Social tillit är en central faktor i ett välfungerande samhälle och skapar förutsättningar för ekonomisktillväxt och sänkta transaktionskostnader. Att förstå vilka komponenter som kan bidra till nedbrytning avsocial tillit har därför stor betydelse för att kunna påverka samhällsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera drivkrafter och mekanismer som kan bryta ned social tillit i Sverige. En del forskare, däribland Robert Putnam, pekar på att etnisk mångfald på kort sikt kan bryta ned tillit. För att besvara uppsatsens syfte består studien av tre steg. Först identifieras tre komplikationer samt teser som utgör grunden för vår analysmodell. Dessa är modern informationsteknologi kan sprida misstro, identitet och polariserande drivkrafter kan styra individer att inte lita på andra samt begränsad rationalitet kan främja nedbrytningen av social tillit. Därefter genomfördes en omfattande litteraturstudie. Arbetet avslutades med en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer där forskare och professorer fick granska den analysmodell som identifierats i studiens första steg. Komplikationerna analyseras med utgångspunkt i spelteorins förtroendespel. Även ett köns- ochgenusperspektiv inkluderas i analysen för att ta hänsyn till jämställdhetens centrala roll för ett fungerande högtillitssamhälle. Uppsatsen är explorativ och undersöker komplikationer som inte tidigare forskats kring. Därför önskade vi få kunskapsbidrag från professorer och forskare från olika discipliner för att skapa en helhetsbild av komplikationernas relevans för nedbrytningen av social tillit. Studien pekar på ett fortsatt högt och stabilt tillitsläge i Sverige och utöver komplikationerna visar studien att ekonomisk ojämlikhet och brist på gemenskap kan bidra till nerbrytning av social tillit. Denna hypotesgenererande uppsats ger upphov till tre hypoteser för fortsatt forskning. Att identitet och polariserande drivkrafter direkt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att styra individer att inte lita på andra. Att modern informationsteknologi och begränsad rationalitet indirekt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att sprida misstro respektive främja nedbrytningen. Att Putnams tes endast ger en förenklad bild av verkligheten och att etnisk mångfald inte ärdet största hotet för nedbrytning av social tillit. / Social trust is a key factor in a prosperous society and creates prerequisites for economic growth and reduced transaction costs. It is of significant value to understand which components contribute to the decomposition of social trust in order to impact social development. The purpose of this essay is toidentify and analyze forces and mechanisms that could decompose social trust in Sweden. Some researchers, including Robert Putnam, indicate that ethnic diversity could decompose trust in the short run. To answer the purpose of this study, the study consists of three stages. Three complications as well as theses were first chosen to create our analytical model. These are, that modern information technology could disseminate mistrust, that identity and polarizing forces could steer individuals not to trust others and that bounded rationality could promote the decomposition of social trust. After this stage, an extensive literature study was conducted. Lastly, a qualitative study with seven semi-structured interviews took place where professors and researchers were asked to review the analytical model that was conducted in the first stage of the study. The complications are analyzed from a game theoretic- and gender perspective. The study is explorative and examines complications that have not previously been examined or researched. As of this, we wish to gather knowledge from professors and researchers from different disciplines to create a holistic view of the complication's relevance on the decomposition of social trust. The study indicates a continuously high and stable state of trust in Sweden and, beyond the complications, the study shows that economic inequality and lack of community can contribute to the decomposition of social trust. This hypothesis generating essay originates three hypotheses for further research. That identity and polarizing forces could directly explain the decomposition of social trust by disseminating individuals not to trust others. That modern information technology and bounded rationality could indirectly explain the decomposition of social trust by steering mistrust respectively promoting the decomposition. That Putnam ́s thesis gives a simplified view of reality, and that ethnic diversity is not themost significant threat for the decomposition of social trust.

