Studien som följer syftar till att ta fram ett förslag på en visuell identitet för ett fiktivt hudvårdsvarumärke, som upplevs könsneutral och erbjuder produkter till en yngre målgrupp. Med könsneutral menas att varumärke inte upplevs rikta sig till ett specifikt kön. Fokus i studien är färg, form och förpackning. För att svara på syftet har forskning genom design använts. Genom en litteraturstudie, en inledande studie i form av en kvantitativ enkät samt semistrukturerade, kvalitativa fokusgrupper har en grund tagits fram för att kunna skapa en visuell identitet. Den visuella identiteten kom att innehålla logotyp, färger och mönster som applicerades på tänkta produkter. Den visuella identiteten har utvärderats i form av en kvalitativ enkät där resultatet har analyserats för att fastställa att designen uppfyller syftet. Genom att välja färger, en enkel logotyp och abstrakta mönster som anses passande för hudvård visar studien att med tydlig information och minimalistisk användning av grafiska element på förpackningarna så upplevs den visuella identiteten inte rikta sig till något specifikt kön men till en yngre målgrupp.

Denna uppsats har undersökt könsstereotypisering och representationen av kvinnor och män i läromedel i italienska på gymnasieskolan. De analyserade läromedlen till antalet fyra (Prego 1, Ciao 1, Comunicare 1 och Amici 1). De är utgivna av Sveriges största läromedelsförlag och utgår från att läsaren talar svenska (i exempelvis inledningar, grammatikavsnitt, gloslistor och anvisningar). Läromedel har i allmänhet ett stort inflytande att forma elevers föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan fäster stor vikt vid värden om jämställdhet och möjligheten att eleven själv ska få skapa sin identitet utan att vara bunden till traditionella könsmönster. Studiens frågeställningar syftar till att utforska synligheten av kvinnor och män, representationen av deras givna yrkesroller och hur karaktärerna framställs utifrån genusstereotyper. Metoden som används är både kvantitativ och kvalitativ för att kunna besvara på uppsatsens frågor på ett lämpligt sätt. Resultaten visar att skillnaden mellan manliga och kvinnliga karaktärer vad gäller synlighet är marginell, men männen är alltid i majoritet. Det stämmer även gällande yrken: Män tilldelas fler yrkesroller än kvinnor. Trots det finns det något enstaka normbrytande exempel. Slutligen visar analysen på att läromedlen till en viss del ger uttryck för genusstereotyper.

Målet med denna kandidatuppsats är att utreda hur flickor och pojkar framställs i fyra olika barnböcker för åldrarna 6-12. De valda böckerna finns med på två topplistor över de mest utlånade barnböckerna och författarna i Sverige 2016 och 2017. Hälften av böckerna är skrivna av manliga författare och resterande av kvinnliga författare för att se om deras framställningar av könen skiljer sig åt.   I uppsatsen används en textanalytisk metod ur genusperspektiv med fokus på karaktärerna, en komparativ metod för att jämföra böckerna, samt en hermeneutisk metod för att se hur delarna (karaktärernas egenskaper) utgör helheten (karaktären). Karaktärerna fungerar även som delar vilka utgör berättelsen, helheten. Teorier som ligger till grund för analyserna är feministiskt inriktade med namn som Yvonne Hirdman och Elaine Showalter i framkant, såväl som teorier där barns lärande behandlas, där Maria Nikolajeva är ett viktigt namn.   Resultatet av analyserna visar att i samtliga böcker av män beskrivs flickorna mer som objekt än aktiva karaktärer. Om flickorna är handlingskraftiga får de förolämpande ord riktade mot sig, som ett försök att reducera dem till ting skapta för pojkarnas ögon. I de kvinnliga författarnas böcker finns inga tydliga förväntningar på könen. Flickor och pojkar får bete sig traditionsenligt men även normbrytande utan att ögonbryn höjs. Att skillnader i kvinnornas och männens karaktärsgestaltning påträffas kan bero på att män i alla tider vunnit sin överordnade position tack vare tydliga åtskillnader mellan män och kvinnor.

