Könsstereotypisering i reklam är ett genomgripande problem som fortsätter att forma och förstärka samhällets normer och uppfattningar om könsroller. Denna masteruppsats syftar till att ge en översikt över den problematiska naturen av könsstereotypisering i reklam, där man belyser de relaterade frågorna och deras konsekvenser, samtidigt som man erbjuder forskningsbaserade rekommendationer till intressenter för att främja mer inkluderande och rättvisa reklampraktiker. Forskningen visar att könsstereotyper kvarstår i reklam över hela världen, även om vissa länder kan uppvisa mer avancerade tillvägagångssätt för att hantera frågan. Det har också konstaterats att könsstereotypisering manifesteras genom olika medel, inklusive ljud-, visuella och semantiska element, där subtila former är särskilt oroande på grund av deras obemärkta påverkan på tittare. Viktiga områden för undersökning inkluderar de negativa effekterna av skadlig reklam, den kulturella påverkan, företags och intressenters ansvar, fördelarna med utbildning av anställda och interaktiva upplevelser, utmaningar med att uppnå allmänt engagemang, betydelsen av kvalitativ copytesting, effektiviteten i proaktiva åtgärder och branschinitiativ samt användningen av humor i reklam. Uppsatsen föreslår en forskningsbaserad metod för att främja jämställdhet mellan könen i reklam genom en föreslagen ram. / Gender stereotyping in advertising is a pervasive issue that continues to shape and reinforce societal norms and perceptions of gender roles. This master's thesis aims to provide an overview of the problematic nature of gender stereotyping in advertising, highlighting the associated issues and their implications, while offering research-based recommendations for stakeholders to foster more inclusive and equitable advertising practices. The research reveals that gender stereotypes generally persist in advertising, although some countries may exhibit more advanced approaches to addressing the issue. It was also found that gender stereotyping manifests through various means, including audio, visual, and semantic elements, with subtle forms being particularly concerning due to their unnoticed influence on viewers. Key areas of exploration include the negative effects of harmful advertising, the cultural influence, corporate and stakeholder responsibility, the benefits of employee education and interactive experiences, challenges in achieving widespread involvement, the significance of qualitative copy testing, the effectiveness of proactive measures and industry initiatives, and the use of humour in advertising. The thesis proposes a research-based approach to promoting gender equality in advertising through a suggested framework.

Datum: 2024-05-29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Valeria Calles    Selma Migchelsen     Emilia Shafipour            (00/08/30)         (01/09/05)                    (02/10/27) Titel: Skillnader i Ledarskapsstilar mellan Manliga och Kvinnliga Ledare inom Organisationer: En kvalitativ studie som kartlägger ledares självuppfattningar Handledare: Konstantin Lampou  Nyckelord: Ledarskapsstilar, autokratiskt ledarskap, demokratiskt ledarskap, könsstereotyper gällande ledarskapsstilar  Forskningsfråga: Hur skiljer sig ledarskapsstilar mellan könen inom organisationer? Syfte: Syftet med vårt projekt är att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare, utifrån ledarnas egna perspektiv och uppfattningar. Vi vill ta reda på om det finns vissa ledarskapsstilar som är vanligare hos män än hos kvinnor och vice versa.  Metod: En kvalitativ studie har utförts där en abduktiv ansats har använts. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts via Zoom och därefter har sekundärkällor och vetenskapliga artiklar använts för att stärka studiens empiri och slutsats.  Slutsats: Slutsatsen som går att dra efter att ha undersökt ledarskapet mellan fem kvinnor och fem män är att det inte finns stora skillnader mellan kvinnligt och manligt ledarskap. Vår forskning har visat att både män och kvinnor generellt föredrar den demokratiska ledarskapsstilen mer än den autokratiska, men både männen och kvinnorna hade åtminstone en autokratisk egenskap. Detta visar att den autokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det manliga könet och att den demokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det kvinnliga könet. / Date: 2024-05-29  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hp  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Valeria Calles       Selma Migchelsen        Emilia Shafipour         (00/08/30)                (01/09/05)                 (02/10/27) Title: Differences in Leadership Styles between Male and Female Leaders in Organizations: A qualitative study that identifies leaders self-perceptions  Supervisor: Konstantin Lampou  Keywords: Leadership styles, autocratic leadership, democratic leadership, gender stereotypes on leadership style Research question: How do the leadership styles differ between genders within organizations?   Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there are any differences between female and male leaders, based on the leaders' own perspectives and perceptions. We want to find out if there are certain leadership styles that are more common in men than in women and vice versa. Method: A qualitative study has been made by using an abductive approach. In order to collect empirical data, semi-structured interviews have been conducted via Zoom. Secondary sources and scientific articles have been used to strengthen the study's empirical data and conclusion. Conclusion: The conclusion that can be drawn after examining the leadership between five women and five men is that there are no major differences between female and male leadership. Our research has shown that both men and women generally prefer the democratic leadership style more than the autocratic, but both men and women had at least one autocratic trait. This shows that the autocratic leadership style does not belong to the male gender and that the democratic leadership style does not belong to the female gender.