In order for businesses to increase their chances of survival in the global market, adaptable organizations and competent change leaders are required. Leadership and change management are becoming increasingly important, with a particular emphasis on engaged and transformative leadership. Despite the proven ability of female leadership to facilitate transformative change, it is often overlooked. This qualitative study examines the knowledge gap regarding key factors for successful change leadership, characteristics of successful change leaders, and the significance of gender. Semi-structured interviews were conducted with participants who have held or currently hold leadership positions and have implemented change processes. The study explores the importance of gender in successful change leadership, differences among successful leaders, and the role of gender. Participants included both men and women in leadership positions with experience in driving change.  The results showed that clear, direct, and honest communication tailored to the recipient is crucial for managing change. The study emphasizes the need for change leaders to possess communication and social skills in order to thrive in a dynamic global market. Employee involvement and heterogeneous groups were also identified as important factors that increase the likelihood of success. A good leader is outward-facing and engages with individuals who have diverse and stimulating tasks. The findings of the study revealed that female leaders are often not recognized as a success factor, despite their ability to implement transformative changes. Gender itself does not differentiate successful change leaders from others; rather, individual characteristics play a significant role. / För att verksamheter ska öka sina överlevnadschanser i den globala marknaden krävs det att organisationen är förändringsbenägen och innehar kompetenta förändringsledare. Ledarskap och förändringsarbete blir allt viktigare, med särskild vikt för engagerat och transformativt ledarskap.  Denna kvalitativa studie undersöker det forskningsgap som identifierats kring viktiga faktorer för framgångsrik förändringsledning och egenskaper hos framgångsrika förändringsledare. Vidare undersöker studien könets betydelse hos framgångsrika förändringsarbeten. Studiens frågeställningar har besvarats genom semistrukturerade intervjuer av deltagare som varit i ledarskapspositioner och genomfört förändringsprocesser. Studien undersöker könets betydelse för framgångsrik förändringsledning och skillnader mellan framgångsrika ledare samt könets roll varför studiens deltagare bestått av både män och kvinnor i ledarskapspositioner med förändringserfarenhet. Resultaten visade att tydlig, direkt och ärlig kommunikation anpassad till mottagaren är avgörande för att hanteringen kring förändringar. Förändringsledare behöver enligt studiens resultat sådana typer av egenskaper som främjar kommunikations- och sociala färdigheter för att verksamheten ska överleva på en föränderlig global marknad. Studiens resultat påvisar att en bra ledare är utåtriktad och socialiserar med människor med varierande och stimulerande uppgifter. Medarbetarinvolvering och heterogena grupper är ytterligare faktorer som ökar också chanserna till framgång. Könet hos en ledare i sig skiljer inte framgångsrika förändringsledare från andra, utan det är de individuella egenskaper hos ledaren som spelar en betydande roll.

Personalomsättning är ett vanligt förekommande problem inom revisionsbranschen. För att förutsäga personalomsättning kan avsikt att byta arbete undersökas. Styrkan i en individs avsikt att byta arbete är en indikation på hur sannolikt det är att individen faktiskt kommer att sluta. Den teori som tillämpats i uppsatsen är Herzbergs tvåfaktorsteori, med fokus på motivationsfaktorerna. Motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, arbetet i sig och utvecklingsmöjligheter är de som skapar tillfredsställelse med arbetet om de finns, men som inte medför missnöje med arbetet om de inte finns. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med ytterligare kunskap på området kring motivation och en individs avsikt att byta arbete. Detta genom att genomföra en studie med fokus på att undersöka sambanden mellan Herzbergs motivationsfaktorer och förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete. Uppsatsen syftar även till att undersöka om dessa samband samt avsikten att byta arbete skiljer sig åt med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildning. Metod: En kvantitativ metod med ett ändamålsenligt urval har tillämpats för uppsatsen. För datainsamling distribuerades en enkät via Google Formulär till förtroendevalda kommunrevisorer i Region A. För analys av data har korrelationsanalys samt hypotesprövning av Pearsons korrelationskoefficient genomförts, detta för att undersöka samband mellan avsikt att byta arbete och Herzbergs motivationsfaktorer. Därutöver har en multipel regressionsanalys genomförts för att undersöka motivationsfaktorernas påverkan på en individs avsikt att byta arbete. Resultat: Uppsatsens resultat visar signifikanta samband mellan förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och arbetet i sig för samtliga respondenter. Sambandet är för alla dessa variabler negativt. För kvinnor, individer med gymnasieutbildning samt individer med minst treårig högskole-/universitetsutbildning föreligger inget signifikant samband för någon av motivationsfaktorerna. För män kan ett signifikant negativt samband ses för motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, utvecklingsmöjligheter och arbetet i sig. För individer med eftergymnasial utbildning finns ett signifikant negativt samband mellan avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och utvecklingsmöjligheter. Trots signifikanta samband kan det endast påvisas att motivationsfaktorn ansvar påverkar en individs avsikt att byta arbete, till följd av ett signifikant resultat