Sammandrag Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv. Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter. Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan. / Abstract This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context. The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks. Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.

Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.

Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller. Vi litar på media och bidrar på så sätt till att nya fördomar riktas mot de människor som inte följer den förbestämda genusordningen. Empirin i den här uppsatsen består av två reklamfilmer som handlar om att HIV ökar bland kvinnor. Hur könsrollerna framställs i reklamfilmerna och om ansvaret om preventivmedel riktas till någon i filmerna är de centrala frågeställningarna. Uppsatsen har med andra ord studerat hur just manligt och kvinnligt framställs i de två reklamfilmerna. Studien bygger på ett genusperspektiv som är inspirerat av radikalfeministiska åsikter. Av reklamfilmerna görs en semiotisk bildanalys med begreppen denotation och konnotation.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder. I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga. Den konstnärliga gestaltningen parafraserar ett motiv med tydliga markörer för könstillhörighet. Kvinnliga blickar och poser i kombination med manliga kroppar och muskler. Manskroppen görs till ett åtråvärt objekt och muskler som vanligtvis är en stark symbol för maskulinitet och styrka får tvetydiga betydelser. Syftet är att förskjuta läsningen av manskroppen genom att bearbeta och granska hur maskulinitet påverkas av kvinnligt och feminint tillskrivna visuella markörer. / BI / Konst

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ”bör” vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ”manliga” stereotyper som står i motsats till ”kvinnliga” och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina. Sambandet mellan omtanke och hemarbete har uppmärksammats i tidigare forskning och används i detta arbete för att problematisera killars stereotypa roll. Syftet med undersökningen var att få insyn i hur killar tänker kring omtanke. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem tonårskillar framkom att dessa har starka känslor av omtanke och ömsesidighet, något som allt för sällan uppmärksammas i relation till rollen som kille. Slutsatsen är att debatten om jämställdhet och jämlikhet behöver nyanseras till att se personen bakom rollen och inte bara könet. Fastnar vi i polarisering missar vi människan och bidrar istället till vidare ojämlikhet. Genom att med elever i skolan se och arbeta med (köns)roller som etiketter som faktiskt motverkar personligt ansvar, och därmed också omtanke, kan vi tydligare förstå och förändra attityder och inställningar kring hemarbete och (familjens) relationer. / In recent debates on gender equality, men and women often appear as binary poles or opposites. This leads to stereotypes of how men and women ‘should’ be. These stereotypical roles can in themself be destructive by dehumanising the individual. Particularly problematic are the "male" stereotypes that are contrary to the "feminine" and therefore qualities such as care, which has traditionally been seen as feminine. The relationship between care and housework has been highlighted in previous research and is used in this work to problematise boys’ stereotyped role. The purpose of this study was to gain insight into how boys think about care. Qualitative interviews with five teenage boys revealed that they had strong feelings of kindness and reciprocity, which is all too rarely seen in relation to the generalised role of a male. The conclusion is that the debate on gender and equality needs to be turned to see the person behind the role and not just the gender. When we get stuck in polarisation, we don’t see the human, and instead we reaffirm further inequality. By having students and teachers in schools see and work on (gender) roles as labels that actually discourage personal responsibility, and therefore care, we can more clearly understand and change attitudes and beliefs about housework and (family) relationships.

This essay aims to describe and problematize gender roles and master suppression techniques in Stephenie Meyer’s Twilight Saga. This is done in order to enable me, in my future profession as a teacher, to start an emancipatory discussion in class where pupils can become conscious of different ways of reading the love story. I will use the following two research questions to fulfil the purpose: 1) investigate which gender roles that appears in the book’s main characters Bella and Edward and 2) which master suppression techniques that colours their relationship. To answer the questions gender theory and ideology-critics are used. Gender theory is first and foremost used to analyse gender roles whereas ideology-critics is a method of reading that highlights the importance of taking the society and thereto connected values in to account. Applying these two theories on the book it becomes clear that the main characters follows traditional gender roles for what is seen as typical feminine and masculine behaviour; Bella is caring, passive, sexually loyal, and addicted and Edward is aggressive, physically strong and fast, stubborn, dominant and protective. Further more, it is also evident that these roles are accompanied by a number of master suppression techniques used by Edward, such as: make Bella invisible and silly, keep information from her, and use of violence and threats. By using the knowledge in a pedagogical fashion pupils can be energized to start critically reflecting about these stereotypical roles and thereby emancipate from them. They will realize that Stephenie Meyer’s Twilight Saga is a re-production of patriarchal gender structure through an emotional love story.

Läroplaner har länge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rådande läroplanerna är ständigt i förändring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. Läroplaner har präglat det svenska skolväsendet sedan år 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rådande läroplanen för grundskolan med den nya läroplan som vid skrivandets stund verkställs till följande läsår (2011/2012). Dessa läroplaner behandlas genom textanalys som har fokus på jämställdhet mellan könen Inom utbildningsvetenskaplig forskning har man länge analyserat och forskat om läroplaner. Den nya läroplanen är dock ännu ett outforskat fält och denna uppsats dyker in i den nya läroplanens innehåll och betraktar vissa fenomen i dess text. Därmed utgör denna examensuppsats en begynnande del av forsningen kring den nya läroplanens innehåll och öppnar upp för vidare analys. För att analysen i denna uppsats ska bli förståelig för samtliga läsare beskrivs både läroplaners uppbyggnad samt relevant forskning kring jämställdhet mellan könen. Vi redogör för centrala begrepp inom forskning kring jämställdhet då dessa ligger till grund för innehållet i analysen av läroplanerna. Resultaten av analysen visar att det både finns likheter och skillnader i jämförandet av innehållet ur Lpo 94 och Lgr 11 som behandlar könstillhörighet och jämställdhet. Vilka dessa likheter och skillnader är samt konsekvenser av läroplanernas innehåll diskuteras sedan gemensamt av båda författarna. Diskussionen förs med fokus på hur lärare kan tolka innehållet samt vilka konsekvenser denna tolkning får i undervisningssammanhang.

Kritiker anklagar ständigt Disney och deras verk då de hävdar att dessa innehåller stereotypa skildringar gällande bland annat genus och etnicitet, som i sin tur skapar negativ inverkan hos barn. Syftet med denna studie har därför fokus på att undersöka om Disneys sagor innehåller några stereotypa skildringar gällande könsroller, mansbild, kvinnobild, onda karaktärer samt raser/etnicitet och hur pass frekvent dessa i så fall förekommer. De problempreciseringar som studien tar sin utgångspunkt ur är: Förekommer det frekvent tydliga stereotypa skildringar i Disneys sagor, och i så fall vilka?, Hur skildras Disneys figurer då och nu, finns det några skillnader och/eller likheter? samt Hur påverkas barn av dessa, eventuella, stereotypa skildringar? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på både en kvantitativ samt kvalitativ studie där slutligen 17 sagor, innehållande i huvudsak mänskligt skildrade karaktärer, från Disneys klassiker har granskats, dokumenterats och tolkats av oss. Studien har utmynnat i ett resultat där det tydligt framkommer att Disneys verk innehåller stereotypa skildringar av olika slag och att dessa, i stort, inte förändrats märkbart över tid. Vidare framkom det däremot, ur vår litteratur, skilda åsikter gällande om barn påverkas av dessa framställningar eller ej samt hur pass allvarligt vuxna och pedagoger bör förhålla sig till detta.

Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke. Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle. Det existerade en social struktur som upprätthöll markerade gränser för könen och framför allt det kvinnliga.