Abstract   The purpose of this doctoral thesis is to shed light on, explain, and problematize women’s and men’s paths both to and within the profession of engineer. Computer and mechanical engineers are in focus and the overarching issues that this thesis attempts to answer are: How can women’s and men’s paths to the profession of engineer be explained and what has governed/motivated their choice of education? How do women’s and men’s career patterns look in professional life, and how can these patterns be explained?   This study is based on a social-constructivistic approach, entailing a focus on how choices of education and profession have been negotiated through social and cultural practices, norms, and values. The thesis combines work science research with research into the gender and technology fields. In particular, the relationships between gender, technology, and labour market gender segregation are of key importance in this thesis. The four part studies of the thesis are based on three qualitative studies and on one quantitative study. The qualitative studies consist of interview surveys with a total of 24 computer and mechanical engineers and 22 IT consultants. The quantitative survey is an exhaustive survey of 3,662 working IT engineers.   My studies show that the career patterns of women and men in the profession of engineer differ. Men’s paths both to and within the profession tend to be “straight” while women’s are often “winding”. The thesis shows that historically established, often stereotypical, conceptions of gender contribute towards recreating these different paths for women and men. At the same time, tendencies towards change are indicated. This is made visible through a gradually changing view of both father- and parenthood, which in and of itself is creating new prerequisites for women and men in working life. In concluding, the thesis proposes a new term, technology career, as an analytical tool for continued studies of gender segregation in technology and engineering professions. The aim in using this term is to capture the social complexity and cultural dynamic as regards how technology and gender are co-produced. / ”Jag har ju en yngre bror som har stöttat mig i det här. Han har ju samma utbildning som jag men han valde ju rätt med en gång [   ] han gick mera den raka vägen än min krokiga.”   Såhär säger Kristina om sin väg till ingenjörsutbildningen och till ingenjörsyrket. Till skillnad från hennes yngre bror var hennes väg ”krokig”, medan hans var ”rak”. Denna avhandling tar sig an den könssegregering i ingenjörsutbildningar och i ingenjörsyrket som Kristinas berättelse återspeglar. I fokus står data- och maskingenjörer. Detta är två av de mest könssegregerade ingenjörsgrenarna, och betraktas ofta som ”mansyrken”. Genom såväl kvalitativa intervjuer med ingenjörer och en kvantitativ totalundersökning av över 3000 ingenjörers karriärmönster, undersöker avhandlingen vilka tecken på förändring som syns i ingenjörsyrkets könssegregering. Vilka är hindren för kvinnor att ta plats inom yrket, och vilka möjligheter finns?   Line Holth är forskare i arbetsvetenskap och verksam vid Handelshögskolan och Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.