i den multipla regressionsanalysen. Avsikten att byta arbete skiljer sig inte signifikant mellan individer med olika utbildningsnivå eller mellan olika kön. Slutsats: Uppsatsens resultat bidrar med ytterligare kunskap på ett område som redan är välstuderat genom att en ytterligare yrkeskategori och ett geografiskt område studerats. Resultaten kan användas som indikatorer för kommuner i Region A för att bättre kunna förstå, hantera och förebygga personalomsättning bland förtroendevalda kommunrevisorer. / Staff turnover is a common problem in the auditing industry. In order to predict staff turnover, turnover intention can be examined. The strength of the turnover intention is an indication of how likely it is that the individual will actually quit. The theory applied in the essay is Herzberg's two-factor theory, with a focus on the motivational factors. The motivational factors, responsibility, recognition, achievements, work itself, and growth, are those that create satisfaction with the work if they exist, but which do not lead to dissatisfaction with the work if they do not exist.  Purpose:  The thesis aims to examine the relationships between turnover intention and Herzberg's motivational factors. The thesis also aims to examine whether these relationships, and turnover intention, differs regarding the background variables gender, age and education.  Method:  A quantitative method with purposive sampling has been applied to the essay. For data collection, a survey was distributed via Google Formulär to elected municipal auditors in Region A. For analysis of data, a correlation analysis and hypothesis testing of Pearson's correlation coefficient has been performed, in order to examine the relationship between turnover intention and Herzberg's motivational factors. In addition, a multiple regression analysis has been performed to examine the influence of the motivational factors on turnover intention.  Results:  The results of the essay show that significant relationships can be seen between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation and the work itself for all respondents. The relationship is negative for all these three variables. For women, individuals with upper secondary education and individuals with at least three years of college/university education, there is no significant relationship for any of the motivational factors. For men, a significant negative relationship can be seen for the motivational factors responsibility, performance, confirmation, growth, and the work itself. For individuals with post-secondary education, there is a significant negative relationship between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation, and growth. Despite significant correlations, it can only be shown that the motivational factor responsibility affects turnover intention, as a result of a significant result in the multiple regression analysis. The turnover intention does not significantly differ regarding educational level or gender. Conclusion:  The results of the thesis contribute with additional knowledge in an area that has already been well studied, by studying an additional category of professions and another geographic area. The results can be used as indicators for municipalities in Region A, in order to better understand, manage and prevent turnover among elected municipal auditors.

Värdesättning av glädje är ett komplext fenomen relaterat till psykisk hälsa. Denna studie syftade till att undersöka värdesättning av glädje och dess specifika samband till emotionsreglering, emotionell uppmärksamhetskontroll och uppmärksamhetskontroll. Urvalet bestod av 252 vuxna deltagare (Målder=31.39, SDålder=12.09). Datainsamlingen gjordes via en online-enkät där deltagarna fick självskatta sin förmåga på skalorna: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale och Emotion Regulation Questionnaire. Resultatet visar att det finns specifika samband mellan värdesättning av glädje och uppmärksamhetskontroll i neutrala och emotionellt krävande situationer. Endast emotionell uppmärksamhetskontroll förklarar en statistiskt signifikant varians i värdesättning av glädje när man kontrollerar för de andra variablerna. Fortsättningsvis fann denna studie att det inte förekommer könsskillnader i värdesättning av glädje i en svensk kontext. Däremot finns det statistiskt signifikanta könsskillnader i strategin expressive suppression för emotionsreglering, där män använder strategin mer frekvent än kvinnor. Framtida studier bör undersöka värdesättning av glädje och relationen till dessa psykologiska variabler närmre och fylla i kunskapsluckorna som finns på detta komplexa fenomen. / Valuing happiness is a complex phenomenon related to mental health. This study aimed to investigate valuing happiness and its specific relationship to emotion regulation, emotional attentional control, and attentional control. The sample consisted of 252 adult participants (Mage=31.39, SDage=12.09). The data collection was done via an online survey where the participants had to self-assess their ability on the scales: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale and Emotion Regulation Questionnaire. The results show that there is a specific relationship between valuing happiness and attentional control in neutral and emotionally demanding situations. Only emotional attentional control explains statistically significant variance in valuing happiness when controlling for the other variables. Furthermore, this study found that there are no gender differences in valuing happiness in a Swedish context. In contrast, there are statistically significant gender differences in the expressive suppression strategy for emotion regulation, with men using the strategy more frequently than women. Future studies should examine the valuing of happiness and the relationship to these psychological variables more closely and fill in the knowledge gaps that exist regarding this complex phenomenon.

