Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma. / <p>2018-06-05</p>

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>

Enligt läroplanen är det viktigt att skolans personal arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i samhället för att skapa större jämställdhet mellan könen. På grund av detta valde vi att genomföra denna studie för att se hur åsikter angående jämställdhet ser ut i skolan bland lärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur elever uppfattar betydelsen av deras kön. Frågorna som studien skulle ge svar på var: leker eleverna olika med varandra beroende på kön, gör lärare skillnad på eleverna efter kön och vad tycker i så fall eleverna om det samt om eleverna anser att det spelar roll om man är pojke eller flicka. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua tjugo elever i åldrarna 6-9 år. Resultatet visar att eleverna har uppfattningar om vad jämställdhet är men i vissa situationer kan stereotypa mönster mellan flickor och pojkar träda fram. Samtliga elever tyckte att könet inte har någon betydelse men under intervjuerna framkom flertalet åsikter om skillnader mellan könen. Eleverna leker olika beroende på vilket kön lekkamraten har samtidigt som de uppfattar att lärarna ser olika förmågor hos eleverna kopplat till kön. Slutsatser som kan dras av detta är att eleverna är medvetna om hur man bör förhålla sig till jämställdhet men i praktiken fungerar det inte alltid som tänkt.

I dagens samhälle där servicesektorn är väl utbredd aktualiseras begreppet bra bemötande då ingen individ vill uppleva att de inte blir lyssnad på eller att de får ett dåligt bemötande. Vårdyrket är ett serviceyrke som innefattar känslomässigt arbete då personalen och brukaren skapar en relation med varandra. Inom hemtjänsten är det på ytterligare en intimare nivå då arbetet sker i brukarens privata hem. Genom att Socialstyrelsen har utformat Nationell värdegrund efter regeringens direktiv har målet med bra bemötande formaliserats för all vårdpersonal i Sverige. I denna studie har det undersökts hur personal inom hemtjänsten i två västsvenska kommuner förhåller sig till begreppet bra bemötande och vilka strategier de använder sig av för att uppnå detta mål. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri. Vi intervjuade sex respondenter, varav tre var män och tre var kvinnor. Resultatet visar att respondenterna använder sig av likartade strategier för att uppfylla målet om bra bemötande. Dock är det snarare förväntningarna från brukaren som påverkar respondenterna mest. För de manliga respondenterna anses det vara en fördel att manifestera maskulinitet genom att vara fysiskt stark eller lång.  Alla respondenter upplever att de kvinnliga brukarna hellre vill ha manlig personal för att konversera med än att de ska utföra sina arbetsuppgifter. De kvinnliga respondenterna upplever att det ställs högre krav på att de utför sina arbetsuppgifter. / In today's society, where the service sector is well-widespread, the concept of good treatment becomes actualized, since no individual wants to experience that they are not listened to or receive a bad response. Health care includes emotional work where the staff and the user create a relationship with each other. With in-home care, it is at an even more intimate level when work is done in the private home of the elder. Because the National Board of Health has formulated National Value Based on the Government's Directive, the goal of good treatment has been formalized for all health care professionals in Sweden. In this study, it has been investigated how home service personnel in two Western Swedish municipalities relate to the concept of good treatment and what strategies they use to achieve this goal. In order to complete the study we have used a qualitative method with the aid of semi- structured interviews. We interviewed six respondents, three of whom were men and three were women. The result shows that respondents use the same strategies to fulfill the goal of good treatment. However, it is rather the expectations of the elder that affect the respondents the most. For the male respondents, it is considered an advantage to manifest masculinity by being physically strong or long. All respondents perceive that the female elders would rather have male staff to converse with than to perform their duties. The female respondents perceive that higher demands are made on the performance of their duties.

Datorspel idag utvecklas oftast av män för män. Detta leder till att utbudet av spelhjältar är väldigt snävt, nästan alla spelhjältar är män. Detta examensarbete handlar om hur kvinnliga hjältar framställs i datorspel och hur de uppfattas av spelare. Arbetet fokuserar på spelarens vy och vilka drag de helst ser hos kvinnliga hjältar. Undersökningen handlar om de narratologiska aspekterna hos en karaktär, och den är gjord i samarbete med en systerundersökning som fokuserar på de visuella aspekterna hos den samma. Det har framställt ett antal kvinnliga hjältar baserade på två olika förundersökningar. Karaktärerna har sedan utvärderats med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tar reda på hur åsikter om kvinnliga hjältar skiljer sig mellan män och kvinnor. Resultatet visar att det inte är någon skillnad på vilken karaktär de väljer, men skillnad i vilka saker de baserar sina val på. Ett framtida arbete skulle kunna vara en liknande undersökning som fokuserar på manliga karaktärer.