Equality between women and men is one ongoing question. Even though women represent half of the world's population she is barely visible in any media. Global, national and lokal studies shows that the man is, and has been, medially over-represented for a very long time. But equality is not just about the quantitative space, but also the general presentation. Therefore, this study examines gender representation and stereotypes in the Swedish childrens papers Kamratposten and SvD Junior. By a quantitative content analysis two coding schemes have been constructed based on Yvonne Hirdmans theory about the gender order, Stuart Halls representation theory and Jesper Strömbäcks theoretical summary of the media logic. By analysing both text and pictures this study have been able to answer its three issues. The result is later presented with both diagrams and descriptive text where it shown how the outcome goes against the previous researches and this study is by that in some cases unexpected. In summary both Kamratposten and SvD Junior contains about the same percentages girls/woman and boys/men. This sort of equality is not common in earlier studies. However, the stereotypes is a very common occurrence in both papers which also have been proved to be the most prominent features in other Swedish media. For example, girls/women are quoted primarily within softer subjects, such as family, feelings and relationships. Instead, boys/men are quoted within harder subjects like sport, games and science. The total result of this study thereby shows that the papers is very much identical in every sense.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisions-branschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinn-liga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgo-dose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinnliga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgodose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Gamingindustrien är idag en verksamhet som årligen omsätter flera miljarder kronor. Forskning har indikerat att dess utövare, så kallade gamers, betraktar karaktärerna i spelen som mindre könsstereotypa än de som inte spelar (Gillentine 2007). Syftet med studien var därför att undersöka huruvida gamers faktiskt skattade könsstereotypa karaktärer som mindre stereotypa än icke-gamers. En förstudie gjordes utifrån vars resultat fem karaktärer valdes ut som exempel på könsstereotypa karaktärer. I en enkät skattade sedan 134 deltagare graden av könsstereotypi för dessa samt ett antal icke-stereotypa karaktärer. Vidare fick respondenterna, utöver att svara på frågor hämtade från Videogame Experience Survey (Terlecki & Newcombe, 2005), även skatta sin inställning till negativ forskning om gamers. Resultatet visade på en signifikant korrelation mellan en identifikation som gamer och att dessa gav en lägre skattning av könsstereotypi hos stereotypa karaktärer. Dock visade sig kön vara en lika stor prediktor då kvinnor i högre grad än män skattade karaktärerna som mer stereotyp. Utifrån Social Identity Theory och Banduras Social Learning Theory diskuterade studien möjligheten att skillnaderna mellan gamers och de som inte identifierar sig som gamers beror på kombinerade effekter av gamers identitetsbildning och vilja att försvara denna, samt subkulturens och spelens normalisering av könsstereotypier. Mot bakgrund av denna studie skulle det i framtiden vara av intresse att studera effekten gaming har på kvinnliga gamers och om de faktiskt blir mer accepterande gentemot könsstereotyper i videospel. / Today, gaming is an industry which has a turnover of several billion SEK. Research has shown that people who play videogames, so called gamers, see the characters as being less stereotypical than people who do not game (Gillentine 2007). The aim of the paper was therefore to see whether gamers truly did consider stereotypical characters as less stereotypical than non-gamers did. Five gender stereotypical characters were chosen as examples by conducting a pilot study. Using a survey, 134 participants graded the characters as more or less stereotypical. Besides answering the questions taken from Videogame Experience Survey (Terlecki & Newcombe, 2005), the participants were further asked to grade their own attitudes towards negative research done on gaming. The results showed that there was a significant correlation between identifying oneself as a gamer and a lower grading of gender stereotypicality of the stereotypical characters. However, gender turned out to be an equal indicator, as women in a larger extent than men graded the characters as more stereotypical. From the point of view of Social Identity Theory and Banduras Social Learning Theory it is possible to view the difference between gamers and non-gamers is based on a combination of two things; the gamers identity formation and the need to defend it, and the games normalisation of gender stereotypes. In light of this study, it would be interesting to further look at the effects gaming has on female gamers and whether they truly do become more accepting towards gender stereotypes in video games.