Aim - The purpose of the study was to compare differences in body image between a specific weight-base sport and a ball sport. Related questions where as follows: “Are there any differences in distorted body image between soccer players and judokas?” “Is there an association between gender and age with distorted body image regardless of  sport?” Method - The survey was given to athletes striving to be elite within either judo or soccer. Groups occurred according to sport, gender and age category. In addition to the basic questions, the survey consisted of 22 questions where 13 were from the Body Appreciation Scale (BAS) and 9 from the Eating Disorder Inventory (EDI), specifically those related to body image. Comparison was then made based on the groupings, where independent sample t-tests demonstrated differences. A correlation analysis was then made which evaluated the correlation between age and gender independent of sport. Results - A total of 93 participants completed the survey in its entirety, 43 women and 50 men. 50 were striving to be elite within judo (21 women, 29 men, 25 in high school, 25 post-high school) and 43 in soccer (22 women, 21 men, 21 in high school, 22 post-high school). The total score in the entire questionnaire gave an average value of 96,0 for judo and 93,1 for soccer (p=0,27). The mean value was 88,7 för women and 99,8 for men (p=<0,001), as well as a mean value corresponding to 94,0 for the post-high school group and 96,3 for the high school group (p=0,52). Conclusions - No significant difference could be seen in the tendency to distorted body image between the sports or whether they belonged to the high school or post-high school category. Differences in results regarding specific questions in the EDI, however, indicate a tendency for the dissatisfaction to express itself in different ways within the sports. A significant difference could be seen in gender, with a greater tendency in women towards distorted body image compared to men. Further sport-specific research is requested. / Syfte - Syftet med studien var att jämföra skillnader i kroppsuppfattning mellan en specifik viktbaserad sport kontra en bollsport. Frågeställningarna lydde enligt följande: “Finns det några skillnader i förvrängd kroppsuppfattning mellan en utövare av fotboll respektive judo?”  “Finns det samband mellan kön och ålder med förvrängd kroppsuppfattning oavsett val av idrott?” Metod - Enkät tilldelades elitsatsande utövare inom judo samt fotboll. Grupperingarna skedde utefter idrott, kön och ålderskategori. Utöver basfrågor bestod enkäten av totalt 22 frågor, där 13 tagits ifrån Body Appreciation Scale (BAS) samt 9 från Eating Disorder Inventory (EDI), specifikt relaterat till kroppsuppfattning. Jämförelse gjordes utifrån grupperingarna, där oberoende t-test visade skillnader. Därefter verkställdes en sambandsanalyser som evaluerade eventuella korrelationer mellan ålder och kön oberoende av idrott.  Resultat - Totalt 93 deltagare genomförde enkäten i sin helhet, 43 kvinnor varav 50 män. 50 var elitsatsande inom judo (21 kvinnor, 29 män, 25 gymnasiala, 25 eftergymnasiala) och 43 inom fotboll (22 kvinnor, 21 män, 21 gymnasiala, 22 eftergymnasiala). Totalpoängen på hela enkäten gav ett medelvärde på 96,0 för judo och 93,1 för fotboll (p=0,27). Medelvärdet motsvarade 88,7 för kvinnor och 99,8 för männen (p=<0,001), samt 94,0 poäng för eftergymnasiala gruppen och 95,3 för den gymnasiala gruppen (p=0,52). Slutsats - Ingen signifikant skillnad i tendens till förvrängd kroppsuppfattning kunde ses mellan sporterna eller i huruvida de tillhörde gymnasiala eller eftergymnasiala kategorin. Skillnad i resultat på specifika frågor i EDI indikerar dock en tendens till att missnöjet uttrycker sig olika sätt till val av idrott. Signifikant skillnad kunde ses mellan könen, med en större tendens hos kvinnor till förvrängd kroppsuppfattning. Vidare idrottsspecifik forskning efterfrågas.