Previous studies have shown that teacher’s interaction with children have a significant meaning for the construction of gender and that their approach maintains stereotypical perceptions of gender. Therefore, the purpose of this study is to survey and explain how preschool teachers at a preschool in Stockholm interact with children from a gender perspective and how their approach to traditional gender roles in their didactic work with children can affect their positioning. The essay will also discuss different types of pedagogical perspectives when it comes to gender, such as compensatory pedagogic and complicated pedagogic.   The theoretical point of departure in this essay is feminism poststructuralism with focus on the term gender. The methods that are used in this study are interviews with preschool teachers and observations of their pedagogical work with children between the ages of 3-5 years. Based on this empirical description, different situations are analyzed which are based on Christian Eidevald’s two different discourses about gender: “We are born to girls and boys” and “We are made to girls and boys”. By showing that these discourses are present in one and the same situation, the child's positioning and gender-based subject creation can be explained as a complex process.   The analysis, based on Eidevald’s gender discourses, shows that children’s positioning depends on how preschool teachers approach to traditional gender roles and how they interact with children on a daily basis. It also shows that preschool teachers have different expectations on boys and girls, which can lead to a limitation of their abilities. In conclusion, this study discusses which consequences this can lead to when it comes to a gender equality work.   Key words: gender, sex, interaction, gender roles, positioning / Sammanfattning Tidigare forskning har visat att lärares interaktion med barn har en stor betydelse för konstruktionen av genus och att deras förhållningssätt upprätthåller stereotypa föreställningar om kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka och förklara hur pedagoger på en förskola i Stockholm, ur ett genusperspektiv, interagerar med barn och hur deras förhållningssätt till traditionella könsroller kan komma att påverka barnens positionering och könsmässiga subjektskapande. Uppsatsen diskuterar också olika typer av pedagogiska perspektiv: kompensatorisk pedagogik och komplicerande pedagogik.   Studiens teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med fokus på genusbegreppet. Metoderna som används i denna studie är intervjuer med pedagogerna och observationer av den pedagogiska verksamheten på en 3-5-års avdelning. Baserat på det empiriska materialet ges olika exempel på olika situationer med utgångspunkt ur Christian Eidevalds två diskurser om kön: ”Vi föds till flickor och pojkar” och ”Vi görs till flickor och pojkar”. Genom att visa att båda dessa diskurser är närvarande under en och samma situation kan barns könsmässiga subjektskapande förklaras som en komplex process.   Analysen, som bygger på Eidevalds diskurser om kön, visar att barns positionering påverkas av pedagogers förhållningssätt till stereotypa könsroller och hur de interagerar med barn i verksamheten. Analysen visar även att flickor och pojkar har olika förväntningar på sig, vilket kan leda till att deras egenskaper begränsas. Slutligen diskuteras vilka konsekvenser detta kan leda till i ett jämställdhetsarbete.   Nyckelord: genus, kön, interaktion, könsroller, positionering   Centrala begrepp: diskurs, kön, genus, könsmässigt subjektskapande och positionering

Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors åsikter och tankar genom vad de väljer att visa för sin publik. I dag blir barn medieanvändare redan i ung ålder, och genom detta påverkas de redan som mycket små. Den verklighet de möts av i medierna formas också av deras verklighet och deras egna roller i denna. Syftet med studien var att undersöka hur könsroller speglas i SVT:s Lilla Aktuellt, samt hur inslagen personifieras. Syftet var också att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män fördelades mellan de mjuka och hårda nyhetsinslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 51 avsnitt av Lilla Aktuellt under 2016. Avsnitten valdes ut genom ett stratifierat urval och var totalt 258 inslag. Huvudresultat: Resultatet i vår studie visar att Sveriges Televisions Lilla Aktuellt i stor utsträckning använder sig av både flickor och pojkar i sina inslag från 2016. I de inslag där någon kommer till tals är det en majoritet där både flickor och pojkar kommer till tals i samma inslag. Studien visar också att det är en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga reportrar, och att dessa är utspridda jämnt mellan mjuka och hårda nyheter. Vidare visade vår studie att det endast i undantagsfall är barn som är reportrar i nyhetsinslag. Vi kunde också se att det var en liten majoritet av mjuka nyhetsinslag i Lilla Aktuellt under 2016, men att det inte skiljer speciellt mycket – 52 procent mjuka nyhetsinslag och 48 procent hårda nyhetsinslag. Personifieringen saknas i många fall helt, men i de fall de förekommer är personifieringen ofta hög.