The thesis aims to examine how gender structures are portrayed in the Swedish Armed Forces' advertising campaigns before and after 2018, because that is when the conscription became gender neutral. Furthermore, the thesis will discuss the potential consequences of these portrayals. To do so the methodology of the study consists of a critical discourse analysis complimented by a semiotic approach. The main finding suggests that the films prior to 2018 to some extent reproduce male-dominated discourses of how a soldier should be and reinforce traditional gender structures. In contrast, the films from 2018 and onwards challenge these dominant discourses by including more women and other signs that are not typically coded as masculine. It is assumed that this will lead to more women being recruited, as the profession of a soldier is no longer perceived as being exclusively for men, and a more inclusive environment is introduced. These assumptions are based on previous research on gender structures in military institutions, which historically have been structured around male norms and values which force women in the military to adjust to patriarchal rules. The topic is important, as a gender-equal military is believed to lead to increased safety and efficiency, which is desirable for various reasons.

Denna studie undersöker effekterna av könsstereotypisk marknadsföring inom sport- och hälsobranschen. Forskningsfrågorna tar upp effekterna av både könsstereotypisk och icke-könsstereotypisk marknadsföring på varumärkesimage samt hur det påverkar konsumenters köpintention. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av marknadsföring som är mest fördelaktig för varumärkesimage och köpintentionen: könsstereotypisk reklam eller icke-könsstereotypisk reklam. Studien använde en kvantitativ forskningsansats där primärdata samlades in genom en digital enkätundersökning med 80 respondenter. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys och sample t-test. Resultaten visar att varumärkesimage och köpintention påverkas negativt av extrem könsstereotypisk reklam, positivt av förebyggande reklam som inte använder könsstereotyper, men förblir oförändrade vid mindre tydliga könsstereotypiska reklamannonser. Företag bör vara medvetna om de negativa effekterna av extrem könsstereotypisk marknadsföring på varumärkesimage och köpintention. Istället kan förebyggande reklam som inte använder sig av könsstereotyper vara mer fördelaktig för att skapa en positiv varumärkesimage och påverka köpintentionen hos konsumenterna positivt. / This study examines the impact of gender-stereotypical marketing in the sports and health industry on a company's brand image and purchase intention. The research questions address the effects of both gender-stereotypical and non-gender-stereotypical marketing on brand image, as well as the influence on consumers' purchase intention. The aim of the study is to determine whether using gender-stereotypical or non-gender-stereotypical advertising is more beneficial for brand image and purchase intention. A quantitative research approach was employed, and primary data was collected through a digital survey completed by 80 respondents. The collected data was analyzed using correlation analysis and sample t-tests in the statistical software SPSS. The findings indicate that brand image and purchase intention are negatively affected by extreme gender-stereotypical advertisements, positively influenced by non-gender-stereotypical preventive advertisements, but remain unchanged with less explicit gender-stereotypical advertisements. Thus, companies should be cautious about using extreme gender-stereotypical marketing, as it can have detrimental effects on their brand image and purchase intention.

Abstract  Background: In Indonesia and around the world, gender discrimination in employment practices is a pervasive and ongoing issue due to gender stereotypes and social norms. Organizations must therefore be aware of their influence, and how they through various stages of the recruitment process can reduce this prejudice. Additionally, organizations need to be conscious about how they can create and sustain an inclusive hiring procedure that leaves no one behind.  Purpose: The purpose of this study is to explore what type of impact recruitment can have in terms of gender equality, equal opportunities and discrimination for working women in Indonesia. Furthermore, to investigate what impact gender stereotypes and social norms in Indonesia have on the recruitment processes in the country.   Method: This study adheres to an inductive approach with a qualitative research method. The empirical findings have been gathered through the conduction of nine interviews with employers at a consultancy company in Indonesia.  Conclusion: The conclusion of this thesis shows that recruitment can have a positive impact for gender equality in Indonesia and that a strategic recruitment process can help to develop gender stereotypes and social norms. However, there is a limit in how much recruitment can act as an equality tool since they do not always hold the final word on who to hire.