Bakgrund: Generation Y kan inte förvänta sig samma kompensationsgrad vid sin pension som tidigare generationer. Det beror på två saker, för det första har det svenska pensionssystemet genomgått en reformering år 1999, och för det andra så har generation Y:s en sen etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt uppger de att de önskar sig en liknande levnadsstandard i pensionen som när de arbetade, vilket bara kan uppnås med ett privat pensionssparande. Paradoxalt nog så är det en låg andel som faktiskt initierat ett provat pensionssparande. Det kan relateras till att generation Y kan anses som finansiellt omogna och riskaversiva. Det är därav av vikt för generationen att initiera ett privat sparande med hänsyn till den levnadsstandard de eftersträvar vid pensionering. Därtill finns det flera psykologiska bias som kan påverka individers rationalitet vid ekonomiska beslutsfattanden. Dessa bias kan dessutom vara olika framträdande beroende vilket kön och demografisk grupp som individen tillhör. Det är därför av vikt för generationen att förstå hur dessa bias framträder vid sparandet och hur de bör hantera dessa för att uppnå ett optimalt sparande utifrån deras framtida önskade levnadsstandard.  Syfte: Studien syftar till att kartlägga hur psykologiska faktorer, demografiska faktorer samt risktagande samvarierar med privat pensionssparande i generation Y. Dessutom undersöks hur de demografiska undergruppernas privata pensionssparande skiljer sig åt. Slutligen syftar studien även till att undersöka skillnader och likheter i män och kvinnors fallenhet för psykologiska bias vid privat pensionssparande.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats där empirin primärt samlats in genom en enkät som sedan ställts i relation till tidigare forskning. För att besvara studiens frågeställningar utfördes dels t- tester för att identifiera skillnader mellan de demografiska undergruppernas privata pensionssparande och deras fallenhet för psykologiska bias. Dessutom utfördes multipla linjära regressioner för att identifiera signifikanta samvariationer mellan psykologiska bias, risk och privat pensionssparande.  Resultat: Studien visar på att generation Y bör se över sitt privata pensionssparande då det finns en hög sannolikhet att de sparar för lite i förhållande till den levnadsstandard de själva uppger att de vill ha. Orsaken till detta kan delvis förklaras av att de dels har fallit för psykologiska bias, dels att demografiska faktorer gett upphov till skilda sparbeteenden. Höginkomsttagare, riskaptit och överkonfidens uppvisade positiva samvariationer med det privata sparandet. Männen i studien var mer överkonfidenta, överoptimistiska och risktagande än kvinnor, och kvinnor uppvisade en högre fallenhet för dispositionseffekten och snakebite. / Background: The reformation of the Swedish retirement system in 1999 and generation Y’s late age of establishment in the labor market have resulted in a lower compensation in their retirement compared with previous generations. Therefore, these individuals need to initiate private saving accounts on their own to reach a satisfactory standard of living when reaching the age of retirement. However, the reported proportion of individuals that have initiated a private saving account of any kind is low. The generationis known to be risk-averse and displays an immature attitude towards financial decision-making and there are several psychological biases that may interfere with rational decision making. These biases may also appear differently regarding what gender and demographic group the individual belongs to. To reacha sufficient standard of living at retirement, generation Y needs to recognize how these biases may comeinto play. Purpose: The purpose of this study is to determine how psychological factors, demographic factors and risk-taking covariates with the private retirement savings in generation Y. Additionally, the study analyzes the demographic sub-groups and how their private retirement savings differ. Lastly, the study aims to identify how women and men differ in displaying psychological biases and what implications these biases have for private retirement savings. Methodology: The study applies a quantitative research method. The data was collected from an onlin survey and related to previous research. T-tests were used to depict differences between the demographic sub-groups' private, retirement savings and behavioral biases. A Linear multiple regression analysis was also used to examine significant covariations between psychological biases, risk-taking and private retirement savings in generation Y. Results: The result of the study illustrates that generation Y are most likely irrational in their decision-making, and psychological biases are most likely present in their decisions. Demographic sub-groups exhibit different saving behaviors. Individuals with high income, risk appetite and overconfidence display positive covariations with private retirement savings. The male respondents were more overconfident,over optimistic, and risk-taking compared to the women in the study. They were in contrast more prone to the disposition effect and snakebite.