Problemformulering och syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka representationen av kön, med fokus på kvinnor i lanseringsreklam för tv-spelskonsoler. Vi undersöker hur representationen såg ut i lanseringsreklamerna för flera olika tv-spelskonsoler när de lanserades, hur denna representation har förändrats över tid och vilken påverkan reklamen har på en potentiell konsument. Genom att undersöka representationen och dess påverkan på publiken kan vi undersöka problemet av stereotypisering av kön genom kommunikation inom marknadskommunikation och populärkultur. Metod och material: Vi använder oss av en kvantitativ innehållsanalys med inslag av kvalitativ analys av utvalda reklamfilmer som användes för att lansera spelkonsolerna. Totalt har vi analyserat 14 reklamfilmer, en reklam för varje spelkonsol som har lanserats av de tre stora företag som i dag är verksamma på marknaden. De tre företag som reklamfilmerna kommer ifrån är Nintendo, Sony och Microsoft. Vi använder oss dessutom av fokusgrupper för att ta reda på vilken påverkan innehållet i reklamfilmerna har på en potentiell konsument. Vi har till fokusgrupperna valt ut sex stycken reklamfilmer som deltagarna får titta på och diskutera. Reklamfilmerna som diskuteras är utvalda för att representera varje företag, olika tidsperioder och utifrån resultaten från våra innehållsanalyser. Huvudresultat: Undersökningen visar att män förekom i mycket större utsträckning än kvinnor i de analyserade reklamfilmerna. Män var mer aktiva i sitt spelande och de få gånger kvinnor väl fick använda spelkonsolerna i reklamfilmerna var spelandet i högre grad av passiv karaktär. Fokusgruppernas deltagare reagerade aktivt på avsaknaden av kvinnor i reklamerna och det fanns en tydlig konsensus i att reklamerna som de fick ta del av främst riktade sig mot män. Resultaten i denna undersökning ska visa en bild av hur de spelkonsoltillverkande företagen marknadsför sina konsoler vid lansering. Fokus ligger på hur representationen ser ut i ett tydligt avgränsat antal lanseringsreklamer för spelkonsoler.

In this study we investigated the relations between gender roles, siblings and sexism. We wanted to know if boys who spent more time with their sisters were less sexist than those who did not. Another question we asked was if girls who identified with their traditional gender roles were more sexist than those who did not. We sampled 127 high school students in the ages of 15 to 19. The results showed that time spent with sisters among boys, did not significantly correlate with sexism. However boys were more sexist than girls. Girls who identified with their traditional gender roles were less sexist than those who did not. Another important finding was that boys not identifying with the feminine gender role were more sexist than those who did. In conclusion, Contact with sisters did not have a relation to boys being sexist. However, gender and gender roles did. Unexpected findings included the importance of the feminine gender role. Where not identifying with feminine gender role traits for boys showed higher tendencies for sexism. Whereas girls who identified with the feminine traits showed lower tendencies for sexism. / I denna studie undersökte vi relationen mellan könsroller, syskon och sexism. Vi ville veta om pojkar som spenderade mer tid med sina systrar var mindre sexistiska än dem som inte gjorde det. En annan fråga vi undersökte var om flickor som identifierade sig med sin traditionella könsroll var mer sexistiska än dem som inte gjorde det. Vårt urval bestod av 127 gymnasieelever i åldrarna 15 till 19 år. Resultaten visade att tid spenderad med systrar inte var signifikant korrelerat med sexism bland pojkar. Däremot var pojkar mer sexistiska än flickor. Flickor som identifierade sig med sin traditionella könsroll var mindre sexistiska än de som inte gjorde det. En annan viktig upptäckt var att pojkar som inte identifierade sig med den feminina könsrollen var mer sexistiska än de som gjorde det. Sammanfattningsvis, kontakt med systrar hade ingen relation till pojkars sexism. Däremot, hade kön och könsroller det. Oväntade resultat visade betydelsen av den feminina könsrollen där pojkar som inte identifierade sig med den feminina könsrollens egenskaper visade högre tendenser till sexism, medan flickor som identifierade sig med dessa egenskaper visade mindre tendenser till sexism.

Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet. Hur strukturen för den genuspedagogiska undervisningen bör te sig skiljer sig mellan de tre lärarna. Två av dem förespråkar en integration av genusperspektivet i övrig undervisning medan den tredje läraren anser att ett temaarbete är att föredra. Vad som är mest påtagligt i denna studie är att männens perspektiv saknas. Lärarna talar mycket om kvinnoroller samt kvinnohistoria, men utelämnar till viss del männens könsroller och historia i sin undervisning. Genusperspektivet inbegriper bägge könen, men lärarna i studien verkar i det närmaste förknippa genusperspektivet med ett feministiskt perspektiv. Samtliga lärare anser att det är en underrepresentation av kvinnor i de läromedel som skolan tillhandahåller. Möjligtvis ligger deras fokus på kvinnors historia inom litteraturen som grund för att uppväga den förringning som finns i läromedlen.