräldrar och inte minst mellan föräldrar och samhället. Det påverkar föräldrarna negativt och till barnens nackdel. Detta framgår enligt både empirin och de teoretiska perspektiven.</p><p>Uppsatsens resultat visar att migrationen till Sverige har positivt påverkat föräldrarnas uppfattningar om könsroller och förändrat dem eftersom båda könen har möjlighet att försörja familjen. Även männens insyn och delaktighet i barnuppfostran och det traditionella ”kvinnogörat”, har bidragit till att kvinnorna taget steget framåt. Kvinnorna har snarare blivit en viktig aspekt för familjens funktion både när det gäller familjens socioekonomiska - och sociokulturella aspekter. De aspekter som belyses i denna uppsats är kriterium, vilka ökar kvinnors status både i samhället och inom familjen. Till exempelvis att skaffa sig högre utbildning, bra yrkesposition som ställer krav på sin arbetsgivare och sin make, är delaktig i familjförsörjningen och sin socialomgivning.</p>

<p>Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.</p>