Ätstörningar är en sjukdomsgrupp som blir allt vanligare i samhället. En av orsakerna till att sjukdomen ökar är det orealistiska idealet som presenters i media. Mediatrycket blir även mer påtagligt och lättåtkomligt. Idealet medför en ökad missnöjdhet med den egna kroppen och med utseendet som bidrar till ett driv för förändring. Syftet med denna studie är att undersöka om män påverkats av media i samma utsträckning som kvinnor i insjuknandet av en ätstörning. Samt om könet spelar en central roll för vem som drabbas. Av de som drabbas av en ätstörning och söker vård utgörs enbart 10% av män. Kan idealet ha en påverkan till att färre män drabbas? Eller medför de olika föreställningarna kring könen och sjukdomen att män inte inser att se är sjuka, vågar de inte söka hjälp eftersom det anses vara en kvinnosjukdom? Resultatet tyder på att sjukdomen är komplex till sin natur, där inte enbart en mediafaktorn bidrar till att en person drabbas. / Eating disorders are a disease group that is becoming more common in society. One of the reasons that the disease is increasing is the unrealistic ideal that is presented in media. The media-pressure is substantial and accessible. The beauty ideal involve a dissatisfaction of a persons own body and his or hers appearance that will contribute to the drive of change. The purpose of this study is to investigate if men, as well as women, are influenced by the media-factor in the sicken of an eating disorder. Also if the sex matters and plays a certain role for those who suffer. Only 10 percent of those who are suffering from an eating disorder and that seeks help are men. Can the ideal have an direct affect that less men suffer from this disease? Or can the different expectations of the sexes and of the disease implicate that men don´t realize that they are sick, or that they feel shameful to seek help because eating disorders are known to be a women’s disease? The results implicate that eating disorders is a complex disease and that the media-factor alone does not contribute to sicken or the cause of sickness.

Denna kvalitativa studie syftade till att studera barns perspektiv på genus utifrån fyraDisney-karaktärer. Studien riktar sig till verksamma pedagoger inom förskolan ochkan bidra till en förståelse om genus och barns könsföreställningar. Genom att sepopulärkulturen som ett verktyg kan pedagoger i förskolan ta vara på barns intresseoch utgå ifrån dessa i sin undervisning. Studien belyser barns könsföreställningar ochhur de utrycks i fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna med barnen gjordes ifokusgrupper och var semistrukturerade. I studien har barnen visat på ett stortengagemang, lust och nyfikenhet att diskutera genus tillsammans med varandra samtmed oss vuxna. Utifrån de teman som växte fram under studiens analysprocesstenderade barnen att ha stereotypiska könsföreställningar och barnen har ocksåanvänt sig utav liknande begrepp för att beskriva och könsdefinieramediakaraktärer.Nyckelord: genus, barn, förskola, populärkultur, fokusgrupper, genusordning,könsföreställningar, könsskillnader, Disney / This qualitative study aimed to study children’s perspective on gender when talkingabout four Disney characters. The study is aimed towards working educators inpreschools and can contribute to an understanding of gender and children’s genderperceptions. By seeing popular culture as a tool, preschool educators can takeadvantage of children’s interests and base their teaching on them. The study has shedlight on children’s gender beliefs, further how they are expressed in focus groupinterviews. The interviews with the children were in focusgroups and was semistructured. In this study children have shown great commitment, desire, and curiosityto discuss gender, both together with each other and also with us adults. Based on thethemes that emerged during the analysis process, children had tendencies ofstereotypical gender beliefs and the children used similar concepts to describe anddefine the gender on media characters.