Inom detaljhandeln anses könsfördelningen av de anställda vara jämställd, men när ledningspositionerna granskas visar det sig att det är män som dominerar på positionerna. Trots lagstiftningar för att främja en jämställd arbetsmarknad och det faktum att en förändring av könsfördelningen skett de senaste tio åren visar det sig ändå att underrepresentation av kvinnor på ledningspositioner kvarstår. Det framkommer även att kvinnors arbetsvillkor innefattar könsstereotyper och fördomar gällande deras ledaregenskaper samt ambitionsnivå vilket på sikt kan försvåra deras karriärförutsättningar och möjligheter att nå ledningspositioner. Syftet med den här uppsatsen är att förstå kvinnors upplevelser av att nå ledningspositioner som traditionellt besitts av män och de faktorer som påverkat kvinnornas karriärmöjligheter. I uppsatsen har fem intervjuer med kvinnor på VD-position i fem detaljhandelsföretag i Sverige har genomförts genom en kvalitativ studie. Materialet som samlats in visar att de här kvinnorna lyfter sina personligheter och egenskaper som de främsta anledningarna till att de nått sina ledningspositioner. Resultatet visar på glapp mellan teorin som belyser vikten av nätverk för att kvinnors karriärer ska möjliggöras, och empirin som talar för att de här kvinnorna inte anser att det är en viktig faktor. Teorin och empirin överensstämmer när det kommer till relationen mellan bristen på kvinnliga förebilder och underrepresentationen av kvinnor i ledningspositioner. Slutsatsen för uppsatsen är att de kvinnor som intervjuats inte har stött på några hinder på sin väg mot ledningspositioner inom detaljhandeln men att det finns en medvetenhet om att könsstereotyper och fördomar påverkar kvinnors karriärmöjligheter inom detaljhandeln. / In the retail sector is the gender balance of employees considered equal, but when management positions are examined, it appears that men dominate these positions. Despite legislation to support an equal labor market and the fact that a change in the gender balance has taken place over the past ten years, it still appears that an underrepresentation of women in management positions remains. It also shows that women's working conditions include gender stereotypes regarding their leadership skills and ambition level, which in the long term can obstruct their career prospects and opportunities to achieve management positions. The purpose of this bachelor thesis is to understand women's experiences of reaching management positions that is traditionally occupied by men and the factors that affect women's career opportunities. Five interviews with women at the CEO's position in five retail companies in Sweden have been conducted in a qualitative study. The empirical data shows that these women raise their personalities and attributes as the main reasons for reaching their leadership positions. The result shows a gap between the theory that highlights the importance of networking to make women's careers possible, and empirical evidence that these women do not consider it an important factor. Theory and empirical evidence correspond when it comes to the relationship between the lack of female role models and the underrepresentation of women in management positions. The conclusion of this paper is that the women interviewed have not encountered any obstacles on their way to management positions in retail, but that there is awareness that gender stereotypes and prejudices affect women's career opportunities in retail.

I den här uppsatsen har vi genom en kvalitativ innehållsanalys undersökt hur pojkars och flickors behov och åtgärder uttrycks i åtgärdsprogram. Fokus var att undersöka om det fanns något samband mellan genus och formuleringar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram. Vi granskade åtgärdsprogrammen utifrån performativitet, manliga och kvinnliga stereotyper, könssocialisation och hur genus konstrueras i skolans dokumentation. Resultatet visade att pojkars och flickors behov och åtgärder framställs olika utifrån genus i de granskade åtgärdsprogrammen. Genom analys av de ord och uttryck som används i texterna kom vi fram till att pojkar och flickor fostras i traditionella stereotyper enligt de sociala processer och handlingar som återupprepas. Resultatet visade att pojkar och flickor gavs olika förutsättningar utifrån lärares förväntningar i den rådande diskursen.

Syftet med denna uppsats är att studera sociala faktorer och förutsättningar som har påverkat bildandet av könsstereotyper i samhället under de senaste hundra åren. Denna uppsats är baserad på tidigare forskning från forskare och sociologer, liksom genom studier av reklam inom parfym, kosmetik och stil koncept från olika tidsperioder i Vogue magazine. Genom att studera en kvinnas bild i reklam kan en viss tendens att förändra kvinnors roll i det offentliga livet klargöras. För att kunna utföra denna uppgift är det för det första nödvändigt att ta reda på vad reklam är i allmänhet, hur det påverkar bildningen av könsstereotyper, hur, i sin tur, genusideologi  återspeglas i reklam, hur representationen av den kvinnliga bilden i reklam från olika tidsperioder har förändrats och vilka är de viktigaste faktorerna (sociala, kulturella, ekonomiska) som påverkat denna process. I denna kvalitativa studie undersöks flera reklamaffischer från olika perioder för att analysera hur kvinnliga stereotyper formas i reklam, hur de förändras genom tid och sociokulturella förutsättningar. Vidare analyseras i studien de denotativa och konnotativa komponenter och bakgrunder i reklam som manifesterar/ propagerar kvinnors vissa roller och sociala status i samhället enligt vissa perioder; undersöks  hur en kvinnas sociala roll i samhället återspeglas i reklam, samt förklaras varför reklam kan ha en förtäckt propaganda kontext, hur man kan förstå detta. Således är syftet med uppsatsen att öka förståelsen för och hur sociala processer påverkar kvinnlig gestalt i reklam och hur reklam i sin tur påverkar samhället.