Denna studie kommer presentera resultatet av en kvantitativ undersökning där syftet var att se om Tinderanvändning påverkar individers självkänsla och om påverkan är beroende av genus. Datainsamlingen genomfördes med en online-enkät över Facebook där 102 respondenter deltog (K = 55 och M = 47). Användares uppskattade tid på Tinder var huvudvariabeln inom Tinderanvändning i denna studie och forskarna konstruerade egna frågor för att kontrollera tidsfrekvensen. För att kontrollera bakomliggande faktorer inom Tinderanvändning konstruerade forskarna egna frågor för att undersöka profilnöjdhet, Tindernöjdhet, glädje efter Tinder, högersvep och matchningar. Självkänsla mättes genom Rosenberg självkänsloformulär. Utifrån Festingers teori om social jämförelse konstruerades tre frågor om social jämförelse på Tinder. Resultatet visade att hypotes 1 Tinderanvändning har en negativ påverkan på mäns självkänsla och 2 Tinderanvändning har en positiv påverkan på kvinnors självkänsla inte stämmer, studien kunde inte bekräfta att huvudvariabeln tidsfrekvens har en påverkan på män och kvinnors självkänsla. Studien kunde fastställa att variabeln profilnöjdhet har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors självkänsla och det upptäcktes en könsskillnad där män påverkas starkare av profilnöjdheten. / This study will present the results of a quantitative survey where the aim was to see if Tinder use affects individuals' self-esteem and if the effect is dependent on gender. The data collection was carried out with an online survey via Facebook in which 102 respondents participated (F = 55 and M = 47). The user's estimated time on Tinder was the main variable of Tinder use in this study and the researchers constructed their own questions to control for time frequency. To control for underlying factors in Tinder use, the researchers constructed their own questions to examine profile satisfaction, Tinder satisfaction, happiness after Tinder, right swipes, and matches. Self-esteem was measured by the Rosenberg self-esteem scale. Based on Festinger's theory of social comparison, three questions about social comparison on Tinder were constructed. The result showed that hypotheses 1 Tinder use has a negative effect on men's self-esteem and 2 Tinder use has a positive effect on women's self-esteem are not true, the study could not confirm that the main variable time frequency has an impact on men's and women's self-esteem. The study was able to determine that the profile satisfaction variable has a significant positive impact on men's and women's self-esteem and a gender difference was discovered where men are more strongly affected by profile satisfaction.

Emotionell intelligens (EI) handlar om hur man identifierar emotioner, dvs. förmågan att uppskatta, reglera och uttrycka sina egna samt andras emotioner. EI handlar också om hur man använder informationen om andras eller egna emotioner för att förbättra sina handlingar och sitt tänkande. Trait EI består av fyra faktorer: välmående, självkontroll, emotionalitet samt sociabilitet och den totala sammanräkningen av dessa kallas för global trait EI. Syftet med denna studie var att undersöka om medelålders män och kvinnor skiljer sig åt i EI. För att besvara syftet och frågeställningarna användes TEIQue-SF, vilket är ett självskattningsformulär med 30 påståenden. Det distribuerades via sociala medier. Deltagarna i studien var 169 personer varav 50 män och 119 kvinnor. Studiens främsta resultat var att män fick ett signifikant högre värde för självkontroll. Slutsatserna för studien är att resultaten tyder på att män och kvinnors EI inte skiljer sig åt förutom gällande självkontroll. / Emotional intelligence (EI) regards how a person identifies emotions, one's ability to estimate, regulate, and express one's own and others’ emotions. EI also regards how to use information about others’ or one's own emotions to enhance one's actions and thinking. Trait EI consists of four factors: well-being, self-control, emotionality, and sociability. The total score of these comprises global trait EI. The purpose of this study was to examine whether middle aged men and women differ regarding EI. To answer the purpose and the questions the TEIQue-SF was used. It's A self-assessment form with 30 statements. It was distributed via social media. The participants in the study were 169 people, 50 men and 119 women. The main result of the study was that men received a significantly higher value for self-control. The conclusions of the study are that the results imply men and women’s EI don’t differ except regarding self-control.